Knasiga ord

Vad blev det av min provbit i "interlocking filet stitch"?

Ja till att börja med repade jag upp den för att prova om jag också kunde få till det fina mönstret på "pellerinen". Som vanligt började jag att virka direkt utan att egentligen ha läst sidan, ett utslag av min dumma otålighet. Jag tittade bara på bilden och tänkte "det där skulle jag nog kunna räkna ut hur man gör". Efteråt såg jag att mönstret finns beskrivet där, om man bara ger sig tid att läsa texten! Och nu när jag tittar noga efter så är mitt mönster inte heller riktigt likadant som det på pellerinen. (Och inte för att det spelar nån roll.)

Alltså "pellerin". Vad är det för ord egentligen? Man tänker ju mest på "Pappa Pellerins dotter". Men enligt Wikipedia: Pelerin kallas en extra krage, i formen liknande en kort cape, ovanpå en kappa. Kragen är i form av en kortare kappa, utan ärmar, som bildar ett extra skydd för axlarna.

Droskförare hade vid förra sekelskiftet ofta kappor med pelerin för att skydda sig mot regn.

Och så finns där en bild av en virkad pelerin från 1911!

Jag slår gärna upp ord i wikipedia - när jag var liten slog jag upp allt jag undrade över i ett uppslagsverk vi hade hemma, kan det ha hetat Nordisk familjebok? Det upptog, som jag minns det, en hel hyllmeter med böcker.

Jag har i alla fall inte gjort nån pelerin utan helt enkelt sytt ihop min provbit till en mudd.
Den är burrig och tjock och full med luft. Mönstret fungerar utmärkt till det här ändamålet.

Och sedan ordet "interlocking filet stitch" - det är ju inte nåt man slänger sig med heller bara så där. Det skulle kunna finnas en svensk översättning - och det kanske det gör. Typ "hopflätad filévirkning" eller nåt annat. Eller helt enkelt kan man använda förkortningen IFS-virkning?

Någon svensk beskrivning av tekniken har jag inte heller hittat, kanske gör jag en själv nån dag för det var ganska roligt, och man kan åstadkomma en massa olika mönster.


Andra muddar.





Denna mudd med stjärnmönster gjorde jag förra året. Mönstret finns antagligen i boken "Virka muddar" av Maria Gullberg, som jag lånade från biblioteket. Många fina mönster, stjärnor och fåglar minns jag från den boken.

Dock finns ett problem med det här mönstret: att det är virkat runt handleden. Det som särskilt gör detta till ett problem är randen med smygmaskor längst upp och längst ner. Den gör hela mudden otöjbar! Den ska ju vara så vid att den går att dra över handen, och så åtsittande att den inte ramlar av.

Om man i stället virkar sina muddar på andra ledden så blir de inte bara automatiskt bekvämare, man kan också prova dem och justera storleken efter hand: ta bort ett varv om de är för vida eller virka på ett varv om de är för snäva.

De större projekten min svarta kofta och Ewas shawl är färdiga (förutom knappar på koftan då) och kanske kan jag få maken/jägarn att hjälpa mig med fotograferingen till helgen så kan ni få se dem...

Nu måste jag nog ut och skotta snö en stund för både virkningen och sittandet vid datorn är ganska stillsamt och kroppen behöver röra på sig också. Ha det bra!

Virkning pågår

Jag virkar nåt varv på en grej då och en annan då. Inget blir färdigt, men ganska långt har jag kommit, tex på min "Evas shawl". Den är 190 cm tvärs över nu och det räcker kanske? (Visst ser den ut som en rocka? - jag riktigt ser framför mig hur den simmar...)

Den svarta koftan börjar också närma sig slutstadiet. Den blev grå på alla kort jag tog idag, vet inte varför, kameran kanske har dåliga batterier??? Men den ser i verkligheten ut lika som förut, men nu med ärmar, nästan färdiga.

Prova nånting nytt

Jag har lärt mig nånting nytt.
Det var Sylke som hade ett par fina länkar som jag naturligtvis var tvungen att kolla upp. (Och har man lyckats avsluta en virkning så får man väl börja på en ny? Jag menar jag fick ju nyss en halsduk färdig.)

Den här gången handlar det om olika sätt att virka mönster med flera färger.


Det som jag fastnade för var interlock filet stitch, vet inte om det finns nån svensk översättning. (Någon annan kanske vet?) Filévirkning brukar det i alla fall heta i virkböckerna när man gör ett rutnät av stolpar och luftmaskor och gör mönster på detta, och filévirkning är alltså grunden även för den här nya (för mig i alla fall) tekniken. Jag tyckte att den här sidan var tydlig med bilder och lätt att följa.

Vad kan nu bli av detta? Det är en senare fråga...

En annan fråga jag ställer mig är: Vad är detta som skjuter upp ur amaryllislöken? Är det en svamp?




Eller är det en mini-liten blomma???

Att ställa sig själv framför kameran

Efter en tung jobbarhelg som jag avslutade med att även jobba måndagen och därpå en körövning på kvällen så fick jag till slut sovmorgon och en ledig dag. Då jag fick se solen skyndade jag mig ut för att fotografera min virkade kofta i dagsljus. Den har växt såpass att den nu ser ut som en väst. Det är "bara" ärmarna kvar!

Jag har lärt mig att använda självutlösaren på kameran. Dvs jag vet hur den fungerar - men från det till att få till en bild som jag själv accepterar är steget visst för långt. Jag gjorde så många försök att fotografera koftan på mig själv att jag blev iskall, stå ute utan ytterkläder - vill man inte så lång stund! Ingen av bilderna kunde jag sedan stå ut med att se, så då gjorde jag som vanligt och hängde den på en galge.


Sedan fick jag oväntat besök av en släkting till maken/jägarn, och han satt här tills det blev dags att börja laga middag... Ingenting hade jag hunnit tyckte jag, men OK, man får väl vara glad för sällskapet, det är minsann inte så ofta det händer att någon bara dyker upp så där utan förvarning.

Folk över huvud taget, är ju något som blir mer och mer sällsynt i trakten.

...

Har lyckats göra färdigt den grå halsduken också. Den är virkad i ett mjukt garn av 60% merinoull och 40% akryl.Det heter Linie 20 Cora. Jag har använt en 8 millimeters virknål för att få den tillräckligt "luftig". den är ungefär 185 cm lång, utlagd på golvet, och för att få till den längden behövdes 162 maskor. Det är alltså mindre än en maska per centimeter. Den är gjord i enbart halvstolpar, som virkas om tråden mitt på förra varvets halvstolpe i stället för i själva maskan, det är på det sättet maskorna lägger sig bakåt och bildar ränderna.

(Hur visste jag att jag skulle ha just 162 maskor? Svar: det visste jag naturligtvis inte, utan som vanligt började jag virka, såg efter hur det blev, rev upp och började om. Några gånger, tills jag var nöjd.)
(Hur visste jag att jag skulle använda virknål 8? Svaret är detsamma. Jag började med en 5 mm-virknål, men resultatet blev för kompakt och hårt.)




Och så tycker jag att lite självironi måste man ha, så om ni bortser från de löjliga gesterna som de här händerna tycks visa, så kan ni få se en av mina självutlösarbilder. För den här tycker jag blev så rolig då finnspetsen råkade komma med i bakgrunden!

Med hålmönster

Jag har varit ledig i fyra dagar, men imorgon blir det jobb igen. Har bland annat städat bort julen här hemma, och tvättat och sånt - handtvättat mina behåar, ett helt gäng! Vilket jag hatar. Vi köpte nyligen en ny tvättmaskin och det står så övertydligt och återkommande i handboken att man inte får tvätta bygelbehåar i den, så jag tänkte att OK, jag gör väl inte det då. (Gjorde jag ju alltid i den förra.) Men jag är väldigt lat när det gäller alla sorters hushållsarbete... så tråkiga saker har en tendens att dröja länge. I det här fallet tills behåförrådet var tomt.

Och så har jag hittat en hel bunt nya bloggar, och olika utlottningar och jubileer, titta här på sidan. Många verkar ha startat sina bloggar vid den här tiden på året.

Det är ju liksom tid att starta nånting nytt när det är nytt år och så.

Eller varför inte rensa upp och avsluta och göra klart saker och ting, ser många som gör det också. Jag var väldigt bra på sånt i min ungdom: att vara välordnad, och planera saker och sedan genomföra dem enligt planen... Nu för tiden händer det mesta lite hur som helst, helt utan plan eller ordning.

Och har jag virkat nånting då? Jo nu har jag tagit fram den svarta koftan från i höstas. Det är alltså inte en duk på bilden, fastän det kan se ut som det just nu. Garnet heter Duett från Sandnes garn, det är 45% merinoull och 55% bomull, det låter som en konstig blandning men det är mycket mjukt och skönt.

Mönstret är från Drops, så fastän svärmodern hade hittat det i en veckotidning så kan ni se det här. Likheterna mellan mönstret och min kofta är dock små... Den heter "kofta med hålmönster" men jag har råkat göra lite mer hål än det är i originalet... Jag använder mest mönstret som en guide. Får se hur det går, det vet man aldrig.

Ska man göra koftan i det tunna garn som är tänkt börjar man med att lägga upp mellan 267/417 maskor, beroende på storlek, puh, visst låter det jobbigt.

Men fin är den ju, ser somrig ut och så. Min kofta blir mera vintermodell.

Dags att sova. Ha det bra alla människor!

Virkad väska fordrar foder

Idag, till slut har det blivit gjort! Har det alltså blivit sytt ett foder till min virkade väska. Och jag hann klart innan solen gick ner så jag kunde ta ut den och fota i halvdagsljuset!

Jag ÄR verkligen ingen sömmerska, men jag tänkte att jag måste försöka få dit en dragkedja på ett eller annat sätt, hur krångligt det än kändes. För att det inte skulle bli för trångt i hörnen så fick dragkedjan komma en bit upp från kanten.



Alltså måste jag ha tyg med rätan både utåt och inåt, om man säger så, så jag gjorde från början som en krage runt dragkedjan.



Den sticker upp ovanför väskkanten, men går bra att knöla ihop när man stänger locket!

Jag är faktiskt nöjd.




Måste också berätta om den stora revolutionen som hänt här i Glesbygden! Vårat internet har uppgraderats, och det ganska rejält. Vi har nu nånting som heter "Net 1". Det var medan sonen/datanörden var här hemma under julen som den tröga internethastigheten kom på tal. Vi har använt ett trådlöst modem från Telia, som en mobiltelefon som man får internet genom: 235 kb/sekund fick vi med det. Vi var utanför 3G-täckningen, pga geografin, bergen. Då upptäckte alltså sonen en helt annan mast, som finns på ett annat ställe, som används av en annan och helt okänd internetleverantör, den som heter Net 1. På prov beställdes utrustningen, en liten antenn som placerades i ett rum på övervåningen. En dag ägnade han åt att rikta in antennen på rätt sätt. Och resultatet: nu har vi plötsligt en uppkopplingshastighet på 1,35 Mb/sekund.
Inte helt fel!

Det nya året börjar

Det nya året börjar... med en skidtur! Den första för den här vintern, även om det känns som om vintern redan har varat länge! Jag var ute tillsammans med maken/jägarn (denna dag utan bössa). Han en bit före, jag en bit efter.





Under julen har både virkandet och bloggandet legat ganska nere, i stort sett helt nere. Jag har firat jul och så har jag jobbat. Mat har lagats - och ätits upp - paket har slagits in - och öppnats - långa fikastunder har avsuttits och bara pratats bort. Så måste jag tala om att jag även är aktiv i kyrkan, så det blir en del extra aktiviteter just kring helgdagarna.


Min syster, hennes två barn och hennes karl var alltså här hos oss under julen, samt mamma. På julaftonskvällen kom även makens syster hit och två av hennes barn, just då var det faktiskt ganska fullt hus här!

För rättvisans skull har vi två systrar var, jägarn och jag.

På juldagen blev det ingen julotta i år (jo i församlingens huvudkyrka men inte här där vi bor) men i stället hade vi en julsångsafton på kvällen och då var jag där och sjöng tillsammans med kören.
Nyår jobbade jag, både nyårsafton och nyårsdagen. Höll mig inte ens vaken till tolvslaget - men det visade sig, när jag vaknade, att det gamla året övergått till det nya precis som vanligt alldeles utan min hjälp.

Nu har jag skjutsat mamma tillbaka till stan där hon bor, och systern har rest till utlandet för att slippa den svenska vintern ett par veckor. Här hemma är det lugnt igen, och allt är som vanligt, och ska man få uppleva något spännande får man hitta på det själv.

Vad hittar man då på? Jag hade en svag tanke på att försöka avsluta några av mina olika påbörjade projekt. Tog fram min svarta väska och tygbiten jag tänkt fodra den med, men insåg att jag inte har någon lämplig dragkedja, och jag vill absolut ha en dragkedja för att kunna stänga den - så i stället för att sy någonting så la jag bort den igen.

Och så gjorde jag det jag inte hade tänkt: började på en ny virkning igen.

Mia hade skickat mig en länk med ett virkmönster. Jag tog några udda nystan (som endast hade sin luddighet gemensamt) och satte bara igång. Det var ett superlätt mönster, och fort hade jag fått ihop början till något som skulle kunna bli en sitta-i-soffan-o-se-på-tv-sjal.
Färgerna är kanske inte riktigt återgivna på bilden här, men man kan få ett hum om dem. Det som ser vitt ut är inte så vitt och färgerna är överhuvudtaget mer åt det varma hållet, inte så isiga som de ser ut här. Någon dag när jag kommer mig ut i dagsljuset ska jag ta ett bättre kort. (?)

Denna dags korta dagsljus gick ju åt till skidåkningen.