Draksvansar

Under andra halvan av förra året ägnade jag mig mycket åt att studera Digitaltmuseum och andra källor, sökande efter virkningar och mönster från forna tider. Men jag virkade naturligtvis själv också, bara inte riktigt lika mycket som jag brukar.

Och nu är jag inne i ett halsduksstim.

 

Det började med ett stickmönster, måste jag erkänna. Jag fick se mönstret  Gulf of Mexico av Kieran Foley. Idén med namnet var ju så humoristisk, man borde göra en halsduk bara för att hålla med om det idiotiska i idén om ett namnbyte. Sedan dess har det hänt så mycket värre saker så man vill inte tänka på det.

I stickmönstret är halsduken rätstickad. "Så enkelt det vore att smygmaskvirka den i främre maskbågen" tänkte jag. Sagt och gjort. Jag hade lite blått Bambu Raggi som jag blandade med några olika färger av Tropik, båda garnen från Järbo. 

Nittigradersvinkeln på mitten (halsdukens "ryggrad")  har jag åstadkommit genom att virka två smygmaskor med en luftmaska emellan i den mittersta maskan på varje varv.

Det gick så lätt med den mexikanska golfen att jag av bara farten gjorde några halsdukar till. Hm, har jag testat virkad näverstickning någon gång? Nej det har jag nog inte. Men här är mina försök. I stället för att virka tunisiskt, eller kroka som det också kallas, så har jag alltså gjort det med smygmaskor virkade i främre maskbågen. Man får ett mindre stelt och mer fluffigt resultat.

Den gulbruna halsduken är virkad i Verona Fine från Cewec, en liten snutt som jag hade kvar efter min Late Vacation.

De blålila halsdukarna är virkade i Järbos Cookie, färgen Bohemian.

Anledningen till att två av dessa är taggiga som draksvansar är att jag inte räknade ut hur kanterna skulle göras förrän på tredje försöket.

 

 

 

Jag gjorde också en ganska tråkig helt vit en. Men användbar hoppas jag.

 

En gång gjorde jag en kort video på Instagram för att visa hur smygmaskan i främre maskbågen virkas.

Den finns här: front loop only slip stitch 

 

 

Alla halsdukarna ovan har jag gjort i denna teknik - jag brukar kalla det ribbvirkning med smygmaskor i främre maskbågen  (F/F).

 

 

 

Men till slut har jag här en annan variant, en riktigt tjock halsduk. Garnet heter Vera från Gjestal, och det är så tjockt att jag använt en 12 mm virknål till denna.

Här har jag virkat vartannat varv smygmaskor i bakre maskbågen, vartannat varv aviga smygmaskor i främre maskbågen:

 

Vänster - framsidan. Höger - baksidan.

 

 

 

Det här med "flätmönstren" eller snedrutorna var så spännande att jag kommer att fortsätta utforska det vidare...

 

Smygmaska med omslag

Virkningens variationsrikedom tycks inte ha några gränser. Inte heller min fascination för olika maskor och deras användningsområden! Den senaste i raden är smygmaskan med omslag, som jag nämnde lite i förbigående förra veckan. (Den jag använt till den grå halsduken.)

Förutom den här halsduken har jag gjort en vit och grå halstub, första bilden, och en smal-sjal, nedan.

Halstuben: den består helt enkelt av två fyrkantiga stycken, hopvirkade i sidorna, men inte ända ner utan det är lämnat ett litet sprund på var sida.

Ja, jag vet, jag har hållit mig till en lagomt trist grå färgskala, men poängen med den här virkningen är ju reliefeffekten.

Hur gör man då? Gör ett omslag, stick nålen i nästa maska, hämta garn och dra upp en ögla, dra den sista öglan genom de båda första öglorna på nålen. Det är detta att man inte gör något ytterligare omslag utan drar igenom garnet på en gång som gör att den kallas smygmaska.

På engelska kallas den ibland för half double slip stitch och ibland yarnover slip stitch.

Den virkas oftast fram och tillbaka i bakre maskbågen, och det är så man får den här relief-effekten, som ser ut som patentstickat.

Fastän den är en smygmaska kan man relativt snabbt täcka större ytor, helt jämförbart med tex fasta maskor. Nu är det bara att sätta igång och testa!

Små och stora krokar

Virke och virkning hör verkligen inte ihop. Eller? När jag spanar efter virkböcker på Bokbörsen eller Tradera kommer det ofta upp även virkesböcker, ha ha.

Och ibland arbetar jag faktiskt med andra sorts krokar än virknålar, tex med en sån här lyftkrok! (timmersax)  Den är som ett sorts löst handtag som man kan haka fast en trästock med för att kunna lyfta den. Den använder jag när jag hjälper min man i skogen, tro't eller ej.

Den är givetvis bra mycket större än någon av mina virknålar, även om jag har en förkärlek för att virka med stora virknålar. De här bambuvirknålarna, nedan, är de som jag använt mest på sista tiden. Dvs till mina smygmaskprojekt; jag virkar ju ibland andra saker också, och då använder jag helt vanliga smala virknålar.

Älskar faktiskt bambuvirknålarna! Köpte ett helt set för ett tag sedan. Ett par stycken hade jag väl dessförinnan (de ljusare), så jag visste att jag tyckte om dem. 

Se det fina tumgreppet en bit ner från kroken räknat.

På bilden syns också att jag spetsat till de flesta nålarna för att få den eftertraktade formen anpassad för smygmaskvirkning. Det är verkligen så enkelt att göra det med just dessa bambunålar! De har en riktigt bra form redan från början.

På min sida om smygmaskvirkning visar jag hur man kan slipa till en virknål till perfekt form. Där gör jag det på ett ganska dåligt utgångsmaterial - men med en av de här bambuvirknålarna är det bara lite sandpapper på sidorna som behövs.

Varför kallar man dem ens för nålar, när de är upp till centimetertjocka och faktiskt helt nål-olika?!

På engelska heter de ju hook, alltså verkligen krok. 

Jag förstår naturligtvis att när virknålarna används att virka spetsar med så är det fråga om smala spetsiga verktyg, ja, alltså mer nål-lika än de tjocka träpinnarna som jag använder.

I  Encyklopedia of needlework (Therese de Dillmont, 1886) används faktiskt båda orden hook och needle om virknålen "Hooks, or needles, as they are generally called" står det där. Vidare att de som ska användas till tjockt ullgarn eller bomull är gjorda av trä, ben eller sköldpaddsskal, och de smalare av stål för finare tråd.

Det är väl bara sköldpaddsskalet som bytts ut mot plast nu för tiden då. Tur för sköldpaddorna.

Smygmaskvirkat på sistone:

En mössa. Ja, det är inte exakt densamma men den påminner om mitt allra första publicerade smygmaskvirkningsmönster "Manfreds hat". Det finns på ravelry på engelska. Min ambition är att  skriva ner dessa mönster på svenska. Det är det jag jobbar på, men hur lång tid ska det ta?

Jag har också virkat en halsduk. Här har jag använt mig av smygmaska med omslag. (Half double slip stitch eller yarnover slip stitch - googla gärna på de orden.)

Till slut måste jag också få visa lodjursmössan jag virkade åt barnbarnet! Den är jag mest stolt över.

Virkad flerfärgspatent

Mera crochet brioche! Eller virkad flerfärgspatent som jag tycker det skulle kunna heta på svenska. Jag har fortsatt att utforska detta ett tag nu. Jobbat på ett specifikt mönster också, som jag tidigare nämnt. Puh, det är kämpigt. Att få det som man vill ha det, och att beskriva det så att folk förstår.

Min idé var att jobba på diagonalen. Jag ville också få in något mer än bara raka ränder. Då blev det några vågiga ränder, och det var ju inte så mycket kanske, men jag gillar dem. Och så några partier som är ribbade på andra ledden... Första prototypen gjorde jag med olika restgarner (finns en bild i inlägget från september). Steg två är denna i gult och blått, bilden här ovan och de två nedan. Den är också ett restgarnsprojekt, i stort sett, med flera olika garner inblandade. Men jag var fortfarande inte säker på hur jag skulle göra de tvärribbade delarna, så de är virkade på tre olika sätt i samma halsduk... Jag ville känna, titta och jämföra.

Bestämde till slut att denna variant med reliefstolpar skulle bli bäst. På den här bilden syns båda sidorna av samma del av sjalen, gult på ena sidan och blått på den andra.

I väntan på att jag skulle hitta ett passande garn hann jag virka en smalare variant i vitt och grönt. De vågiga ränderna och de tvärribbade delarna är med på samma sätt. Den här är virkad i garnet Tropik, som är så mjukt och lent.

Slutligen har jag virkat en ganska stor och bred sjal i ett garn som heter Verona Fine från Cewec. Det är 53% ull och 47% akryl och känns mjukt och fint. Jag valde två färger som jag tyckte liknade de gula och blå nyanserna från min tidigare prototyp. Vad jag kan tycka nu efteråt är att det blev lite väl flammigt och oroligt liksom med dessa båda multifärgade garn. Man borde väl ha haft ett enfärgat tillsammans med det multifärgade. Men det är ju lätt att säga efteråt! Hå hå ja ja.
Efter blockning blev storleken ca 220 x 40 cm.
Nedan en hopklistrad bild där man ser båda sidorna samtidigt, en blå-grön sida och en gul-beige-brun sida. I de tvärribbade partierna byter färgerna plats.
Och mönstret är nog inte så långt borta nu!

(På marken syns resterna av årets första snö, som vi fick häromdagen, närmare bestämt den 3e oktober!)

Crochet brioche

Ett nytt intressant tema för min virkmani! Jag har djupdykt ner i crochetbrioche. Eller briochecrochet -  eller ja, vad ska det heta egentligen? Och framför allt, vad heter det på svenska?

 Brioche, franskt frukostbröd (främst), troligen härstammande från landskapet Brie. Brödet är ett lätt och luftigt vetebröd med kraftig smörsmak. Detta uppnås genom att kraftigt bearbeta (knåda) degen elastisk och smidig innan rumstempererat smör tillsätts degen.

Citat: Wikipedia.

Mycket konstigt (eller ska man säga komiskt) att ordet även kan betyda patentstickning! Ja det är alltså det man försöker efterlikna när man virkar "brioche". Kanske sticktekniken också härstammar från Brie?

 Patentstickat är töjbart, tjockt och fluffigt. Och så kan det ju vara så där förföriskt tvåfärgat - med en dominerande färg och en kontrastfärg liksom bakomliggande. Och den där tvåfärgade patentstickningen är väldigt inne just nu, gärna till stora sjalar.

När man försöker skapa en virkad variant, vad är det då man mest vill kopiera? Svaret verkar vara olika för olika crochetbrioche-mönster. Jag tänkte göra en liten sammanställning här av vilka varianter jag har hittat hittills.

Men hallå. NYTT? Visst har jag gjort detta tidigare, inte är det något direkt nytt tema för mig? Nej, precis, men nu finns det plötsligt många andra som skapar olika randiga mönster som kallas crochetbrioche eller briochecrochet.

Jag skapade min virkade flerfärgspatent 2012 (som jag alltså kallar det på svenska) - se mitt blogginlägg från januari 2012: Tvåfärgsvirkning.

Tre år senare vågade jag publicera ett mönster: Oliksidig halsduk och strax därefter ett till, Geologens halsduk.

 Båda mönstren finns på ravelry att ladda ner gratis och på svenska! 

Inga särskilda finesser med dessa halsdukar kanske men de är exempel på det grundläggande briochemönstret, så som jag skapade det från början. Tekniken bygger på att använda reliefmaskor, virka vartannat varv med ena och vartannat med andra färgen; och låta maskornas översida bilda ränder så att arbetets framsida och baksida blir olika. Resultat blir både tjockt och fluffigt samt superstretchigt.  Varsågod att testa! Om man inte orkar göra en halsduk kan man orka en disktrasa. Jag har gjort ett antal sådana.

Bristen på intresse från omvärlden gjorde i alla fall att jag inte omedelbart gick vidare med tekniken utan fortsatte virka allt möjligt annat. Ja det vill säga, åt mig själv (och till nära och kära) har jag använt den här tekniken till en hel del. 

Alldeles nyligen har jag gjort en helt vanlig rak halsduk av det ursprungliga mönstret och det är den som syns på första bilden i detta inlägg. Den snygga fotomodellen är min svärdotter!

Bilden nedan visar några av de saker jag har liggande här hemma som är virkade i samma teknik.

ANDRA BRIOCHE-VARIANTER ATT JÄMFÖRA MED

(Eftersom jag inte testat alla mönster i världen så kan den som gjort det gärna rätta mig om jag skulle säga något i det följande som kanske inte skulle vara helt korrekt.)

1.Först kan jag nämna en halsduk som ser ut att vara gjord på samma sätt som mina, fast med avklippt garn efter varje varv och bara med maskor framifrån:

Faux Brioche Scarf  av Jessie Rayot. Om man gillar fransar är det naturligtvis ett steg enklare (bara en sorts maska).

2. Det som jag uppfattar som vanligast är att virka reliefstolpar och "använda dem vertikalt" om jag får använda det uttrycket - jämfört med mina mönster där jag använder dem horisontellt. Medan jag låter maskornas topp bilda ränder så används maskornas kropp/stam/stolpe (?saknar ordet?) i de här mönstren. De bildar lodräta ränder på framsidan och vågräta ränder på baksidan. Men man kan även skapa andra mönster än bara ränder och det är kanske det roligaste, man kan tex korsa maskorna som när man gör flätmönster. Tatsiana Kupryianchyk alias Lilla Björn är väl den som verkligen lyckats skapa några populära mönster på det här sättet, och jag erkänner att de är snygga. Men jag borde givetvis också nämna Mamachee som verkar ha gjort flera liknande mönster, och före Lilla Björn. 

Ett liknande som jag själv provat att virka är Ninety Degrees Cowl av Deanne Ramsay. Den rullar sig längst upp och längst ner som synes, och på en tubhalsduk passar det ju ganska bra. Man kan till och med rulla ner lite mer med flit för att visa båda sidor.

Stretchigt och fluffigt? Ja inte helt stumt i alla fall. 

3. De som jag inte omedelbart från en bild kan räkna ut hur de är gjorda: (och därför kan beundra)

Vajra infinity scarf  av Arunima Goel  och
Breathtaking Brioche Cowl   av Juliette Bezold
När det gäller dessa kan jag inte säga någonting om stretchighet eller fluffighet, kan bara konstatera att de är snygga på bild.

4. Det finns flera ytterligare exempel på virkmönster som kallas för brioche, men jag nämner inga fler här. Kan i stället tala om att jag förändrat min grundteknik en liten aning och håller på att skriva på ett mönster. Första testet med den nya varianten är en långsmal sjal som ÄR olik på ena och andra sidan, fast det är inte jättetydligt i de här ljusa färgerna. Nästa projekt (det som blir ett mönster) är lite annorlunda...

Lyckat misslyckat försök

 Får jag ta fram min blågula halsduk och heja på våra svenska medaljhopp nu?
Jag påbörjade den vid fotbolls-EM tidigare i sommar, men Sverige åkte ur tävlingen innan halsduken blev klar. Nu när det är dags för OS kan jag väl få visa den i sin helhet!

Detta måste jag berätta om hur jag gjort den: 

En gång försökte jag lära mig något som kallades "virkad nålbindning". Jag lyckades inte meddetsamma klura ut hur man skulle göra, utan gjorde några felaktiga försök först. Men den felaktiga virkningen föll mig i smaken! 

Den här halsduken är ett test i lite större skala av den felaktiga virkmaskan.

Den som vill får prova själv, så här gör man:

Om du har virkat länkade stolpar är det lätt: gör på samma sätt, men länka maskorna genom den övre delen av stolpen i stället för mitt på. Se bilden ovan. Man kan alltså börja varvet med en stolpe (eller tre luftmaskor). Stick sedan nålen genom den översta lodräta delen av stolpen som i bilden, dra upp en ögla = två öglor på nålen, stick nålen i nästa maska, dra upp en ögla = tre öglor på nålen, omtag, dra igenom två öglor = två öglor på nålen, omtag, dra igenom båda öglor på nålen = en ögla på nålen, maskan färdig.

Svenska färger

Ska Sverige försvara de svenska färgerna imorgon?

Vi får väl se men jag har i alla fall nånting blått och gult på gång,

en väldigt enkel långrandig blågul sjal.

Man måste ju ha en sommarvirkning!

Det blå garnet är Delfi bambuviskos (70% bambu och 30% bomull).

Det gula - guldfärgade! - är Sirdar Snuggly Babybamboo (80% bambu och 20% ull).

De är inte riktigt lika i tjocklek, men jag tror det här går ändå. Jag har som vanligt plockat ihop nånting ur garnlagret, en kombination som jag tyckte om, och det är bambu i båda.

Delfi har jag använt tidigare, till den rosa blommiga sjalen, och det är så perfekt mjukt.

...Hur är läget i gobelänggräsmattan då?

 

Smörblommor har avlöst maskrosorna...

Hundkex sticker upp över grässtråna strax efter att man klippt, otroligt hur fort de kan växa och att de kan blomma en decimeter över marken fast de annars blir meterhöga! 

Jag har inte namn på alla blommor jag hittar i vår gräsmatta, men det här är i alla fall ormrot: De små groddknopparna som sitter nedanför blommorna kan man äta, och de är faktiskt goda! Som mini-nötter.