Min odiskreta sjal

Den är färdig, min Discrete Geometry!

 

Många maskor blir det med nästan bara fasta maskor! 

Efter blockning är sjalen 150 cm lång och 25 cm bred, fast lite bredare i den ena ändan. Det är för att de första varven är virkade med en lite större virknål än resten. Jag hade nämligen börjat med en 3,5 mm, men tyckte mönstret blev liksom för oklart  då, med stora hål, så jag bytte till en 3 mm och då blev mönstret tydligt och fint. Brydde mig inte om att repa upp det virkade utan lät det bara bli en bredare kant.

Hela sjalen är virkad i fasta maskor, och några enstaka stolpar i kanterna. Många maskor blir det!

Mönstret består av sex varv som upprepar sig, och jag har använt fyra färger för de sex varven vilket gör att det blir tre mönsterrapporter innan mönstret kommer igen.

Dessutom finns det färgskiftningar både i det blå och det ljusblå garnet. 

Det blå garnet är tex mera turkost i ena ändan av sjalen och mer blålila i den andra, medan det ljusblå (som ser nästan vitt ut på mina bilder) har en kortare rytm. Vissa partier är det nästan beige och lierar sig med varvet intill.

 Alla garner står på min projektsida på ravelry.

I mönstret är sjalen helt vändbar och lika på båda sidor, men jag kunde inte låta bli att göra ena sidan till framsida för att få mönstret att framträda ännu tydligare och finare. Jag har helt enkelt virkat tillbakavarven med aviga maskor. Det syns kanske mest om man tittar noga (baksidan är till vänster i bilden ovan).

Historien bakom

 

Historien bakom den röda västen börjar någon gång i våras. Jag råkade få se en annons om den här tävlingen "Wålstedts Textile Art Competition". En tävling där det skulle gå an att skicka ett virkat bidrag lika gärna som ett stickat! 

Rubriken löd sedan: “handmade fashion to express the singularity of the self”. Jag tog utmaningen på allvar: Jag bestämde snabbt att mitt "jag" symboliseras bäst av trädformer. Jag bor i en skog, ser träd hela dagarna genom bilfönstret medan jag kör de små grusvägarna mellan vårdtagarna i mitt jobb i hemtjänsten. Granar, tallar, inga shoppingcenter. (Men en stor såg/limträfabrik.)  Dessutom är jag själv skogsägare och sist men inte minst har jag en trädhobby sedan trettio år (som jag nog nämnt då och då även på den här bloggen): bonsai.

Det var självklart att jag skulle försöka skapa ett mönster med trädsilhuetter.

Använde mig av min erfarenhet att virkade plagg blir bäst om de virkas vertikalt. Dessutom passade det så bra till träd-motivet: Stammen blir rak, hur krokiga grenarna än är. Som de raka stammarna i en välskött produktionsskog... Därför kallade jag projektet för "Swedish forestry" på ravelry, "svenskt skogsbruk".

Jag gjorde många provlappar innan jag fick till granarna och tallarna någotsånär. Tja, dvs så som de nu blev. (Just nu grubblar jag lite på ytterligare förbättringar i utformningen.)

En av förutsättningarna i tävlingen var att bara Wålstedts garn skulle användas. Jag valde att prova z-tvinnat garn, så kallat tvåändsstickningsgarn. Jag har tidigare läst på flera ställen att z-tvinnat garn skulle vara bra att virka med. Nu får jag en anledning att prova, tänkte jag.
Kan härmed dementera den idén helt och hållet! Det funkar inte alls bra. Garnet tvinnar sig och blir bara ännu fortare trassligt än vanligt garn.

Jag virkade både bakstycket och framstyckena från mitten och utåt. Mätte på mig själv allt eftersom för att få rätt storlek. 

Tekniken är flerfärgsvirkning, där den färgen som inte används ligger invirkad så inga långa trådar finns på baksidan. Jag har också använt mig av att virka "tillbakavarven" avigt, så som jag tidigare beskrivit. (Se här!) Man får en slät yta, men å andra sidan lutar maskorna vartannat varv åt ena hållet, vartannat varv åt det andra. Jag försökte utnyttja detta på ett positivt sätt i utformningen av trädsilhuetterna i stället för att reta mig på det. Stammarna är som sagt raka, genom att de följer varven.

Jag talade inte om för min man att jag tänkte delta i en tävling som kostade 500 kr i anmälningsavgift...

Under semestern tog jag med mig virkningen till Skåne, så att jag skulle kunna utnyttja varje minut...

Så småningom hade jag ett bakstycke och två framstycken klara. Här är framstyckena på blockning.

Sedan ville jag ha en huva på västen. Visste inte riktigt hur man konstruerar en huva men tittade på de köpta huvtröjor jag hade i garderoben. Jag var ganska säker på att jag ville ha den dubbel, för att få lite bättre vindskydd om man nu skulle vilja fälla upp den nån gång. Och så ville jag ha den med en färg på insidan och en annan på utsidan. Virkade om den ett antal gånger innan jag blev nöjd.

Så här blev det till slut: en huva virkad på ena ledden, en virkad på andra ledden.

Huvorna syddes ihop till en dubbel och sedan sydde jag fast den på västen. (På den här bilden kan man se mönstrets baksida i halsöppningen.)
 Ändå saknades något! Fickor!

Ja jag var tvungen att göra fickor i samma mönster och sy fast dessa mitt fram på västen. De fick en tunn kant i samma orange färg som huvan.

Se där, nu känns det som ett användbart plagg. Jag sydde också dit en dragkedja. (Den skulle ha varit orange den också.)

 Bilderna på den färdiga västen togs i augusti innan tävlingens deadline. Då var det fortfarande grönt och vackert -  idag är det mera snöigt och mörkt som gäller här omkring:

Kofta med barnsligt gul kant

 Tiden ska räcka till så mycket den här tiden på året så mina virkningar tappar lite fart... Men nu har jag till slut fått ihop den blå koftan! 

Det var till halsen och framkanten på den som jag gärna ville ha det gula garnet. En snygg kontrast mot det blå tänkte jag. Och vilken ton av gult det än skulle bli hade jag räknat ut att det skulle se bättre ut än att använda det ljusa garnet som det var. Vet inte om jag kan ändra mig nu efteråt.

 Jag håller ju fortfarande på med en minskning av mitt garnlager och har tänkt att inte köpa något nytt förrän jag åtminstone har minskat lagret ordentligt. Så därför blir det såna här lösningar, med tröjor randade av vartannat varv ett garn och vartannat ett annat. Garnerna är ju aldrig köpta för att "det här ska bli det" och "det här ska bli det" utan bara några nystan då och då för att "kanske kan man göra något av det här nån gång"... I framtiden kommer jag naturligtvis aldrig att göra så. Alltid planera vad jag ska göra och alltid följa mina planer. (Obs ironi.)

På bilderna tycker jag koftan ser ut som en barntröja. Som en barnpyjamas - blev det barnsligt med de gula kontrasterna och det blå som en blå flanellpyjamas? Men liten är den i alla fall inte, den är absolut gjord i fullvuxen storlek!

På den här bilden kan man även se att ärmarna inte är riktigt samma färg som kroppen. På kroppen är det svart och blågrönt, på ärmarna är det ett grått garn jag mixat med samma blå.

Men det är ju bara jag som ska ha den, hur noga får man vara?

Det gula runt halsen och längs framkanten har jag virkat med halvstolpar. 

Knapparna kommer från en gammal kasserad kofta.

På axlarna har jag gjort smygmaskvirkade flätor. Det var lite av en utmaning - och och ni vet att jag gillar att utmana mig själv med mina virkningar! Det gick nämligen inte att göra de här "flätade flätorna" på samma sätt som mina tidigare flätmönster, som "bara" ser tvinnade ut. Jag var tvungen att prova och prova tills jag fann lösningen.

Med orangea flätor på axlarna kan man väl säga att det är en sorts Pippikofta jag har gjort?

Den får väl duga åt mig i alla fall!

Till sist ett grattis till alla mammor på mors dag!

Början på en kofta

Den här tiden är det mycket som drar, så mina virkningar lever lite lagom sakta vidare.

En halv kofta har jag i alla fall fått ihop av mitt blågröna rutiga mönster. Det fattas "bara" två ärmar. Ja, och kanske nån kant fram och runt halsen då... Det kommer så småningom.

Våren kommer också så sakteliga, ibland med två steg fram och ett tillbaka... Våran sjö är fortfarande istäckt men det har kommit både svanar och tranor dit, och de gillar att annonsera sin närvaro genom trumpetkonserter tidigt på mornarna!

Och fastän snödrivorna ligger kvar i smutsiga högar så blommar krokusen invid husväggen.

Jag har gjort en beskrivning av det rutiga mönstret. Det här är till dig Maria, och till alla andra:

Det här är ett mönster med två färger. Man virkar ett varv av vardera färgen. Mönstret har en framsida och en baksida som inte ser riktigt likdana ut.

Lägg upp ett antal luftmaskor delbart med 4 plus 2. På min provlapp här har jag gjort 18 (4X4 +2). Vänd och virka varv 1, den första maskan är en vändmaska, så börja virka i andra  maskan : 3 fm, 1 lm, hoppa över 1 m, upprepa varvet ut, 1 fm i sista m, 2 lm. Dra virknålen ur arbetsmaskan och dra ut den en aning så den inte repar upp sig. Jag gör alltså två vändmaskor här för att garnet ska komma i jämnhöjd med nästnästa varv.

Varv 2. Vänd inte arbetet, utan börja om i högerkanten med den andra färgen: Gör en startögla på garnet och virka 1 fm i bakre mb, 1 lm, hoppa över 1 m, 1 fm i bakre mb, 1 fm om lm, upprepa varvet ut, 1 fm i bakre mb i sista maskan.

Det här är grundmönstret, egentligen upprepar man bara dessa fyra maskor hela tiden! Vad jag visar nedan är hur man virkar de nästkommande varven avigt så att det bildas en rät och en avig sida. Om man ska göra något som kan virkas runt, en tubhalsduk eller kanske till och med en tröja, kan man fortsätta att virka från rätan hela tiden.

Slutet av varvet: utan att släppa den sista maskan från nålen, stick nålen i den lämnade maskan från varv 1 och dra denna genom den som redan sitter på nålen.

Vänd.
Varv 3: 1 afm i främre mb, 1 lm, hoppa över en m, 1 afm i främre mb, 1 afm om lm, upprepa varvet ut, 1afm i främre mb i sista maskan..

Förklaring: afm = avig fast maska. Varv 3 virkas med den första färgen. Att det virkas avigt betyder: för nålen bakom/under garnet och stick den mot dig genom den maska maskbåge du ska virka i. Se bilden ovan, som föreställer steg ett av den första aviga maskan.

Se gärna här min allmänna beskrivning av att virka aviga maskor!

Här är första maskan halvfärdig. Fortsätt genom att hämta garn och dra igenom båda öglorna på nålen, precis som med en vanlig fast maska.

Första maskan färdigvirkad. Virka sedan hela varv 3 avigt, även när du tar omkring luftmaskorna.

 Varv 3 färdigvirkat. Avsluta med två lm.

 Dags för nästa varv. Vänd inte, utan börja om i arbetets högersida igen. Börja med att dra upp en maska ur den redan låsta sista maskan från varv 2, detta blir vändmaskan, dra upp en till så du får en maska att börja varvet med.

Varv 4:  1 afm i främre mb, 1 afm om lm, 1 afm i främre mb, 1 lm, hoppa över 1 m, upprepa varvet ut, 1 afm i främre mb i sista m.

Varvet virkas alltså avigt på samma sätt som varv 3. Avsluta med att dra den tidigare lämnade arbetsmaskan i den första färgen genom den sista maskan.

När du nu vänder på arbetet så ser det ut så här - detta är rätan. Båda garnändarna finns nu i arbetets högerkant och de två nästkomande varven kommer att virkas från rätan, först ett varv i den första färgen, sedan ett varv i färg två.

Varv 5: 1 fm i bakre mb, 1 fm om lm, 1 fm i bakre mb, 1 lm, hoppa över 1 m, upprepa varvet ut, avsluta med 1 fm i bakre mb, 2 lm.

Efter varv 5 ska det se ut så här. I fortsättningen upprepas varv 2-5 till önskad storlek.

Här är min lilla provlapp - på rätan.

Och här är baksidan av samma!

Lycka till!

FO - virkad tröja!

Till slut har ärmarna kommit dit på min röda tröja.

Det kan ju råka bli lite för mycket innesittande när det är mörkt och tråkigt ute, som nu i november. Hemskt mörkt och trist och deprimerande har det varit de senaste veckorna tycker jag.
Det enda positiva med det där innesittandet är väl att man kan lyckas göra färdigt nåt långdraget virkprojekt.

Tex en röd tröja, nästan lagom till jul!

Så här har jag virkat tröjan: Jag har använt två olika garner, som jag berättat tidigare, och blandat dem så att det skulle bli en någorlunda helgjuten helhet. Okpartiet är virkat runt i spiral, där är det mest smygmaskvirkning. De smalare flätorna är helt smygmaskvirkade och i den bredare i mitten har jag blandat in stolpar och andra långa maskor för att få till mönstret.

Resten av tröjan är virkad fram och tillbaka på tvären, jag kallar det från och med nu för plattvirkat. Den är inte gjord för sig och fastsydd utan jag har virkat fast den i oket med vändmaskorna. Jag har virkat ett varv med det ena garnet och ett varv med det andra, så att det blir en rytm av fyra olika varv som upprepas: varv 1) med Nepal vanliga fasta maskor i bakre maskbågen, varv 2) med Fuga Tweed vanliga fasta maskor i bakre maskbågen, varv 3) med Nepal aviga fasta maskor i främre maskbågen, varv 4) med Fuga aviga fasta maskor i främre maskbågen. Här nedan syns både framsidan och baksidan, och mudden.

Varje varv med Fugagarnet förlängdes nämligen med 8 förlängda halvstolpar medan jag vände Nepal-varven tidigare med hjälp av de små luftmaskbågar, som syns på avigan på bilden ovan. Så blev det en kantmudd av det mörkare garnet, lika på kroppen och ärmarna. Och så fick jag användning för den, nyligen inlärda, förlängda maskan (halvstolpar blev för små, och stolpar för stora).

Lodjursvantar

 

Jag har virkat ett par lodjursvantar till Jägarn. Mönstret har jag kopierat från väskan jag gjorde för femton år sen - ändrade bara några små detaljer och lade till några prickar på ryggen.

 Vantarna är virkade med fasta maskor på utsidan handen och smygmaskor på insidan (och i mudden). Bytte alltså virknål efter halva varvet. Det roliga var att maskhöjden matchade helt perfekt!  Så nu vet jag att jag kan blanda fasta maskor (virkade med en 4 mm virknål) med smygmaskor (virkade med 8 mm) - dvs att varven blir lika höga. En ganska rolig upptäckt, får se om jag får användning för den nån mer gång.

 Jag har pysslat med andra virkningar också på sista tiden, kanske blir det något att visa framöver.

Flerfärgsvirkning

Flerfärgsvirkning brukar det kallas på svenska när man virkar med två eller flera färger samtidigt och virkar in den färgen som för tillfället inte används. På engelska heter det tapestry crochet, en beskrivning är tex denna: Tapestry crochet is similar to regular crochet, except that one or more yarns are carried while another is crocheted. Alltså att man bär med sig det ena garnet medan man virkar med det andra.

För så där en tio dagar sen var jag på en textilträff i Umeå där det talades just om flerfärgsvirkning. (!!!) Träffen var anordnad av Västerbottens museum, som har i sina samlingar några virkade alster, bland annat något som kallas pälslist. (En pälslist är ett långt och brett band som användes till att hålla ihop stora varg-, hund-, get- och fårskinnspälsar. De läggs runt halsen, i kors över bröstet och knyts runt magen. Citat från en uppsats om virkning av Pia Sandgren, ni kan hitta uppsatsen här.) Det här långa virkade bandet, pälslisten, är gjort just i flerfärgsvirkning, det är rött med ett svart vinrankemönster, mycket vackert. Jag har tyvärr ingen bild på det, men här kan ni läsa om museets textilkafé om virkning!

I alla fall. Jag gick hem och tänkte: Flerfärgsvirkning - har jag ens nämnt det på min virkblogg nån gång? Har jag inte sysslat med det alls? Hm, jo naturligtvis har jag det. Fast jag har liksom aldrig specifikt kallat det för flerfärgsvirkning. Aldrig satt en etikett "flerfärgsvirkning" på nåt inlägg. Men om definitionen är att man bär med sig, virkar in, ett garn medan man virkar med det andra så skulle jag kunna sätta den etiketten på vart och vartannat inlägg på den här bloggen. Jag har inte alltid virkat klassiskt slätt med fasta maskor, utan blandat tekniker huller om buller, tex med reliefmaskor som i ormväskan och den brinnande mössan, eller gjort det med mossvirkning (ett par halsdukar).

Nu har jag i alla fall sysslat med flerfärgsvirkning nästan på klassiskt vis med fasta maskor i två färger. Jag har gjort mig en huva till min röda kappa, som var kraglös och liksom behövde avslutas med nånting...
Jag har virkat i bakre maskbågen, samt aviga maskor i främre maskbågen på tillbakavarven. Resultatet blir en trevligt slät yta tycker jag! Efter att ha tränat på den här tekniken några år så känns den helt naturlig i händerna.
Det som brukar bli besvärligt är hur man ska hålla isär garnerna, så de inte trasslar in sig i varandra. Så här försöker jag lösa det:

Den ena tråden ligger mellan långfingret och ringfingret, den andra mellan ringfingret och lillfingret. Båda kan hållas i spänn fastän handen hålls avslappnad. Så byter jag bara med pekfingret när det är färgbyte i mönstret. Och jag kan se inne i handen vilken tråd som ska ligga framför eller bakom för att inte tvinna dem om varandra när jag byter färg.

Några flerfärgsvirkade alster som finns på bild på den här bloggen:

--  en solhatt  -
--  hundväskan  -
--  ormväskan - med reliefmaskor
--  en halsduk -  mossvirkad
--  ett armband  -
--  min handväska  -
--  ännu äldre väskor  -
--  en "mönstrad remsa"       - den är också gjord till en väska
--  min brinnande mössa  -
--  min rutiga mössa  -   virkad med halvstolpar, reliefaktigt, på ett speciellt vis, men faktiskt:  det ena garnet är virkat omkring det andra - alltså flerfärgsvirkat....
--  muddar  - virkade efter ett mönster av Maria Gullberg

...

Uppdatering april 2013: Nu har jag satt etiketten flerfärgsvirkning på de flesta av de här inläggen. Åtminstone de som någorlunda matchar vad som normalt brukar kallas flerfärgsvirkning...!

Randig mössa

Jag trodde att jag hade klarat av mösstillverkningen för ett tag, och hade planer för många andra projekt... Men hux flux behövdes det plötsligt en ny ändå - och eftersom jag tycker de går så lätt att virka ihop så gjorde jag gärna denna. Den här gången blev det en randig!
Jag kallar den Baltasar efter dagens namnsdag, och så passar det bra för att den är till nästan-en-professor (ni minns väl Professor Baltasar?)...

Tänkte också vara så ambitiös att jag ritar ett riktigt mönster till denna mössa. Jag har gjort mina mössor ungefär på samma sätt hela tiden (sen jag började med smygmaskvirkningen) - men en del av detaljerna har ändrats gradvis.
Jag har använt min tjocka handsnidade virknål, den är alltså ca 8 mm. Garnet är Raggi - för att det är så bra och för att jag får tag på det överallt! Ett svart och ett mörkgrått nystan.

Diagrammet visar två sjundedelar av mössan - del två upprepas sex gånger. Nedan syns virkningen efter exakt lika många varv som är utritade på diagrammet:

Förklaringar till mönstret:

Mössan virkas med smygmaskor i bakre maskbågen.

Precis som i mitt tidigare publicerade mössmönster bygger idén på förkortade varv, både i övre och nedre delen av mössan. Att den är lite trängre längst ner gör att den sitter kvar på huvudet och inte åker upp.


Diagrammets två färger betyder garnets två färger. Man virkar två varv (ett framåt och ett tillbaka) med ena färgen, drar ut öglan så den inte repar upp sig, virkar sen fram och tillbaka med den andra färgen, drar ut öglan och lämnar den, sätter nålen i den lämnade öglan av första färgen, gör en eller två luftmaskor (enligt diagrammet) och virkar nästa två varv med denna färg osv. Luftmaskorna mellan ränderna ser man till att få på avigsidan, håll dem bakom arbetet när du passerar. På bilden nedan ser man avigsidan och de "bryggor" som luftmaskorna bildar.

För att få ränderna snygga och lika genom hela arbetet virkas några aviga maskor på två ställen, jag har markerat dem genom att ringa in dem med svart.

Med avig maska menar jag att man sticker nålen mot sig genom maskan i stället för från sig. Man ser också till att hålla nålen under garnet som kommer från nystanet.

På den sista omgången ersätter man sista varvet med att virka ihop mössan från avigan, nerifrån och upp så att man får änden längst upp och kan dra ihop mössan med den.

Som vanligt måste jag lägga till: tala gärna om för mig om något är obegripligt eller fel, så ska jag rätta till det! Det är otroligt mycket svårare att förklara hur man gör något än att bara göra det...