Mitt konstigaste virkuppdrag hittills!

Jag brukar kunna hitta på allt mellan himmel och jord att virka. Men den här gången hittade jag inte på något själv, utan det var äldste sonen som hade en idé om en virkning, en liten inredningsdetalj till hans bil...

Nej jag hade nog aldrig kunnat tänka ut att virka en sådan.

Ni ser ju var den sitter, runt växelspaken, det är som en mössa för växelspaken, eller ska man säga en tröja? För att det som sitter där under är slitet och trasigt. Nu ser det väl fräscht ut?

Om bilen hade varit en Polo hade jag kallat det en polokrage förstås, men nu är bilen en Golf.

Den har fått ny klädsel, och jag skulle försöka matcha den här "påsen" till den.

 Färgen var ganska lätt att fixa, eftersom jag fortfarande har ett rätt bra lager av bomullsgarn efter svärmor. Ungefär liknande blev det i alla fall.

Men utformningen av själva påsen var värre! Det blev en sned bit här, en där, tills det hela räckte runt där det skulle sitta.

Alltihopa är smygmaskvirkat.

Även den blå dekorranden. Den är jag särskilt stolt över, eftersom jag kunde få till en sån här slinga (med min short-row-cables-teknik) med en avvikande bakgrundsfärg. Det hade jag inte gjort tidigare.

Nu är semestern slut och imorgon börjar jag jobba igen. 

Tiden går alltför fort.

Rätt som det är har vi väl snö och vinter... Hå hå ja ja.

Professionell virkning

Jag har semester - och inte för att det betyder att jag vill slippa virka! (Tvärtom.) Men när man är ute och rör på sig kan man råka få se saker. Jag spanar naturligtvis alltid efter virkat. Jag kan inte påstå att man ser massor av folk som går runt på stan i egenvirkade kläder... Ingen alls egentligen. Men i ett skyltfönster i Stockholm fotade jag dessa vackra hattar.

Det speciella med dem är att de har en tydlig ursprungsmärkning. På lappen står det:

Ecua-Andino

Genuine Panama Hats

Ecuador Hat - Panama Hat

De verkar alltså komma från Ecuador. Jag kollade upp varumärket Ecua-Andino. De har många olika hattar, absolut inte alla är virkade. De virkade hattarna tillhör deras "hippie-kollektion"... Jag gillade de här två i fönstret, men annars brukar jag inte gilla när virkning förknippas med hippie-stil! Fransar och liknande...

Man måste virka hårt för att få brättet att stå ut på det här sättet, det vet jag.


När jag ändå är inne på inspiration från andra virkare måste jag ju nämna de  virkade väskorna som görs av Wayuu-folket - också i Sydamerika. Dem har jag bara sett på nätet, inte i nåt skyltfönster.
De har en speciell stil och är helt fantastiska. Se deras bilder här! - man kan ju låta sig inspireras!

Blev det till slut nåt bärbart...?

... jo - en blommig sommartopp!

- sommartunn, kortärmad, i naturvit bomull.

Efter mycket vånda och stort besvär.

Det började redan i våras, kanske när jag såg den virkade tröjan i elloskatalogen. Nog kan väl jag virka mig en egen tröja till sommaren tänkte jag.

Idén jag hade var att virka två sidostycken, halvor, i stället för ett framstycke och ett bakstycke. Eftersom det som vanligt handlade om improvisation skulle det vara enkelt att lägga till eller dra ifrån ett eller flera varv på bredden allteftersom jag provade mig fram. Längden kändes som mindre viktig för passformen.

Jag tänkte redan från början att sidostyckena skulle vara böjda så att de skulle gå att sätta ihop mitt fram och mitt bak och bilda en v-formad halsöppning.

Och jag visste redan från början att jag skulle fylla i mellanrummet mellan halvorna bak i nacken med en trekantig bit.

Hur denna trekantiga bit skulle utformas hade jag inte klart för mig. Jag gjorde flera provbitar. Faktum var att jag var så säker på att den där lilla kilen som bara var en utfyllnad skulle vara den viktigaste delen på hela tröjan - så jag började fundera på hur den skulle se ut innan jag ens gjort sidostyckena.

När jag väl gjort dem kändes det helt självklart att jag helt enkelt skulle göra en fyllnadsbit i samma mönster som sidorna...

 Jag virkade två långa böjda stycken - tyckte sedan att proportionerna inte blev bra, att det blev för lite maskor till ärmhål, att vinkeln på böjningen var fel. Så jag rev upp alltihopa och började om från början.

När jag ännu en gång hade två långa (140 cm) böjda remsor tyckte jag att de var OK - men jag hade nu ingen aning om hur jag skulle få till ärmhålen! Kände mig helt blåst, tom och utan vägvisare för det fortsatta arbetet.

Jag började virka andra saker. tog fram tjockt garn och stor virknål, vilket kändes som en avkoppling efter virkandet med den smala. Virkade och tovade mig en väska och två grillvantar.  Visste fortfarande inte hur jag skulle göra ärmarna men tyckte till slut att jag var tvungen att ta tag i projektet ändå. Jag gjorde som jag brukade. Några maskor, några varv - hur ser det ut?

 Så här såg styckena ut när jag format ärmhålen. Bilden är kanske lite förvirrande, för det är ju inte mittenpartierna som ska sitta ihop utan ytterkanterna. Om man viker delarna på mitten ser det ut så här:

Då förstår man kanske bättre hur de är tänkta att passa ihop.

Delarna virkades ihop och runt ärmarna virkade jag ett par varv stolpar.

 Själva "sömmarna" - fram, bak och i sidorna - blev inte jättesnygga, jag var så inne på att lägga till ytterligare vidd att jag gjorde dem för vida. Som vanligt.

Och vad blev det av den där trekantiga biten bak i nacken? Bara en obetydlig brygga för att hålla ihop sidorna:

Puh, att den blev klar ändå! Innan hösten...

Grill och gräll-gnäll

Det var så roligt att filta ull i tvättmaskin som jag gjorde med den randiga kylväskan att jag var tvungen att fortsätta.

Jag testade för övrigt väskan med en matlåda och två kylklampar en dag, och kylklamparna tinade aldrig upp på hela dagen!

Nu har jag gjort två omaka grillvantar.

Först gjorde jag en grön- och grårandig. Den tvättades i 40 grader tillsammans med en vanlig tvätt, precis som jag gjorde med väskan. 

 Före filtningen var den 32 cm lång och 18 cm bred. Efteråt var den 27 rest 14 cm. Den hade krympt 16% på längden och 22% på bredden.

 Den är smygmaskvirkad - jag vet inte om siffrorna skulle bli annorlunda med andra sorts maskor.

Och jag tyckte den blev väldigt bra. Det vill säga, den var perfekt för mig, passade min hand perfekt - men inte makens/Jägarns! Han sa att den var för liten.

Det var bara att dyka ner i ullgarnssamlingen igen och leta några ytterligare restgarner.

Nu ska jag göra den ordentligt stor, tänkte jag, och titta, visst ser den tillräckligt stor ut? Den nyvirkade intill den färdigfiltade.

Efter tvätten är de mer lika i storlek, men jag lyckades ändå med min intention att få den andra något större.

Nu var ju Jägarn tvungen att klaga lite ändå: på de alltför grälla färgerna! Han tyckte det var en "gräll grillvante"...

Det var ju meningen!

Som det är den här tiden på året

Det är början av sommaren, fast två veckor kvar till semestern.
Maskrosorna som i år täckt ängarna mer än jag kan minnas nånsin tidigare har nu blommat färdigt och vissa fält är helt vita av de luddiga bollarna...

 
Jag har bonsaiträden att ta hand om. De kräver ganska mycket just den här intensiva perioden, början av sommaren, så de tar stor del av min fritid.
Och så har vi ju plötsligt ovanpå alltihopa skaffat några får! (Men nej - jag ska inte starta nån fårfarm och inte lära mig spinna. De här djuren ska bara hjälpa oss att hålla landskapet öppet.)


Ändå kan jag inte låta bli att virka! Det kan man göra inomhus och därmed slippa bli uppäten av myggen, som plötsligt har kommit i massor.

Måste då en sommarvirkning vara en bomullsvirkning? Jodå jag har ju en sån på gång också. Provlappen till den visade jag redan i början av april.  Då trodde jag väl att den skulle vara klar vid midsommar... kallade den till och med för Midsommarblomster på ravelry.

Jag hade kommit ganska långt när jag började tycka att jag hade tänkt fel. Det var bara att repa upp. Den består av två långa remsor, fortfarande inte särskilt breda, som ska virkas ihop så småningom. Om och när det blir något av den ska jag visa upp den!
Kanske för att den blev ett sånt långsamt projekt så har jag ägnat mig åt en massa andra, små, projekt under tiden - disktrasorna tex. Här kommer nu ytterligare snabba projekt som blivit klara under tiden midsommarblomstren har segat på.

Nämligen två virkade påsar med viktiga funktioner: den lilla grå gjorde jag som ett stötdämpande skydd till sonens filmkamera.

Den något större är en filtad ullväska. Tvärtom vad vissa anser så är detta en typiskt perfekt sommarvirkning! Den tjocka filtade ullen ska fungera som en isolering för att bära med sig något kallt, som man vill ska hålla sig kallt! Viktigt i sommarhettan - den som vi tror ska komma.


I båda de här påsarna har jag blandat garner lite hur som helst och virkat med dubbel tråd. Man kan ta två tråkiga enfärgade garn och virka dem tillsammans och få en jätteläcker effekt! En del blandningar kan se ut som raggsockar, lite tråkigt tycker jag, det uppstår oftast om det är två väldigt olika färger, tex svart och vitt. Om man däremot tar tex ljusgrått och mörkgrått så blir det i stället mera av en melerad effekt. Det kan också vara så olika färger som blått och brunt men med samma ljushet, då kan de också smälta ihop visuellt till en fin melerad helhet.

I de tre olika rosaaktiga ränderna har jag virkat en tråd av ett "karamellfärgat" garn tillsammans med en rosa, en gul respektive en röd tråd.

Som nyvirkad var ullpåsen sladdrig och stor.
Efter filtning i 40 grader i tvättmaskinen är den så stel att den står för sig själv!

Till sist lite ull i en mer naturell form: våra buskröjare!

Rutigt och randigt

Mera disktrasor.

Bara för att jag blev så förtjust i det röda och lin-grå!

En rutig och en randig.

För att få så lite grått som möjligt mellan de grå ränderna drar jag hela nystanet genom den sista öglan så den blir låst.

När jag passerar med det röda virkar jag vändmaskan omkring den grå tråden.

När det är dags för den grå igen drar jag upp den genom den första maskan. Bara en enkel tråd (inga luftmaskor eller annat) löper längs ytterkanten av det röda.

Ketchup och spenat?

Jag hittade på mönstret för att ha till en kofta, sen tyckte jag att det kan passa till vad som helst. Tex disktrasor, som gärna får ha lite textur Jag har gjort en grön - som spenat - och en röd - som ketchup!

Den röda är gjord exakt efter grundmönstret, fram och tillbaka med aviga varv på "tillbakavägen".

Jag har virkat med dubbelt garn (virknål 4 mm) - en tråd av lin och en av bomull. Bara lin känns väldigt stumt att virka med och maskorna kan bli ojämna och fula...

Den gröna har jag virkat runt, då har man rätsidan mot sig hela tiden, det blir inga tillbakavarv och inga aviga maskor:

Börja i mitten och virka runt, vartannat varv med ena färgen och vartannat med den andra. De två fasta maskorna i hörnen var svåra att rita ut så de har jag mixat ihop till en liten stjärna, den betyder inget annat än två vanliga fasta maskor om luftmaskbågen. På de yttre varven har jag inte ritat hela varvet utan bara ett hörn, men det är bara att fortsätta på samma sätt varvet runt. Likaså är det enkelt att fortsätta upprepa de fyra varven tills man har uppnått önskad storlek.