tisdag 6 februari 2024

Fake knit




Fuskstickning. Ja det är tydligen vad jag hållit på med i tiotals år utan att veta om det. Eller utan att kalla det för fuskstickning i alla fall. Jag har kallat det för allt möjligt annat, ofta smygmaskvirkning. Ja, för det är ju det det visar sig vara när jag läser den senaste, absolut allra nyutkomnaste svenska virkboken.

Nu känner jag mig som hundra år gammal. 

Boken heter Virka för livet och författaren Moa Blomqvist.

Det är ju svårt att låta bli att kommentera denna händelse, så mycket uppmärksamhet som den fått från alla möjliga håll. Men svårt för mig att göra en rättvis beskrivning. 

Moa kallar alltså sin virkning för fake knit, fuskstickning. Och det viktigaste med den är att den ska se stickad ut och att människor ska bli chockade när de får veta att det är virkning det är fråga om. Det högsta betyg ett virkat plagg kan få är att folk tror att det är stickat.

Och är man inte insatt i virkvärlden så är det kanske verkligen en nyhet och en överraskning att virkning kan se ut som stickning.

Men bara att kalla det för fuskstickning är ju som att erkänna att stickning skulle vara bättre, eller?




Jag ska nu försöka se på boken bara som virkbok. Det är ju tekniken jag är intresserad av. Vad man kan göra med den. Följaktligen spanar jag först in tekniksidorna i början av boken.

Det stickade utseendet får man alltså med hjälp av (bland annat) smygmaskor.

Framför allt är det smygmaskan med omslag som används (i åtminstone två tredjedelar av bokens 16 mönster). Därför är det ju synd att instruktionen till just den maskan verkar ha försvunnit! Eller är det jag som har fel? De övriga maskorna som används beskrivs både i ord och med bilder, men just den här smygmaskan med omslag, den har förlorat sina bilder. Jag kan inte tänka mig att det är något annat än ett misstag, eftersom den är den enda maskan som man inte snabbt kan hitta i vilken annan virkbok som helst. Vilket ju är fallet med luftmaska, smygmaska, fast maska, halvstolpe och stolpe. 

Därför bjuder jag på den här bilden av denna nu så heta virkmaska.



Gör ett omslag, stick nålen i den maska där smygmaskan ska placeras, gör ett omtag och dra garnet genom alla öglor på nålen. 


Men är det några bra mönster och modeller då? Jadå! 

Boken innehåller alltså 16 mönster och det är bärbara plagg det handlar om. Det är som sagt inte varje dag det kommer en sådan virkbok. Det handlar om prydliga, snygga tröjor som ser lättvirkade ut med raka kanter. Jag har inte provat att virka efter något av mönstren, men det gör jag ju aldrig så det är inget särskilt med det. 

Med alla bilder från Moas egen uppväxt känns det som om målgruppen för boken är någon helt annan än jag själv. (Jag är ju bara virkboksamlare.) OCH! Jag kan faktiskt tänka att det är ändå bra om det kommer en ny virkgeneration, intresserad av att virka plagg! Och som lär sig en och annan smygmaska utan att ha behövt höra ordet smygmaskvirkning, och som sätter snygga virkade muddar och halskanter på sina tröjor.


söndag 28 januari 2024

Virka kypert


Jag fick en fråga om att virka kypert. Det var ett av mina påhitt för ganska länge sedan, faktiskt nästan precis tio år sedan när jag tittar efter! Mars 2014.
Vad jag menar med att virka kypert: det är en variant av mossvirkning. Mossvirkning finns beskrivet i nästan varenda virkbok. Det kan något förenklat beskrivas så: på första varvet virkas varannan fast maska och varannan luftmaska, på andra varvet och alla följande varv virkas en luftmaska ovanför varje fast maska och en fast maska omkring varje luftmaska. 
Men då tänkte jag: vad händer om man gör två luftmaskor mellan varje fast maska? Det var då det blev kypert. Maskorna la sig i diagonala ränder. Jag gjorde en väska.

Veckan därpå gjorde jag även en disktrasa och en förenklad beskrivning på hur denna kypert skulle kunna virkas. Ja den förenklade beskrivningen var i stort sett bara ett diagram.

Disktrasan finns faktiskt kvar! Se ovan. Om än den tappat formen en del.

Så här kommer en ny fräsch bildserie som bör gå att följa för att virka "kypert"!

Principen är att virka två luftmaskor mellan varje fast maska, och de fasta maskorna virkas över två varv i stället för bara ett, alltså omkring luftmaskbågarna på de två varven nedanför.

Som kantmaska gör jag en smygmaska i början på varje varv och en fast maska i slutet på varje varv.

Börja med en luftmaskkedja med ett maskantal delbart med tre plus två. Tex 20, 23, 26, 29 osv. Gör man ännu mindre framträder inte mönstret så tydligt. Jag har börjat med 20. Jag kallar detta för varv 1. Vänd och börja i andra maskan från nålen:

Varv 2: 1fm,[2 lm, hoppa över 2 m, 1fm] 6 ggr.

Gör en vändmaska och vänd.

Varv 3:   1sm i första m, 1fm om första lmb (=luftmaskbågen), [2 lm, hoppa över 2 m, 1 fm om nästa lmb] 5 ggr, 1lm, hoppa över 1m, 1 fm i sista m, vändmaska, vänd.


Från och med nu ska de fasta maskorna virkas omkring två luftmaskbågar varje gång, både förra varvet och förrförra varvets luftmaskbåge rakt under. 
Här kan det börja kännas besvärligare, så jag har markerat med pilar var virknålen ska stickas in. (Som synes blir det så här i början i samma hål som vi stack i på förra varvet.) 
På de kommande varven kan det se otydligt ut på bilderna men i verkligheten när du har virkningen i handen känner du ganska bra var det finns en glipa att sticka nålen i.

Varv 4: 1sm, [1 fm om 2 lmb, 2 lm, hoppa över 2 m,] 5 ggr, 1 fm om 2 lmb, 1 lm, hoppa över en m, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.
Resultatet på bilden nedan.




Varv 5:   1sm, [2 lm, hoppa över 2m, 1fm om 2 lmb] 5ggr, 2 lm, hoppa över 2 m, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.
Resultatet på bilden nedan.







Varv 6:   1sm, 1 lm, hoppa över 1 m,  [1fm om 2 lmb, 2 lm, hoppa över 2 m] 5ggr, 1 fm om 2 lmb, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.
Resultatet nedan.




Varv 7:   1 sm, 1 lm, hoppa över 1m, [1fm om 2 lmb, 2 lm, hoppa över 2 m] 5ggr, 1fm om 2 lmb, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.
Resultatet nedan.





Varv 8:   1 sm, [2 lm, hoppa över 2 m, 1fm om 2 lmb] 5ggr, 2 lm, hoppa över 2 m, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.
Resultatet nedan.




Varv 9:   1 sm, [1fm om 2 lmb, 2 lm, hoppa över 2 m,] 5 ggr, 1fm om 2 lmb, 1 lm, hoppa över 1m, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.
Resultatet nedan.



Efter detta kan man upprepa varv 4-9. 
Det ser krångligare ut än det är när man gör så här många bilder.  Det går intuitivt efter ett tag.

För alla som gärna läser virkdiagram har jag ritat ett nytt sådant. Det visar exakt samma 9 varv som bilderna ovan.
Vartannat varv läses från vänster till höger och vartannat från höger till vänster.
Ringarna är luftmaskor, de fyllda ringarna är smygmaskor, plussen är fasta maskor och plussen med lång svans är de fasta maskor som virkas om två luftmaskbågar. "Svansen" visar då precis vilken luftmaska du ska virka runt två varv längre ner.



Nu är ju risken att detta gick lite för fort, så om någon upptäcker ett fel, bara meddela mig så försöker jag rätta till det!


måndag 22 januari 2024

Colorwork I

Naturligtvis finns det andra intressanta jämförelser man skulle kunna göra än den jag gjorde för någon vecka sedan mellan tunisisk virkning och smygmaskvirkning. Jag kollade hur många böcker det finns på Adlibris som dyker upp om man i deras sökruta skriver in "tunisian crochet" respektive "slip stitch crochet".

Så om man då tänker vidare, hur många titlar finns det just nu som innefattar tex ordet mosaikvirkning? Svaret är 5 stycken - dvs om man söker på engelska, "mosaic crochet". På svenska ingenting alls.

Andra sökningar jag testat:

"granny squares":  90 träffar

"amigurumi": 239 träffar.

"crochet mandala":  28 träffar

"easy crochet": 133 träffar

Det där sista fick jag för mig att testa för att jag då och då reagerat på att virkböcker ofta har ett "easy" inklämt i sin titel, oftare än stickböcker. Men är det sant? Om man jämför med stickning alltså. Jag kollade det också. 

"knitting" - 2435 träffar, och "easy knitting" - 73 träffar   = 3% 

"crochet" - 2131 träffar, och "easy crochet" - 133 träffar   = 6%

Så det stämmer till viss del då, det är inte enbart min subjektiva misstanke! Tydligen finns även stickböcker som vill sälja sin idé genom att kalla den för enkel, men det är alltså vanligare bland virkböckerna.


Jag testade också att söka "colorwork crochet" eftersom det var vad jag egentligen hade att berätta något om idag. En träff fick jag, och den boken sägs beskriva tre färgtekniker inom virkning: tapestry, intarsia och fair isle.

'På Adlibris finns ingen bok med "flerfärgsvirkning" i titeln. När jag söker på den engelska motsvarigheten "tapestry crochet" får jag 6 träffar. Ungefär på samma nivå som mosaikvirkning alltså.


Tofflorna (tevesockarna) med stjärnmönster på de två bilderna här ovan är både smygmaskvirkade och flerfärgsvirkade. Det är rutan uppepå som är gjord i flerfärgsvirkning. Det är ju den teknik som jag brukar ägna mig åt förutom smygmaskvirkning.  Jag tycker det är ett så himla bra sätt att göra mönster! Det blir inte extra tjockt och klumpigt, inga dubbla lager, utan slätt och fint. 
En video som visar hur man gör är denna. Där virkas under båda maskbågarna, men man kan alltså göra det även under bara den bakre maskbågen, som jag gjort både med tevesockarna och dessa nyss färdiga vantar:





Kontrasten mellan det grå och det rosa är lite för dålig egentligen för att mönstret ska komma fram, särskilt på bild, jag är medveten om det. Som vanligt var jag för ivrig och började omedelbart när andan föll på. och med det garn som jag hade hemma.

 


Man kan flerfärgsvirka med stolpar eller andra maskor också om man vill. Min svärmor gjorde det med alla mönstrade dukar och löpare hon virkade.




De här är gamla böcker som jag hittat på andrahandsmarknaden. De är skrivna av Carol Ventura,  en som verkligen nördat ner sig i tekniken. (Hon hette Norton innan hon gifte sig, därför är det inte samma namn på alla tre böckerna.) Hon har en egen sida dedicerad till flerfärgsvirkning. Jag såg där att hennes artikel om hur tekniken använts i olika länder nu publicerats i Piecework. Jag har läst den tidigare, man kan hitta den här. Där nämner hon bland annat lite om de finska Korsnäströjorna, de som är både stickade och virkade. De är virkade längst ner och längst upp, medan mittendelen är stickad. Jag är övertygad om att det har med virkningens hållbarhet att göra. Virktekniken i Korsnäströjornas är fasta maskor i bakre maskbågen. Så är det även med det mesta av de flerfärgsvirkade mössor sjalar med mera som finns på museum i Sverige, från bland annat Dalarna. 

Carol Ventura har också tänkt ut ett sätt att göra vad hon kallar för flat tapestry crochet. Hon gör det genom att virka med vänster hand, från vänster till höger, virka baklänges liksom. Resultatet blir detsamma som jag gör med aviga maskor. (Jag har skrivit om denna upptäckt för ganska länge sedan, se här!)




Sök gärna på Youtube på "tapestry crochet" och "flat tapestry crochet", nu för tiden finns det flera bra videor som visar sånt som jag var tvungen att uppfinna själv för tjugo år sedan...



lördag 13 januari 2024

En trendspaning i virkvärlden



Jag är en sockvirkare. Och ganska stolt över det. Jag känner inget behov av att börja sticka sockar. Det går precis lika bra med selleri... alltså smygmaskvirkning.

Och nu till slut finns mitt mönster på Ravelry för den som vill prova!

Jag är väldigt tacksam till den som hjälpt mig med att testvirka det här mönstret. Det är kvinnan bakom bloggen the pulled stitch, Rachel Parmee.  

Jag har nämnt hennes blogg tidigare, se här

Hennes blogg är som en hel virkbok. Grundligt och med tydliga bilder går hon igenom olika virktekniker i tur och ordning. Mitt eget virkande, och bloggande, är verkligen en mer ostrukturerad historia... Hur som helst, där på sommaren 2022 tog hon upp smygmaskvirkning, och det råkade jag upptäcka, jag vet inte hur.

Och nyligen medan jag höll på med det här sock-mönsterskrivandet hade jag kvar minnet av hennes smygmaskvirkade prover. Hon skulle kunna testvirka sockmönstret. Ja, inte bara skulle kunna - hon gjorde det. Tack Rachel!

Jag menar: hur många smygmaskvirkare känner jag? Här fanns en som bevisat att hon kunde i alla fall. Tacksamt tog jag emot hjälpen.





Minns någon den här gamla slagdängan, som jag nyligen hörde någon prata om på radion:

Du ska göra som svenssons gör
och inte skilja dej från mängden
för att jämt vara den som stör
kan inte löna sig i längden

(Ulf Peder Olrog)


Man kan följa med strömmen eller man kan gå sin egen väg. Det snackas mycket om det, att gå sin egen väg, "follow your heart" och liknande. Men. Det går ju bra att snacka! I realiteten gör ju alla tvärtom, jag menar följer den rådande trenden i stället. För om man väljer den där egna vägen, då får man också vara beredd att vandra där i ensamhet. 
Om man hakar på den trend som råder, då är man i alla fall i sällskap med många. Och det är ju mänskligt att vilja vara tillsammans med andra, höra till liksom. Mänskligt. 
Varför tjatar jag nu om det här? Vad är trenden? Trenden är tunisisk virkning. (En trend inom den kanske lite snäva virkvärlden då, inte i världen i stort...)

På skoj sökte jag på  nätbokhandeln Adlibris efter "tunisian crochet" och fick 58 träffar.
Ändrar man i sökrutan till "slip stitch crochet" får man noll träffar.
58 - 0 till tunisisk virkning alltså.

Söker man på svenska i stället är resultatet mer jämställt. Tunisisk virkning - 0 och smygmaskvirkning - 0. Ändrar man stavningen till tunesisk så hittar man några norska och danska böcker.

Det är inget fel med tunisisk virkning, det är ju inte det jag menar. Jag menar bara att det är tråkigt att alla drar åt samma håll. Varför ge ut en till bok om samma ämne som det redan finns så mycket av? Jo just därför, gissar jag. "Det här är inne, folk känner igen det, det går att sälja". Det är väl så man tänker.

Men jag i min enfald, jag fortsätter med det som jag gillar och det som jag tycker går att ha användning för.. Det som jag kan virka sockar med, alltså smygmaskvirkning.


tisdag 26 december 2023

Påta, pöta, potäter?


Mitt i julstöket snubblade jag över en intressant virkningsrelaterad artikel, en språkartikel på en språkblogg. Det var nog en bild på en smygmaskvirkning som fick mig att haja till mitt i en googlesökning, efter vad, det minns jag inte så här efteråt. 

Bloggen heter Dialektbloggen och finns hos Institutet för språk och folkminnen. Den intressanta artikeln heter Påta - ett verb för flera textila tekniker och är skriven av Eva Thelin, forskningsarkivarie. 

Där skriver hon utförligt och bra om ordet påta, och hur det har använts i olika dialekter för lite allt möjligt! Precis som jag redan upptäckt tidigare! Jag brukar ju reta mig på begreppsförvirringen inom virkområdet. Hon förklarar det som att påta har med peta att göra, och jag köper det. Så har det kommit att betyda någon särskild form av virkning, gärna en "petigare" version, ibland tunisisk, ibland smygmaskvirkning. Och ibland stickning faktiskt! 

Jag har spanat en hel del på Digitalt museum på sista tiden, som jag kanske nämnt, för att söka vad som finns av virkat på våra museer runt om i landet. Ja, begränsat till de museer som har lagt in (vissa delar av) sina samlingar där då. Så helt säkert finns det på andra ställen en del intressanta saker som jag går miste om...

Det är inte helt lätt att söka i det där digitala museet. Skriver man in tex ordet virkning så får man ett visst antal träffar. (Varav en stor andel av träffarna i och för sig visar sig handla om att någon sak har en virkad ytterkant, bara några maskor längst ner på en vante eller runt halsringningen på en tröja.)

Söker man i stället på ordet virkat får man ett helt annat antal träffar. Detta är delvis samma träffar som de i första sökningen, men bara delvis. Där finns alltså en hög med nya träffar (samtidigt som det ingår lika stor andel virkade kantringningar). Så där kan man sedan fortsätta. Om jag skriver virkad får jag ytterligare andra träffar, om jag skriver virkade ytterligare andra och så vidare. Man får ha lite fantasi för att hitta de pärlor som finns gömda här och där. Jag vill bara förklara detta som en bakgrund, jag förstår vad det beror på och jag är jätteglad att bilderna, de som finns, faktiskt är tillgängliga.

Ordet påta då? Genom att söka på det, med sina varianter påtat påtad osv hittar man både krokade och smygmaskvirkade saker, och en hel del påtade snoddar. 

På något sätt hittade jag sedan fyra mössor som är klassificerade som pötastickning. Alltså en annan stavning men jag tror att detta är samma ord. Att stava dialektala uttryck är en svår konst. Om nu ordet påta har uttalats mer som pöta på vissa ställen? Jag menar så att det rimmar på ordet tjöta så som en göteborgare uttalar det (tjôta).


De fyra mössorna finns på Nordiska museet och är från Nederkalix i Norrbotten. De är förmedlade av Hugo Samzelius redan 1893. Han var enligt Wikipedia författare, redaktör och jägmästare. Han gjorde "etnografiska resor" bland annat för  Nordiska museet. Under någon sådan resa tänker jag mig fick han tag på dessa fyra mössor. Han verkar också ha bidragit med en del andra saker från Lappland och Norrbotten.
Två av mössorna är stickade, två är virkade. Därför är det lustigt att man skriver pötastickning just under rubriken teknik. Tekniken är ju det som skiljer dem åt, fastän de till utseende och form har vissa likheter. De två som är virkade är dessutom inte gjorda riktigt på samma sätt heller, den ena virkad om båda maskbågarna uppifrån och ned, den andra bara i bakre maskbågen, nedifrån och upp. 

Kanske människorna som gav honom mössorna kallade dem för pötastickade. De brydde sig inte om hur mössan var gjord, de bara använde den. 

Om man ändrar en bokstav igen och söker på potastickning får man sex träffar i form av nålbundna vantar. När man ser mer noga efter verkar det röra sig om två par vantar, de andra bilderna är ju kopior. Ett par från Uleåborg och ett par från södra Karelen, båda alltså från Finland, men ska finnas på Nordiska museet. Vantparet från Uleåborg har Hugo Samzelius bidragit med. Det karelska vantparet är förmedlat av en Theodor Schvindt ("den finländska folklivsforskningens fader").




Länge undrade jag också vad potatis har att göra med virkning...

Jag måste bjuda på den här historien om min egen felläsning av ett virkord. Maria Gullberg använder ordet potatvirkning i boken Tid att virka från 1998. Där betyder det virkning med fasta maskor med nedtag i bakre maskbågen. När jag läste boken läste jag ordet som att första delen av det skulle betonas på den andra stavelsen: potat-virkning. I början av boken finns faktiskt en förklaring till ordet, men då när jag läste den var jag inte så intresserad av sådan bakgrundsfakta, jag läste nog ganska slarvigt förbi sådan text. Jag bläddrade i stället fort fram till mönsterdelen i boken, ville väl hitta något nytt och spännande, om det skulle finnas. (Det jag hittade var faktiskt smygmaskvirkning, som jag aldrig hade sett eller hört talas om innan dess.)
Vad har potatis med virkning att göra? Idiotiskt tyckte jag, att kalla en virkning för potatvirkning. Men ordet ska alltså läsas som potatvirkning, med betoning på första  stavelsen. Som påtat-virkning. Potat - påtat. 

Mycket humor i den missuppfattningen!



I boken står det så här, under rubriken En flora av virkord:   Termen är en dialektal variant på ordet påta, använd i Norrbotten, men utan någon större spridning.
Den större spridningen har ordet i gengäld fått då det genom den här boken blivit ett allmänt använt ord (i virksammanhang).


söndag 17 december 2023

Virkade juläpplen

  Virkade juläpplen att hänga i granen



Jag skrev nyss att jag inte virkar julpynt... men någon gång i livet har jag gjort det! Gjorde ju dessa äpplen för några år sedan. Så här är mönstret för den som vill:




Röda äpplen – visst hör de till julen på ett speciellt sätt! Om man vill pyssla och tycker om att virka kan man göra röda äpplen att hänga i julgranen, tillsammans med julgranskulorna eller i stället för?
Jag har virkat äpplen som man virkar bollar, bara lite mer koniska för att få dem mer äppellika.

Så här gjorde jag:

Äpplena kan förstås virkas av vilket garn som helst som man har till hands – jag har använt vanligt 8/4 bomullsgarn, som jag tog dubbelt. Det behövs också en bit brun bomullstråd till varje äpple. Den är till upphängningsögla och för att ge den rätta formen: tråden går igenom äpplet och en knut på översidan och en på undersidan håller ihop det och ger det dess äppelform. Till sist behövs något att fylla äpplena med och en stoppnål.
Jag har använt virknål 2,5 mm och äpplena är ca 6 cm i diameter.
Varven virkas i spiral med nedtag i båda maskbågarna.
Börja med 2 lm.
Varv 1. 6 fm i 2a m fr nålen.
Varv 2. 2 fm i var m. = 12 fm.
Varv 3. 1 fm, 2 fm i nästa m, upprepa varvet ut.  =18 fm.
Varv 4. 2 fm, 2 fm i nästa m, upprepa varvet ut.  =24 fm.
Varv 5. 3 fm, 2 fm i nästa m, upprepa varvet ut.  =30 fm.
Varv 6. 4 fm, 2 fm i nästa m, upprepa varvet ut.  =36 fm.
Varv 7. 5 fm, 2 fm i nästa m, upprepa varvet ut.  =42 fm.
Varv 8. 6 fm, 2 fm i nästa m, 13 fm, 2 fm i nästa m, 13 fm, 2 fm i nästa m, 7 fm.  =45 fm.
Varv 9. 14 fm, 2 fm i nästa m, 14 fm, 2 fm i nästa m, 14 fm, 2 fm i nästa m.   = 48 fm.
Varv 10. 1 fm i var m.  =48 fm.




Varv 11. 6 fm, 2 fm tills, 14 fm, 2 fm tills, 14 fm, 2 fm tills, 8 fm.  =45 fm.
Varv 12. 13 fm, 2 fm tills, 13 fm, 2 fm tills, 13 fm, 2 fm tills.  = 42 fm.
Varv 13.  5 fm, 2 fm tills, 12 fm, 2 fm tills, 12 fm, 2 fm tills, 7 fm.  =39 fm.
Varv 14. 11 fm, 2 fm tills, 11 fm, 2 fm tills, 11 fm, 2 fm tills.  = 36 fm.
Varv 15.  4 fm, 2 fm tills, 10 fm, 2 fm tills, 10 fm, 2 fm tills, 6 fm.  =33 fm.
Varv 16. 9 fm, 2 fm tills, 9 fm, 2 fm tills, 9 fm, 2 fm tills.  = 30 fm.
Varv 17. 3 fm, 2 fm tills, 8 fm, 2 fm tills, 8 fm, 2 fm tills, 5 fm.  =27 fm.
Varv 18. 7 fm, 2 fm tills, 7 fm, 2 fm tills, 7 fm, 2 fm tills.  = 24 fm.

Ta ca 75 cm av den bruna tråden, vik den på mitten och gör en knut 5-10 cm från där den är vikt, så att du får en stängd lång ögla. Det är upphängningsöglan. Stick de två ändarna med hjälp av stoppnålen i mitten av virkningen, men inte i samma maska utan några millimeter från varandra! Se bild.





Fyll äpplet. Se till att de två bruna trådändarna sticker fram ur öppningen, och virka ihop äpplet så här:
Varv 19. 2 fm, 2 m tills, upprepa varvet ut.  = 18 fm.
Varv 20. 1 fm, 2 m tills, upprepa varvet ut.  = 12 fm.
Varv 21. 2 m tills, upprepa varvet ut.  = 6 fm.
Dra med virknålen ut den ena av de två bruna trådarna genom en maska alldeles intill mittenöppningen, så att de två ändarna inte kommer ut ur äpplet på samma ställe. Klipp av det röda garnet, dra ihop de sista maskorna, stick in och göm trådänden inuti äpplet. Dra i de två bruna trådändarna så att äpplet dras ihop på höjden och knyt ihop ändarna med en knut som håller. Sy några stygn kors och tvärs med det bruna, stoppa in ändarna.


December utan julpyssel

 

Tredje advent idag! Julen närmar sig. Vilken tur att vi har svärmors virkade dukar, för när det gäller mitt eget virkande så blir det inga juldukar! Ärligt talat varken dukar, tomtar, hjärtan, stjärnor eller andra julprydnader, inget att hänga i granen, inga små gulligheter till en julkalender.

Skäms jag lite?  Jag fortsätter med mina gamla vanliga projekt, jag blir ju liksom aldrig färdig med dem. Det handlar tex om de ständigt närvarande virkade sockarna. Jag har ett mönster till dessa, i princip färdigt. Det är skrivet på engelska precis som mina tidigare smygmaskvirkningsmönster, eftersom det fortfarande finns så få smygmaskvirkare i det här landet. Det bör bli tillgängligt på ravelry i början på nästa år.

Till den som vill ha en introduktion av smygmaskvirkning på svenska har jag gjort det här mönstret, det finns på ravelry. 

Det är inte bara en beskrivning till ett par handledsvärmare, det är även: instruktion till: smygmaska i främre maskbågen, smygmaska i bakre maskbågen, smygmaska i tredje maskbågen, rundvirkning, vändvirkning, resårvirkning, sy ihop virkade delar, och virka ihop delar.




Sockmönstret är uträknat för sju olika storlekar, jag har virkat upp sex än så länge. 


Samtidigt kan jag inte låta bli att  experimentera med en del mönstervirkning...  Mer om detta nästa år. 

En god jul önskas från det kalla norrland och från virkstaden!