lördag 24 mars 2012

Bara en till... nu igen



Vårtecken: Orrspel hör jag varje morgon! Igår kom kråkan hit, och två sångsvanar flög förbi och tutade som för att annonsera sin ankomst. När de såg att inget öppet vatten fanns på sjön flög de vidare... eller tillbaka därifrån de kom antar jag. 
 
 Jag har gjort ett halsband som matchar mitt blom-armband och ett armband som matchar mitt knappdekorerade halsband. Det blir som med de virkade knapparna - bara en till, bara en till... Kan inte låta bli att testa vidare.



söndag 18 mars 2012

Äkta juveler

Halsband: fantasier kring dragkedjedrag.


Armband: bara virkat.


 Idag har solen strålat från en blå himmel. På morgonen var vi ute, jag och Jägarn, och gick på snön - ja i och för sig följde vi ett skoterspår, men det var inte långt från möjligt att gå direkt på skaren! Bara här och där gav ytan vika så man föll igenom. Sedan sökte jag förgäves efter de tovade sittunderlagen jag gjorde ifjol för att kunna sitta ute i solen. Fattar inte var jag har gjort av dem. Jag tog ett vanligt köpt sittunderlag, i brist på bröd får man äta kaka, och inget fel på det var det förstås, men däremot att det blåste, så det blev hur som helst ingen lång sittning i solen.
 Men det kommer väl fler soliga dagar får man hoppas!

Har fantiserat kring några olika virkade smycken. Dragkedjedragen har intresserat mig sedan jag gjorde ett halsband av ett sådant förra året, och sedan dess har jag sparat ihop några stycken för att ha och experimentera med. Till slut kommer jag kanske att komma på något riktigt snyggt sätt att kombinera dem med virkat! De är ju redan som smycken genom att de har lite tyngd och dinglar.
 Armbandet är bara virkat. Eller för resten, det är virkat med min seamless crochet technique... Alltså med en enda tråd utan skarvar. Nå nå men nu tänker jag inte gräva i det där mer. Inte orda mer om det.
 
Ikväll ser jag fram emot sista avsnittet av Äkta människor. Tycker den serien har en hel hög med komiska poänger. Människorna är så mänskliga. Robotarna, hubotarna, kanske också är lite väl mänskliga kan man säga, men just hur människorna beter sig och tänker och tycker, det tycker jag de har fått fram så träffsäkert. De är så fulla med fel och brister, så irrationella och mänskliga. De byter åsikt allt efter hur det gagnar dem själv. Det finns massor av paralleller med alla möjliga delar av vårat verkliga mänskliga samhälle, jag har skrattat mycket åt de tidigare avsnitten.
Och ikväll ska vi få se hur det går med alltihopa!








Siri solar. Hon kan ligga direkt på snön, hon! Behöver inget sittunderlag.


.

söndag 11 mars 2012

Livet går vidare...


I mitt arbete i hemtjänsten har jag dagligen virkade alster framför ögonen. Gamla damer har virkade dukar på alla möjliga små bord och byråar, i alla hörn av sina bostäder. Det här fascinerande spiralmönstret tex, måste ha varit mycket populärt en gång, för det har jag sett på många ställen.




 Jag tror att drivkraften att virka alla de där dukarna måste ha varit precis densamma som för mig när jag gör sjal efter sjal eller väska efter väska. Det är så himla fascinerande att se mönstret växa fram bit för bit. Så här långt har jag kommit på min gröna väska.



 Här är två bilder som har med mitt förra inlägg att göra. Det är detta det handlar om: början på varje mönsterdel virkas direkt ut ur den förra utan att ta av garnet. Ovan båtrattar (se dessa och dessa bilder), nedan stjärnor (dessa och dessa bilder). Jag har grubblat och grubblat på saken, pendlar mellan känslan av att jag inbillar mig, är helt knäpp, och motsatsen - en stark övertygelse att det verkligen är mina bilder hon låtit sig inspireras av. En detalj i sammanhanget som hela tiden talar för det senare är det faktum att hon inte reagerat med ett enda "Oj, så lustigt, det var verkligen likt" eller liknande när jag frågat.


 

Oavsett hur det är med saken så kommer jag inte att visa några bilder av mina senaste projekt - som har med helt andra sorts virkningar att göra! Jag sparar dem för mig själv så länge. Nån gång kommer de att dyka upp, får se var... Tack för ert stöd och uppmuntran. Jag ska återgå till ett normalt liv och normalt bloggläsande.

Livet går vidare!