Svart

Virkning är en fantastisk teknik ändå. Den passar lika bra till mjuka sockar som till en stel hatt i dubbelt bomullsgarn... Det gäller ju bara att anpassa tekniken efter ändamålet, välja garn, virknålsstorlek och olika maskor, allt efter vilken effekt man vill ha. Och många slags maskor finns det! Jag har gjort mitt bästa för att visa på alla variationer som jag hittat, men den här hatten har jag virkat med vanliga stolpar, sedan är den även fodrad inuti med ett tunt tyg.

Vitt

Det blir långt mellan inläggen här. Virkat har jag dock gjort, här är mina vita sommarsockar.

De är virkade i Drops Fabel (75% ull, 25% polyamid). Det är första gången jag virkar ett par sockar i så tunt garn, jag har bara gjort raggsockstypen tidigare. Det är jätteroligt att ha fått till dessa.

De är smygmaskvirkade och så stretchiga att de sitter som gjutna. OCH går lätt att dra på och av utan att det tar emot över hälen.

Hälen har jag gjort tätare än själva sockan för att den ska vara starkare.

Flätmönstret är nästan identiskt med det på mössan som jag gjorde i våras. Jag har kommit på en liten förändring som jag tycker gör utseendet en liten aning bättre. Jag håller nu på och skriver på mönstret till dessa sockar. Huvva så besvärligt att få till tillräckligt bra bilder så det syns hur man gör.

Semestern är slut, det heta sommarvädret har gått över i hällregn men vi har åtminstone ingen översvämning, skolorna har börjat, svampen börjar komma i skogen (DET gillar jag), jag ska jobba i helgen, jag väntar på en virkbok som ska komma med posten, snart är det val (förvirrande), men innan dess ska jag till Göteborg på ett bonsaimöte (roligt!), för övrigt händer det väl inte så mycket.

Ha det bra alla virkare, och virka på!

Min 120 centimeters blåa blomma

Många menar att sommaren är en tid för att avsluta virkningar som man har liggande - de där retsamma ufona. Det har jag gjort nu: en duk som påbörjades sommaren 2011. Till slut bestämde jag att den inte behöver bli större, nu är den ca 120 cm tvärsöver.

Från början var den bleka kaffelattefärgade mitten (som låter bättre än beige) tänkt som en bakgrund som jag skulle sy eller virka ett mönster på - men den idén gav jag upp. Den släta ytan är så trevlig i sig själv. I stället gjorde jag duken större och större med den ljusblå färgen och allra sist blev det ett varv med en något mörkare blå.

Det känns så skönt att ha avslutat denna!

Så här ser den ut i sin helhet, min blåa blomma:

en ny bok

I min nyaste bok finns inget att läsa, men...

Där finns mina virknålar! Ja inte alla, men en hel hög i alla fall.

Detta virknålsfodral har jag gjort av en finare sortens anteckningsbok, en tygbit och några nitar.

 Anteckningsbokens sidor, med alla sina virkrelaterade anteckningar (otestade idéer och otestbara idéer), rev jag först ut så bara pärmen blev kvar. Det var den jag var ute efter. Jag ville försöka göra något där jag kunde förvara även mina handsnidade trävirknålar utan att oroa mig för att de skulle riskera att brytas.

Så jag sydde ett virknålsfodral med smala fack enligt vanlig modell, sedan nitade jag fast det på insidan av pärmen. Nitarna köpte jag på Slöjddetaljer, de heter skruvnitar. Dem kan man skruva ihop med en vanlig skruvmejsel, det var ju en fördel, men å andra sidan var de nån millimeter för stora så jag fick lägga en liten ring och en kartongbit emellan pärmen och tyget runt varje nit. Nästa gång ska jag prova en annan sorts nitar, som jag tror är mindre. Jag har fler virknålar fortfarande stående i en glasburk...

Skitnöjd är jag med denna virkbok!

Sommaren är rekordvarm, verkar vara så i hela landet... För mig fick det gärna komma lite regn nu...

 

Anemonella

 Min anemonella - kan närmast beskrivas som en spetshalsduk?

 Här hade jag gärna också lagt in en bild på en riktig anemonellablomma, men i stället för att stjäla den bilden från någon annanstans så blir det som vanligt egna blombilder från den norrländska trädgården, det som blommar för tillfället.

Virka i tredje maskbågen

Virka provlappar. Enligt vissa det tråkigaste som finns. Men jag bara älskar provlappar! Jag virkar mycket fler prov och tester är färdiga grejer.

Och här kommer nästa i raden!

Jag trodde ju, som jag skrev sist, att det skulle börja ta slut med nya maskor att lära sig - men det tar nog aldrig slut...

Visst nämnde jag också sist att vitsen som jag uppfattade med de förlängda maskorna var att man kan mönstervirka med ett rakt resultat? I stället för ett svagt lutande, som annars är det vanliga med virkade mönster...

Nu har jag testat att virka i tredje maskbågen. Vadå tredje maskbågen? Jo det är den där tråden just nedanför maskan som man vanligtvis virkar i. Det finns en tråd just under/nedanför/bakom bakre maskbågen.

Om man virkar fram och tillbaka ser det ut så här, då ser man ju baksidan av förra varvet och tredje maskbågen syns just under toppen av maskorna. Genom att virka i den så viker sig toppen av maskan bakåt. Om man virkar vanliga fasta maskor på det här sättet, fram och tillbaka, så får man ett resultat som ser ut så:

  

Det blir som ett ribbmönster, det ser ut som resår. Dock kan man inte använda det som resår, för den här virkningen blir nästan helt stum - faktiskt fastare och hårdare än helt vanlig virkning.

 Men behöver man resår så finns ju flera andra bra alternativ.

Det här blir i stället dekorativa ränder, en liten reliefeffekt. Kan kanske användas om man vill ha en rand någonstans mitt i ett arbete?

Om man virkar runt, och alltså aldrig vänder arbetet, så kommer den tredje maskbågen att vara bakom bakre maskbågen hela tiden.

 Här syns främre och bakre maskbågen tydligt, de ligger båda helt framåt när man virkar så här.

Om man då lutar virkningen mot sig så kommer den där tredje maskbågen fram. Jag har lilafärgat den på den här bilden.

Så ser det ut, virkat runt med fasta maskor i tredje maskbågen. Varven kommer här så tätt att det inte blir någon reliefeffekt, men det ser nästan ut som stickat.

Man kan göra samma sak med halvstolpar och stolpar också. På bilden ovan är det fasta maskor nederst (1), halvstolpar i mitten (2) och stolpar överst (3).

Jag har faktiskt gjort detta med halvstolpar tidigare utan att ha hört talas om tredje maskbågen, se tex den här mössan och den här halsduken. Halvstolparna är lite speciella, den extra öglan på dem kommer ju av omslaget man gör som man bara drar igenom. Halvstolpar är överhuvudtaget fantastiskt användbara till massor av saker!

Vashti Braha har en informativ sida om ämnet (på engelska då). Där framgår också att det inte alls är solklart vad dessa maskor ska kallas, inte ens på engelska. Jag har tagit mig friheten att översätta "third loop crochet" till virkning i tredje maskbågen eftersom jag tycker det beskriver ganska bra vad det är man gör. Och tills någon hävdar något annat så använder jag det ordet.


Vashti skriver att man ska virka löst när man gör detta och det kan man ju göra om man vill, men jag har i stället använt mina smygmaskvirknålar. De ger en stor och vid maska samtidigt som de är tillräckligt spetsiga för att komma igenom den tajta tredje maskbågen.

Alltså detta med internet. Jag vet inte vad det beror på men vårt net-ett-abonnemang har inte räckt till de sista två månaderna. Förut har det räckt hur bra som helst för våra blygsamma behov, så något har helt klart hänt. När vi då har förbrukat de GB som vi betalar för så dras farten ner så det blir omöjligt att använda utom för det allra nödvändigaste, typ banken... Nu har jag varit nästan utan internet i ca två veckor, och det var samma sak förra månaden.

Så nu när vi just gått över på ny månad så skyndar jag mig att lägga ut de här bilderna innan våra GB tar slut igen.

Virka på alla virkentusiaster!

Förlängda maskor

Ni vet att jag älskar att lära mig nya virksätt och maskor och tekniker. Jag trodde i och för sig att nu hade jag snart provat det mesta - men så är icke fallet! Nu har jag lärt mig en sak igen som jag genast måste dela med mig av!

Ni känner ju till det där att virkade flerfärgsmönster brukar luta litegrann snett åt höger (om man "läser" nedifrån och upp, som man virkar). En del retar sig lite på det där och vissa mönster gör sig ju faktiskt inte helt bra med den där lutningen. Men nu har jag fått veta att man kan virka så att mönstret verkligen blir helt rakt. I bilden ovan syns mina två provbitar. Man virkar runt runt med rätan mot sig hela tiden och maskan som åstadkommer det raka mönstret heter extended single crochet på engelska, (eller kanske snarare amerikansk engelska, det är ju skillnad på de där språken när det gäller virkning).
 Jag har inte hittat nån svensk översättning av ordet, men extended betyder ju förlängd, så antagligen kallas det förlängda fasta maskor.

Den som hittar en korrekt svensk översättning får gärna höra av sig!

I bilden ovan har jag virkat såna förlängda fasta maskor i båda proven. Den till vänster är virkad i båda maskbågarna och den till höger är virkad i bara bakre maskbågen. Det lustiga resultatet är att i det senare fallet så lutar virkningen igen, fast nu åt andra hållet än vanligtvis...

Hur den förlängda maskan virkas kan man se på youtube, se tex den här videon.

Jag tycker att resultatet är lite mer knottrigt än vanlig fastmaskvirkning, och det verkar även som den gömda tråden inte är lika gömd hela tiden heller. (Ni ser hur det ljusgrå lyser igenom litegrann.) Men man får väl väga fördelar och nackdelar mot varandra när man väljer hur man ska göra ett visst projekt.

Här är den raka versionen i mitten av bilden och tillsammans med ytterligare ett prov. Det som är längst till höger är virkat på andra ledden, med fasta maskor i bakre maskbågen. Jag ville försöka att virka bara från rätan, men samtidigt ändå inte virka runt runt. Måste man då klippa av tråden i änden av varje varv, och få tusen trådar att fästa?

Nej, vad jag testade i stället var att lägga tråden längs med det virkade varvet och virka in den samtidigt som jag gör nästa varv. Vet inte om det framgår riktigt av denna bild.
Det svåra var att få den invirkade tråden lagom spänd. För att inte få den att dra ihop virkningen var jag kanske något för generös med längden så i stället stack det ut en liten trådögla i vänsterkanten vid en del varv. Den osnygga kanten vek jag in  och sydde fast som en fåll sedan.

Detta var alltså en lite koncentrationskrävande virkning men resultatet är prydligt! Och dessutom stretchigt på "rätt" ledd, så att dessa cylindrar går att dra över en hand utan att behöva vara vida och stora.

PS. Lodjursmössan: Jag kan meddela att den är levererad men att barnet måste växa lite innan mössan passar riktigt perfekt...