Mmatildas virkstad
I virkstaden virkas det, virkställande direktören Mmatilda basar över virksamheten och hittar på nya virksamhetsområden hela tiden.
fredag 12 april 2024
FO - Svanmönsterkoftan
tisdag 19 mars 2024
Colorwork II
Så här långt har jag kommit! Jag virkade bakstycke och framstycken i ett, nedifrån och upp. Delade vid ärmarna och virkade ända upp, virkade ihop fram- och bakstycke på axlarna. Ärmarna virkades för sig och syddes fast. Det fattas fortfarande någon slags kant framtill med knappar (eller en dragkedja?). Ärmarna behöver också kantas.
Och ja, det blev ganska många trådar att fästa...
tisdag 6 februari 2024
Fake knit
Fuskstickning. Ja det är tydligen vad jag hållit på med i tiotals år utan att veta om det. Eller utan att kalla det för fuskstickning i alla fall. Jag har kallat det för allt möjligt annat, ofta smygmaskvirkning. Ja, för det är ju det det visar sig vara när jag läser den senaste, absolut allra nyutkomnaste svenska virkboken.
Nu känner jag mig som hundra år gammal.
Boken heter Virka för livet och författaren Moa Blomqvist.
Det är ju svårt att låta bli att kommentera denna händelse, så mycket uppmärksamhet som den fått från alla möjliga håll. Men svårt för mig att göra en rättvis beskrivning.
Moa kallar alltså sin virkning för fake knit, fuskstickning. Och det viktigaste med den är att den ska se stickad ut och att människor ska bli chockade när de får veta att det är virkning det är fråga om. Det högsta betyg ett virkat plagg kan få är att folk tror att det är stickat.
Och är man inte insatt i virkvärlden så är det kanske verkligen en nyhet och en överraskning att virkning kan se ut som stickning.
Men bara att kalla det för fuskstickning är ju som att erkänna att stickning skulle vara bättre, eller?
Det stickade utseendet får man alltså med hjälp av (bland annat) smygmaskor.
Framför allt är det smygmaskan med omslag som används (i åtminstone två tredjedelar av bokens 16 mönster). Därför är det ju synd att instruktionen till just den maskan verkar ha försvunnit! Eller är det jag som har fel? De övriga maskorna som används beskrivs både i ord och med bilder, men just den här smygmaskan med omslag, den har förlorat sina bilder. Jag kan inte tänka mig att det är något annat än ett misstag, eftersom den är den enda maskan som man inte snabbt kan hitta i vilken annan virkbok som helst. Vilket ju är fallet med luftmaska, smygmaska, fast maska, halvstolpe och stolpe.
Därför bjuder jag på den här bilden av denna nu så heta virkmaska.
Gör ett omslag, stick nålen i den maska där smygmaskan ska placeras, gör ett omtag och dra garnet genom alla öglor på nålen.
Men är det några bra mönster och modeller då? Jadå!
Boken innehåller alltså 16 mönster och det är bärbara plagg det handlar om. Det är som sagt inte varje dag det kommer en sådan virkbok. Det handlar om prydliga, snygga tröjor som ser lättvirkade ut med raka kanter. Jag har inte provat att virka efter något av mönstren, men det gör jag ju aldrig så det är inget särskilt med det.
Med alla bilder från Moas egen uppväxt känns det som om målgruppen för boken är någon helt annan än jag själv. (Jag är ju bara virkboksamlare.) OCH! Jag kan faktiskt tänka att det är ändå bra om det kommer en ny virkgeneration, intresserad av att virka plagg! Och som lär sig en och annan smygmaska utan att ha behövt höra ordet smygmaskvirkning, och som sätter snygga virkade muddar och halskanter på sina tröjor.
söndag 28 januari 2024
Virka kypert
Jag fick en fråga om att virka kypert. Det var ett av mina påhitt för ganska länge sedan, faktiskt nästan precis tio år sedan när jag tittar efter! Mars 2014.
Veckan därpå gjorde jag även en disktrasa och en förenklad beskrivning på hur denna kypert skulle kunna virkas. Ja den förenklade beskrivningen var i stort sett bara ett diagram.
Disktrasan finns faktiskt kvar! Se ovan. Om än den tappat formen en del.
Så här kommer en ny fräsch bildserie som bör gå att följa för att virka "kypert"!
Principen är att virka två luftmaskor mellan varje fast maska, och de fasta maskorna virkas över två varv i stället för bara ett, alltså omkring luftmaskbågarna på de två varven nedanför.
Som kantmaska gör jag en smygmaska i början på varje varv och en fast maska i slutet på varje varv.
Börja med en luftmaskkedja med ett maskantal delbart med tre plus två. Tex 20, 23, 26, 29 osv. Gör man ännu mindre framträder inte mönstret så tydligt. Jag har börjat med 20. Jag kallar detta för varv 1. Vänd och börja i andra maskan från nålen:
Varv 2: 1fm,[2 lm, hoppa över 2 m, 1fm] 6 ggr.
Gör en vändmaska och vänd.
Varv 3: 1sm i första m, 1fm om första lmb (=luftmaskbågen), [2 lm, hoppa över 2 m, 1 fm om nästa lmb] 5 ggr, 1lm, hoppa över 1m, 1 fm i sista m, vändmaska, vänd.måndag 22 januari 2024
Colorwork I
Naturligtvis finns det andra intressanta jämförelser man skulle kunna göra än den jag gjorde för någon vecka sedan mellan tunisisk virkning och smygmaskvirkning. Jag kollade hur många böcker det finns på Adlibris som dyker upp om man i deras sökruta skriver in "tunisian crochet" respektive "slip stitch crochet".
Så om man då tänker vidare, hur många titlar finns det just nu som innefattar tex ordet mosaikvirkning? Svaret är 5 stycken - dvs om man söker på engelska, "mosaic crochet". På svenska ingenting alls.
Andra sökningar jag testat:
"granny squares": 90 träffar
"amigurumi": 239 träffar.
"crochet mandala": 28 träffar
"easy crochet": 133 träffar
Det där sista fick jag för mig att testa för att jag då och då reagerat på att virkböcker ofta har ett "easy" inklämt i sin titel, oftare än stickböcker. Men är det sant? Om man jämför med stickning alltså. Jag kollade det också.
"knitting" - 2435 träffar, och "easy knitting" - 73 träffar = 3%
"crochet" - 2131 träffar, och "easy crochet" - 133 träffar = 6%
Så det stämmer till viss del då, det är inte enbart min subjektiva misstanke! Tydligen finns även stickböcker som vill sälja sin idé genom att kalla den för enkel, men det är alltså vanligare bland virkböckerna.
'På Adlibris finns ingen bok med "flerfärgsvirkning" i titeln. När jag söker på den engelska motsvarigheten "tapestry crochet" får jag 6 träffar. Ungefär på samma nivå som mosaikvirkning alltså.
Man kan flerfärgsvirka med stolpar eller andra maskor också om man vill. Min svärmor gjorde det med alla mönstrade dukar och löpare hon virkade.
De här är gamla böcker som jag hittat på andrahandsmarknaden. De är skrivna av Carol Ventura, en som verkligen nördat ner sig i tekniken. (Hon hette Norton innan hon gifte sig, därför är det inte samma namn på alla tre böckerna.) Hon har en egen sida dedicerad till flerfärgsvirkning. Jag såg där att hennes artikel om hur tekniken använts i olika länder nu publicerats i Piecework. Jag har läst den tidigare, man kan hitta den här. Där nämner hon bland annat lite om de finska Korsnäströjorna, de som är både stickade och virkade. De är virkade längst ner och längst upp, medan mittendelen är stickad. Jag är övertygad om att det har med virkningens hållbarhet att göra. Virktekniken i Korsnäströjornas är fasta maskor i bakre maskbågen. Så är det även med det mesta av de flerfärgsvirkade mössor sjalar med mera som finns på museum i Sverige, från bland annat Dalarna.
Carol Ventura har också tänkt ut ett sätt att göra vad hon kallar för flat tapestry crochet. Hon gör det genom att virka med vänster hand, från vänster till höger, virka baklänges liksom. Resultatet blir detsamma som jag gör med aviga maskor. (Jag har skrivit om denna upptäckt för ganska länge sedan, se här!)
lördag 13 januari 2024
En trendspaning i virkvärlden
Jag är väldigt tacksam till den som hjälpt mig med att testvirka det här mönstret. Det är kvinnan bakom bloggen the pulled stitch, Rachel Parmee.
Jag har nämnt hennes blogg tidigare, se här.
Hennes blogg är som en hel virkbok. Grundligt och med tydliga bilder går hon igenom olika virktekniker i tur och ordning. Mitt eget virkande, och bloggande, är verkligen en mer ostrukturerad historia... Hur som helst, där på sommaren 2022 tog hon upp smygmaskvirkning, och det råkade jag upptäcka, jag vet inte hur.
Och nyligen medan jag höll på med det här sock-mönsterskrivandet hade jag kvar minnet av hennes smygmaskvirkade prover. Hon skulle kunna testvirka sockmönstret. Ja, inte bara skulle kunna - hon gjorde det. Tack Rachel!
Jag menar: hur många smygmaskvirkare känner jag? Här fanns en som bevisat att hon kunde i alla fall. Tacksamt tog jag emot hjälpen.
Det är inget fel med tunisisk virkning, det är ju inte det jag menar. Jag menar bara att det är tråkigt att alla drar åt samma håll. Varför ge ut en till bok om samma ämne som det redan finns så mycket av? Jo just därför, gissar jag. "Det här är inne, folk känner igen det, det går att sälja". Det är väl så man tänker.
Men jag i min enfald, jag fortsätter med det som jag gillar och det som jag tycker går att ha användning för.. Det som jag kan virka sockar med, alltså smygmaskvirkning.
tisdag 26 december 2023
Påta, pöta, potäter?
Mitt i julstöket snubblade jag över en intressant virkningsrelaterad artikel, en språkartikel på en språkblogg. Det var nog en bild på en smygmaskvirkning som fick mig att haja till mitt i en googlesökning, efter vad, det minns jag inte så här efteråt.
Bloggen heter Dialektbloggen och finns hos Institutet för språk och folkminnen. Den intressanta artikeln heter Påta - ett verb för flera textila tekniker och är skriven av Eva Thelin, forskningsarkivarie.
Där skriver hon utförligt och bra om ordet påta, och hur det har använts i olika dialekter för lite allt möjligt! Precis som jag redan upptäckt tidigare! Jag brukar ju reta mig på begreppsförvirringen inom virkområdet. Hon förklarar det som att påta har med peta att göra, och jag köper det. Så har det kommit att betyda någon särskild form av virkning, gärna en "petigare" version, ibland tunisisk, ibland smygmaskvirkning. Och ibland stickning faktiskt!
Jag har spanat en hel del på Digitalt museum på sista tiden, som jag kanske nämnt, för att söka vad som finns av virkat på våra museer runt om i landet. Ja, begränsat till de museer som har lagt in (vissa delar av) sina samlingar där då. Så helt säkert finns det på andra ställen en del intressanta saker som jag går miste om...
Det är inte helt lätt att söka i det där digitala museet. Skriver man in tex ordet virkning så får man ett visst antal träffar. (Varav en stor andel av träffarna i och för sig visar sig handla om att någon sak har en virkad ytterkant, bara några maskor längst ner på en vante eller runt halsringningen på en tröja.)
Söker man i stället på ordet virkat får man ett helt annat antal träffar. Detta är delvis samma träffar som de i första sökningen, men bara delvis. Där finns alltså en hög med nya träffar (samtidigt som det ingår lika stor andel virkade kantringningar). Så där kan man sedan fortsätta. Om jag skriver virkad får jag ytterligare andra träffar, om jag skriver virkade ytterligare andra och så vidare. Man får ha lite fantasi för att hitta de pärlor som finns gömda här och där. Jag vill bara förklara detta som en bakgrund, jag förstår vad det beror på och jag är jätteglad att bilderna, de som finns, faktiskt är tillgängliga.
Ordet påta då? Genom att söka på det, med sina varianter påtat påtad osv hittar man både krokade och smygmaskvirkade saker, och en hel del påtade snoddar.
På något sätt hittade jag sedan fyra mössor som är klassificerade som pötastickning. Alltså en annan stavning men jag tror att detta är samma ord. Att stava dialektala uttryck är en svår konst. Om nu ordet påta har uttalats mer som pöta på vissa ställen? Jag menar så att det rimmar på ordet tjöta så som en göteborgare uttalar det (tjôta).