Hårda fakta.

Informationen på den här bloggen är visst lite knapphändig! Jag har bland annat berättat om växtfärgning av garn utan att riktigt ange några tydliga fakta kring hur den här färgningen gått till... Så här kommer några kompletteringar, för dem som är särskilt intresserade av själva färgningen!

Jag hade alltså färgat ullgarn med blå lupiner och fått en läcker blågrön färg på garnet, svår att få fram på bild. I verkligheten tycker man att den är närmast självlysande, men här på bilden ser den rätt blek ut.

FAKTA ÄR: Garnet jag färgade på är inte nåt obearbetat naturgarn särskilt inköpt och avsett för växtfärgning. Nej experimentet startade som vanligt utan planering och jag använde ett garn som råkade finnas till hands här hemma! Det heter Viking Toppgarn, är 100 % ull och superwashbehandlat. Jag betade med alun, som jag faktiskt lyckades nämna förra gången.

FAKTA ÄR OCKSÅ: Eftersom den ena färgningen blev lite svagare/blekare försökte jag färga över den för att få en starkare färg, detta hände nån vecka senare. Då fick jag inte den blågröna färgtonen utan en mer vanligt gulgrön. Skillnaden mellan den första och den senare färgningen var att det i stort sett inte var några blommor med i färgbadet den andra gången. Lupinerna hade blommat över då, och det var nästan bara blad i grytan. Kanske är det faktiskt blommorna som ger den blå ingrediensen i färgen. (Detta sista är förstås inte fakta utan min spekulation!) Det gulaktiga garnet ligger till höger i bilden ovan.

FAKTA ÄR DESSUTOM att jag inte alls vet om färgen är ljusbeständig eller tvättäkta. Kanske är det tex den blå ingrediensen i färgen som inte håller i längden, och därför som man aldrig fått färga med lupiner på nån växtfärgningskurs man varit med på.
Det där med färgäktheten får nu tiden utvisa. Jag ska försöka virka en filt av de här olika gröna garnerna, och blir den blekare/gulare/gråare med tiden så är det OK för mig. Jag ska försöka komma ihåg (nån gång i framtiden) att redovisa hur det går!

 Här hittar ni mönstret till filten, så kan ni få ett hum om hur den eventuellt kommer att se ut. Fast i grönt då!

Nu blev det en spetströja!

Känner någon igen mitt gamla mönsterexperiment? Jag har ju visat den här något excentriska skapelsen förut,  kallade den då för pelerin. "Om jag orkade skulle jag virka dit en mönsteromgång till", skrev jag. Då skulle den bli en hel poncho. Men varven var ju så ofantligt långa redan som den var, det kändes faktiskt oöverstigligt att fortsätta med ett ännu större varv.

NU, långt senare, har jag kommit på hur den skulle kunna göras längre utan att bli ännu vidare. Det sista varvet skulle naturligtvis inte virkas runt hela som en poncho utan bara fram och bak, så att det bildas ärmar på sidorna. Nu har den blivit en spetströja!

Färga med lupiner

Idag har jag gått på semester och började den med en liten garnfärgning!

Konstigt nog var det egentligen sonen som tog upp växtfärgningsfrågan nyligen, kanske för att han funderar en del på medeltidskläder nu denna sommar - då kom det där med växtfärgning liksom på köpet.

Och intresse för att experimentera och testa att göra saker själv verkar han ha ärvt efter modern i alla fall.

Nu var det frågan om att få fram grön färg på ull.

Jag hade ju fått fram en sorts grön av johannesört förrförra sommaren, och johannesörten växer bakom huset och blommar för fullt så det låg nära till hands att prova. Resultatet syns längst till vänster på bilden ovan.

Stark grön färg! En typisk växtfärgningsgrön, gulgrön.

Men kolla på de andra. De är färgade med lupiner, och får en helt annan färgton, inte alls typisk växtfärgningsgrön. I verkligheten ser de två mittersta garnhärvorna nästan limegröna ut. Med kameran är det svårt att få den exakta färgen rätt. Jag har fotat dem i solskenet, ovan, och sonen tog en inomhusbild, nedan, på den är det lupinfärgade till vänster och johannesörten till höger.

Men det finns också en pytteliten garntåt, den är bara med på utomhusbilden. Det var det första testet med lupin - och det var den mörkgröna färgtonen jag egentligen försökte eftersträva i den andra färgningen. Vet inte varför jag inte fick till samma, kanske helt enkelt att alltihopa blev för utspätt med den större mängden.

Både blad och blommor (blåa) hade vi med i lupinbadet. Garnet var betat med alun.

Kan du se skogen för alla träd?

 Så här dramatisk himmel har vi idag, och så blåser det och är 16 grader varmt, vanligt sommarväder alltså. Kan börja regna när som helst. Jag hoppas nu på varmare väder från och med nästa vecka då jag ska ha semester - först ska jag jobba helgen, det gäller att köra hårt in i det sista.

Jag har i alla fall lyckats virka färdigt trädsjalen.
Den är virkad i mitt växtfärgade bomullsgarn, som är ganska blekt i färgen, som ni ser. Jag tyckte den kombinationen skulle passa bra - somrigt, trädlikt och naturligt - men nu när den är klar tror jag mer att mönstret skulle göra sig bättre i ett mörkt garn. Det kanske blir en till någon gång framöver?

 Mönstret har jag ritat ut som ett diagram, det ser så här vanligt ut, och är väldigt enkelt:

En enda sak är lite speciell, att jag har länkat maskorna i trädstammarna för att få dem att hålla ihop. Länkade stolpar kan man nog hitta beskrivning på på flera ställen, men ändå visar jag här nedan hur det ser ut i just det här fallet! De länkade maskorna symboliseras av det tecknet som har en liten krok som pekar åt sidan, på den maska den länkas till. Så ser symbolen ut i min virkbok "Stora boken om virkning", som jag nämnt tidigare.

  
Har tyvärr inte kvar nån etikett från garnet, men det är lite tjockare än sk "vanligt virkgarn" och jag har virkat med en 4 mm virknål.  Det har gått åt ganska precis 200 g garn och måtten på sjalen är ca 170 cm på bredden och 70 cm på höjden. Den har alltså en fin bredd i förhållande till höjden. Ytterkanterna är lite vågiga, men det var också meningen, eftersom jag inte ville riskera att kanterna skulle dra ihop sig.
 

Gör fyra omslag om nålen.

 Hoppa över tre maskor och virka en fyrdubbelstolpe av dessa fyra omslag. (Ett omslag, dra igenom garnet = 6 öglor på nålen, [omslag, dra igenom två öglor]  5 gånger.

 Maskan har fyra sneda "tvärslåar", vågräta trådar.

Nästa fyrdubbelstolpe ska alltså länkas: I stället för att börja med fyra omslag dras fyra öglor upp genom de sneda "tvärslåarna". (Och därefter dras också upp en ögla genom maskan där fyrdubbelstolpen ska placeras, detta syns inte på bilden men då har du 6 öglor på nålen precis som med den första fyrdubbelstolpen.)

 Maskan avslutas sedan som vanligt genom att dra garnet genom två öglor i taget, hämta nytt och upprepa tills bara en ögla på nålen återstår.

Virka en till länkad fyrdubbelstolpe, fem luftmaskor, hoppa över tre maskor, en dubbelstolpe.

På stammens andra varv virkas två länkade dubbelstolpar.

Kan också lägga till kommentaren att på varvet ovanför trädet virkas en dst i mellanrummet på vardera sidan om mittmaskan. De övriga virkas en i varje.

Närke-väska

Det finns mycket jag skulle vilja blogga om när det gäller virkning, virkböcker med mera, och jodå, jag har tänkt visa trädmönstret, när trädsjalen är klar... Men den sista tiden har jag virkat på en annan grej. Ännu en "present-väska". Den här får heta Närke, gissa varför!

Jag har alltså virkat den efter mönstret Närke i boken med landskapsstjärnor. Skaffade boken för en billig penning för ett tag sedan. Om boken kan man kanske tycka att den är inte så jätteinspirerande och modellerna är inte så up-to-date... Men stjärnorna går ju att använda på olika sätt.

Jag virkade helt enkelt två stycken närkestjärnor med dubbelt garn så de blev ganska stora, och sedan en lång remsa mellan dem. Den ena stjärnan fick ha öglor (trippelpicoter) runt hela kanten som det är i mönstret men den andra blev utan kantöglorna på den delen av stjärnan som här blivit väsköppning.

Trippelpicot-öglorna fungerar som knapphål till två knappar som jag gjorde i cernitlera och sydde fast på framsidan. Axelremmen härstammar från en gammal trasig väska som skulle kasseras. Fodret är ett linnetyg, ursprungligen tänkt till gardin. Gardiner har jag ett rätt svalt intresse för, så tyget hade blivit liggande...

 Ganska nöjd är jag nu efter att ha gjort om bland annat fodret ett flertal gånger. ATT SY är inte min starka sida - som jag tror jag nämnt nån gång...

Önskar alla en skön helg!

Midsommar 2013

 Vi brukar fira midsommar hemma på vår egen gårdsplan, bara sitta ute och äta tillsammans med grannarna och inte göra så mycket mera. Jo vi gör ju alltid en egen midsommarstång förstås - och den såg väl ut ungefär likadan som alla år, så jag visar ingen bild på den... Visar i stället Jägarn som håller sommartal på Westmans kafe i Bygdsiljum. Vi bröt alltså med våra folkskygga vanor och beblandade oss med massor av folk... Bilden nedan har jag lånat från kaféet, så att ni ska få en uppfattning om vad som finns nedanför balkongen där Jägarn står. (Bilden är från något tidigare år, själv tog jag ingen bild på folket, men det var mycket mer än vad som syns här!)

Westmans är ett jättefint ställe med en vacker parkservering, jättebra utflyktsmål om man är ute och kör mellan Umeå och Skellefteå!

Medan man dricker sitt kaffe kan man beundra påfåglarna som går runt bland borden i parken!

Jag har länge gått och funderat på att hitta på ett virkmönster med träd. Nu är jag på gång! Jag har tagit fram mina växtfärgade bomullsgarner, som jag gjorde för två år sedan. De är milda i färgen och passar till det här projektet tänkte jag.

Senaste väskan

Här kommer några bilder på den senaste väsk-kreationen, som jag visat en glimt av tidigare. Mönstret ska föreställa tekoppar, för jag har gjort den till någon som tycker mycket om te.

Den här gången har jag virkat botten och sidor, men gjort handtagen av tjocka gardinsnoddar, heter det så? - såna som ser ut som rep.

Virkade bara hål att sticka dem genom.

 Handtagen kan varieras så de används som korta bärhandtag eller långa.

Jag tänkte mig tekopparna bara som en grafisk form, som ett abstrakt mönster.

Väskan fodrades sedan med ett vindtyg från en stuvaffär.

Pga all stress, som jag inte vill orda mer om, så hann jag inte riktigt bli klar innan jag skulle åka till Göteborg, dit jag skulle ta med väskan, utan jag satt i Trädgårdsföreningen under en blommande hästkastanj och sydde fast fodret! Tur att vädret var fint.

Sedan lämnades väskan kvar i landets andra stad. Här en bild som avslöjar att vi var ute på en ö, inte mitt i stan.

Mina bilder från botaniska trädgården och den fantastiska, fantastiska azaleadalen i Slottsskogen kan ni se här.