Oktober, november, december höll jag på med vantar. Ja, i inlägget från den 23 oktober visade jag visst även arbetsgången för mina kombinerade smygmask- och flerfärgsvirkningsvantar.
Steg ett - ett par för korta vantar smygmaskvirkas.
Steg två - två cylindrar virkas med flerfärgsvirkning och ett valt mönster. Varje cylinder plattas till och sys ihop till en ring som passar i storlek att träs över handleden.
Steg tre - de två ringarna sys fast som muddar på de för korta vantarna. Färdigt!
Jag såg att det blev snyggare med två varv av varje färg än bara ett som i det första paret.
Jag virkar ett varv i bakre maskbågen och tillbakavarvet avigt i främre maskbågen.
Innan jag blev helt nöjd med proportionerna mellan de olika delarna hade jag virkat en hel hop med vantpar. Antingen var det nån del jag tyckte var för liten, eller för stor, för kort eller för lång, för vid eller för trång... Hur svårt kan det vara?!
Provade olika mönster på varje par.
Jag hade ett nystan "Kunstgarn" (från Hjertegarn - visst är det snyggt men) som räckte till tre par vantar, och efter det fanns det ändå kvar av garnet!
(Okej, jag vet, garnet användes bara till 50% av vantarna eftersom de är randiga och jag använde lika mycket av andra garner... Men ändå.)
Till sist fick jag till ett par som jag tyckte var lagom. Lagom stora, lagom långa, lagom perfekta att sticka händerna i. Virkade med mjuk merinoull i stället för "Kunstgarnet". Dem gav jag bort, de andra paren har jag liggande här hemma, och några av dem är faktiskt använda.
