Smygmaskvirkning: nio basmönster

Som en fortsättning på mitt förra inlägg om smygmaskvirkning kommer här nio andra grundläggande maskkombinationer. De kan fungera som en bas, utifrån vilken man hittar på nya kombinationer, nya mönsterbilder.

När jag tittade på min särskilda sida om smygmaskvirkning, som har funnits ganska länge nu, tyckte jag att den behövde uppdateras. Jag gör ju ständigt nya erfarenheter! Så jag har helt enkelt tagit bort den, men mycket av det som stod där kommer här i förnyad och förbättrad version!

Jag har kopierat (ungefär!) Rachels symboler för smygmaskor, och sedan lagt till ett par egna.

Det känns naturligt att börja med rundvirkning som är det traditionella virksättet när det gäller smygmaskvirkning.

Rundvirkning. 

Man virkar runt i ring. Man vänder alltså aldrig arbetet utan har rätan mot sig hela tiden. 

1. Smygmaskor i bakre maskbågen i rundvirkning  (B)

vänster - smygmaskor i bakre maskbågen  - horisontella maskor - "rätan"

höger - baksidan av samma virkning - även här horisontella maskor

I rundvirkning går alla varv åt samma håll, se pilarna. Det ger en annan mönsterbild än en virkning med samma maskor där man vänder och virkar fram och tillbaka.

Exempel: Sju varv längst upp och längst ner på mudden är virkade i bakre maskbågen. Man gör ofta på det sättet, använder B-maskorna som en kant i början och slutet. 

2. Smygmaskor i främre maskbågen i rundvirkning  (F)

vänster - smygmaskor i främre maskbågen  - vertikala maskor

höger - baksidan av samma virkning - horisontella maskor

Exempel: De traditionella vantarna är virkade så här och får det typiska utseendet. Hela vanten utom nederkanten är virkad med F-maskor. Precis som i den svartrosa mudden ovan är vanten här kantad med B-maskor för att hålla F-maskorna på plats. De skulle annars rulla upp sig.

Vändvirkning.
Man vänder virkningen vid varvets slut och virkar fram och tillbaka.

3. Ribbvirkning med smygmaskor i bakre maskbågen  (B/B)

Det vanligaste som har blivit ganska populärt är att virka fram och tillbaka i bakre maskbågen. Det är väldigt lätt, man hittar lätt rätt ställe att sticka virknålen. Och det blir väldigt elastiskt, detta är resår! Om man inte drar ut det blir det väldigt tjockt eftersom varven lägger sig liksom på varandra. Elasticiteten funkar på höjden dvs tvärs över varven, därför virkar man oftast saker på det andra hållet än normalt.

Båda sidorna ser likadana ut på det här arbetet.

vänster - smygmaskor i bakre maskbågen, vändvirkning

höger - samma provlapp vänd på tvären och utdragen till nästan dubbla storleken. När man släpper efter drar den ihop sig igen.

Exempel: massor av mössor - och annat. För att utnyttja teknikens fördelar - elasticiteten - går varven uppifrån och ner, och nerifrån och upp i stället för runt huvudet. Jag använder virksättet till all slags resårvirkning - sockskaft, vantmuddar med mera.

4. Ribbvirkning med smygmaskor i främre maskbågen  (F/F)

Att virka fram och tillbaka i främre maskbågen ger också ett fint stretchigt resultat, men inte med samma elasticitet som i bakre maskbågen. Båda sidor ser likadana ut.

5. Smygmaska med omslag  (OM)

Även en smygmaska kan göras med omslag. Den görs så: Gör ett omslag, stick virknålen i nästa maska (här bakre maskbågen), omtag och dra upp en ögla, = tre öglor på nålen. Dra den sista öglan genom de två första, färdigt. Maskan räknas som smygmaska eftersom man drar igenom utan att göra ytterligare omtag.

Den kan virkas i bakre eller främre maskbågen, den kan även virkas avigt i båda dessa  versioner.

Det som nu har blivit väldigt populärt är att den virkas i vändvirkning i bakre maskbågen, så att resultatet ser ut ungefär som patentstickning. Man kan åstadkomma många fina reliefmönster med den här tekniken!

En annan egenskap som den här maskan har är att den täcker lite större ytor snabbare än andra smygmaskor. Den kan i det fallet jämföras med en vanlig fast maska. 

6. Vändvirkning B/aF

Varv ett virkas i bakre maskbågen. Vänd. Varv två virkas avigt i främre maskbågen.

Resultatet påminner om när man virkar rundvirkning i bara bakre maskbågen på det sättet att maskorna är horisontella. Men tittar man noga ser man att i det här fallet lutar maskorna  vartannat varv åt ena hållet och vartannat varv åt andra hållet. I rundvirkning lutar de alla åt samma håll.

Vänster - framsidan. Höger - baksidan. Men man kan som vanligt välja själv vilken sida man vill ha till framsida resp baksida!

Exempel: Huvuddelen av dessa halvvantar är virkade i detta mönster. Varven går nerifrån och upp, uppifrån och ner.

7.Vändvirkning F/aB

Varv ett virkas i främre maskbågen, och varv två avigt i bakre maskbågen. På det sättet härmar denna varvvirkning utseendet hos  "smygmaskor i främre maskbågen, rundvirkat" - genom att alla maskor är vertikala på framsidan.
Precis som med den rundvirkade versionen vill detta virksätt rulla ihop sig om man virkar bara en platt bit utan andra maskor/maskkombinationer omkring. Man kan då göra en kant runt om av maskor i bakre maskbågen, tex en resårmudd för att motverka rullningen.

Vänster - framsidan, eller den sida man ser när man virkar räta maskor - vertikala maskor

Höger - baksidan, eller den sida man ser när man virkar aviga maskor - horisontella maskor

Exempel - en socka. Jag vill peka på delen "B" och delen "C". Båda dessa är virkade med F/aB: runt hela foten har jag vänt den "aviga" sidan utåt, och bak på hälen syns "rätan", dvs den sida som oftast räknas som rätsida. Men vem bestämde vilken sida som är fram och vilken som är baksida? Kanske tar man det utifrån vilken sida man har mot sig när man virkar de räta maskorna, det blir då "rätan" - och den sida man ser när man virkar de aviga maskorna blir då automatiskt "avigan".

8. Vändvirkning F/B eller B/F

Vartannat varv virkas i främre maskbågen, vartannat i bakre maskbågen. Inga aviga maskor!

Vänster - den sida man ser när man virkar i bakre maskbågen, B

Höger - den sida man ser när man virkar i främre maskbågen, F

Den ena sidan får en tät yta, den andra en glest ribbad. Jag har upptäckt att andra smygmaskvirkare uppfattar den ribbade sidan som framsida, medan jag i första hand uppskattar den täta-släta!

Se tex mina tulpanmuddar!

9. Vändvirkning med smygmaskor i tredje maskbågen  (T)

TILL SIST:

Smygmaskan (liksom andra virkmaskor) har en tredje maskbåge. Den är lite av en "doldis"!  Den finns bakom, lite nedanför den bakre maskbågen och syns egentligen först när man vänt virkningen: då ligger den framför främre maskbågen.  Den är den lilla bit av garn som förbinder en maska med nästa. 

I bilden har jag markerat tredje maskbågen på sex maskor från förra varvet och en pil som markerar hur vi virkar genom den närmaste för att åstadkomma en smygmaska i tredje maskbågen.

Om smygmaskan med omslag (OM) är "lätt som en plätt" kan den här maskan få representera motsatsen - lite besvärlig att lära sig, lite jobbig att virka. För att lyckas använder man helst en ännu större virknål än vid annan smygmaskvirkning. 

Virkas i vändvirkning. Den bildar då en väldigt stark resår! (Det är i och för sig även möjligt att virka den runt, men jag har inte ännu kommit på något bra användningsområde för det sättet att virka. Luta i så fall maskornas överkant en aning mot dig för att från framsidan kunna se den tredje maskbågen och sticka nålen däri.)

Vänster: T-maska virkad fram och tillbaka

Höger: samma provlapp vänd på tvären och utsträckt

Jag har använt den här tekniken några gånger med två färger för att skapa en effekt av flerfärgspatent (brioche). Ovan i en mössa, nedan ett par sockar (det randiga i sockskaftet, runt hjärtanmönstret).

Smygmaskvirkning - inspiration!

Jag har blivit inspirerad! Upptäckte en intressant blogg om virkning - och ett inlägg om smygmaskvirkning. Och nu menar jag inte ett kort omnämnande i en bisats utan ett mastodontinlägg med virkprover av tjugo olika smygmaskmönster. Med diagram!

Bloggen heter The pulled stitch och här är inlägget om smygmaskvirkning.

Sju av virkproverna har jag virkat upp. De varierar lite i stretchighet och tjockhet och alla är vändbara, alltså har likadan fram- och baksida.

Provet på bilden ovan kallas moss stitch. Finns då någon likhet med "vanlig" mossvirkning eller mosstickning? Kolla gärna min moss stitch collection!

 Likheten ligger kanske mest i hur den virkas, varannan av två motsatta maskor: en smygmaska i främre maskbågen, en avig i bakre maskbågen, upprepa.

Smygmaskan är ju lite speciell på det sättet att den hamnar aldrig rakt över maskan i förra varvet som den virkas på, utan alltid snett bredvid. Så även om du virkar en rät på en avig, och vice versa, hela tiden blir det ändå inte som den andra mossvirkningen (eller stickningen). Men det är en intressant yta ändå!

Nedan övriga virkprover av de jag testade från Rachels blogginlägg:

Ric rac rib 

Waffle weave

Criss cross cable

Flying birds

Furrow stitch

Trellis stitch

Back to basics!

Back to basics!

Jag brukar ju tjata om smygmaskvirkning. För jag tycker det är så himla bra att kunna! Allt man kan behöva som kan göras av garn kan man smygmaskvirka. 

(Ja, nu kanske jag överdrev lite. Men bara lite.)

Så till alla som vill prova har jag gjort en nybörjarguide med tre enkla mönster. 

Virka runt, virka fram och tillbaka, och sedan kombinera båda delarna i en och samma grej. 

I mönstret ingår beskrivning av smygmaska i främre maskbågen, smygmaska i bakre maskbågen och smygmaska i tredje maskbågen.

Vidare: rundvirkning, vändvirkning, resårvirkning, ett sätt att virka ihop delar samt ett sätt att sy ihop delar.

Här hittar du mönstret, det heter Smygmaskvirkade handvärmare.

180 år av virkning

Jag har läst ett inlägg på Kungliga bibliotekets samlingsblogg: Virkning under pionjärernas tid, skriven av Linda Sörensen. Den handlar om virkböcker på svenska under virkningens första 100 år, dvs från 1844 till 1944. Jag tycker det är så roligt att någon mer än jag finner det här ämnet intressant! 

Läs Lindas virkbokshistoria! Den avslutas med tre virktrender efter 1945. Vad jag har tänkt göra idag är att ge en längre, och kanske alternativ, trendspaning över svenska virkböcker och mönster efter 1945. Det handlar om ett antal trender som jag som virkbokssamlare lagt märke till. För visst  har både män och vänsterhänta blivit inbjudna till virkgemenskapen efter 1945, men det finns även andra trender att uppmärksamma!

Så här nedan kommer min egen version av virkböckernas värld efter 1945. Jag generaliserar hejdlöst och redovisar mina helt personliga uppfattningar om snyggt och fult.

1950-talet. "Nyttospetsar"! Själva ordet innehåller en lustig motsägelse, eftersom spetsar alltid är något extra som tillsätts endast för dekorationens skull, de har ju inte någon nyttig funktion! Men de räknades ändå som självklara. Man hade spetsar på tex lakan och örngott.  Virkvännens innehållsbeskrivning låter så: "handvirkade dukspetsar, lakanspetsar, mellanspetsar, babyspetsar, spetstabletter, grytlappar m m" -  den beskrivningen kan nog sägas stå för alla böckerna från den här tiden. Husmorsböcker!

Böckerna på bilden är:

Grytlappar av Sara Lawergren 1959, Virka spetsar och smådukar av Holger Stjernström 1952, Mellanspetsen av Mattis Hörlén och Alfhild Salvén 1958, Nyttospetsar av Iris Markström 1955, Spetsskrinet av M Danielsson 1955 och Virkvännen av M Danielsson 1952.

1960-talet - de finaste virkade kläderna!   Förlåt denna mycket subjektiva åsikt, men det är verkligen så jag ser det.  Enkelhet och elegans! Stilrena dräkter och raka klänningar. 

Bilden ovan:  Marks mönsterkatalog nummer 36 (både framsida och baksida) och nummer 40.

Visst ÄR detta virkningens höjdpunkt i historien? 

1970-talet  - de fulaste virkningarna? Förlåt igen för detta är ju lika subjektivt naturligtvis! Och jag vet att det finns massor av folk som gillar de virkade sjuttitalsgrejerna. Själv gillar jag inte de bruna färgerna, inte heller de spräckliga, inte så kallad fri virkning, inte ponchos, inte mormorsrutor, inte fransar. Eller virkade plastmattor. 

Jag antar att man ville bryta med allt gammalt och skapa något nytt? Bryta mot gamla regler!

På bilden: Elefantens långa snabel av Leif Christophersen 1976, Kreativ Haekling av Vibeke Lind 1973, Marks mönsterkataloger nr 54 och 61, Virka av plastremsor av Lena Nessle 1971, Virkboken av Ellen Turkis och Sanna Dammann 1977, Roligt att virka av Vibeke Lind 1973, på svenska 1974 och Fri virkning av Lis Paludan 1980. 

Virkade plastmattor finns fortfarande kvar i gamla hem på landet... Jag har sett dem.

Och vad sägs om dessa "glada gubbar" från boken Fri virkning? Jag skulle då inte exempelvis våga visa dem för något barn pga mardrömsrisken!

1980-talet - romantiskt vitt, nu blir det spetsar igen!  Det är som om de gamla spetsarna från femtitalet dyker upp i ny version, nu i färgbilder och på glansigt papper och fina inbundna böcker. Och i större skala, mer av allt liksom. Virka dukar, sängöverkast, gardiner! Ja mest dukar, dukar... Det är romantiskt, det är drömmar om en svunnen tid.  Det är Virka-serien: Jag kollade, den sträcker sig  från ca 1970-1992 (om nummer 27 är den sista). 

De gula böckerna på bilden är delar av en serie som heter Sy och Handarbeta från  1977-1981.

Virkaböckerna i samma bild är nummer  16, 17, 21, 18, 19, 22, 23 och 24.

Jag har även en samling av "Allers stora handarbetsalbum": de är från 1978-1985 (kanske finns det någon senare som jag inte känner till). Där är också mycket dukar...

1990-talet: virkintresset avtar...   Inte så många virkböcker verkar ha getts ut. Ämnet börjar kännas uttömt? Man orkar väl inte virka fler dukar.

De här böckerna har jag hittat. Ingerlise Skjöldebrand:  Brodera & virka 1993 och Lapptäcken & virkat 1994.  Jeanette Jovik Skarpmo: Stora Virkboken 1999 och Mina bästa Virkbeskrivningar 2000.

2000-talets första år:  När någon vågar komma ut med en virkbok igen är det ljust, roligt och färgglatt. Och man får nu virka lite av varje, inte bara spetsar... Här finns mönster till olika saker som applikationer, armband, handledsvärmare och muddar, enkla sjalar och halsdukar, skärp, vantar, mössor! Även små och större väskor och korgar, nallar, kuddar och mormorsfiltar - allt i en glad, ljus och färggrann stil.

Böckerna på bilden är Virka! av Frida Pontén 2008, Virkade accessoarer av Jan Eaton 2006, på svenska 2007, Virka vackert av Tove Fevang 2010, Virka muddar av Maria Gullberg 2007, Virka rätt och slätt av Nicki Trench 2011, Kul och kaxig virkning av Sophie Britten 2005 och Galen i garn av Susanna Zacke och Sania Hedengren 2010.

Från 2008: En ny trend: amigurumi! Och den är stor, den trenden. Det här är inte alla böcker, endast ett urval. Det är virkade figurer. Djur, robotar och kakor. Det där med att virka kakor har jag aldrig riktigt förstått, då jag olyckligtvis föredrar de ätbara varianterna... 

På bilden: Amigurumihundar av Mitsuki Hoshi 2008 (på svenska 2011), Lär dig virka supersöta amigurumi av Annie Obaachan 2008 (på svenska 2009), 25 små gulliga amigurumidjur av Annie Obaachan 2009 (på svenska 2010), Virka robotar av Nelly Pailloux 2010, fyra amigurumiböcker av Mia Bengtsson 2009-2012, Välkommen till Virkligheten av Annika Messing 2010 samt Virkade kakor av Jennie Olsson 2012.

Slutligen har jag identifierat en trend som går ut på att kalla virkning för avslappning, meditation eller rentav terapi!

2016  kom de här: Mindful virkning av Carmen Hefferman, Virka dig lugn av Betsan Corkhill ochVirka mandalor av Haafner Linssen. Här är det viktiga inte att det blir något användbart av virkningen utan att man lugnar ner sig medan sitter och virkar.

Framtiden. 

Hur skulle jag då kunna säga något om framtiden? Tja, jag vet ju vad som ges ut på engelska, och en del av det kommer väl på svenska senare? Här är mina förslag:

Tunisisk virkning, alltså detsamma som krokning. Det är en virk-gren som funnits länge och ibland under perioder varit mer populär. Jag tror att den nu igen är på uppgående, ganska inne att hålla på med. Men en modern bok på svenska med de nya sätten att använda tekniken saknas än så länge!

Mosaikvirkning. Det finns ingen bok på svenska om den tekniken heller, men jag är övertygad om att den kommer, den också. På engelska finns en bok (kanske flera?) och det skrivs massor av mosaikvirkmönster nu - på engelska. Det är liksom redan stort. Det är en teknik som äter garn, så garnföretagen förespråkar och främjar den ohämmat.

Smygmaskvirkning då? Min egen mest älskade virkteknik som är så ofantligt bra till så mycket praktiska saker! Kommer det någon gång finnas en handbok på svenska för att lära sig denna teknik? Tyvärr inte inom överskådlig tid tror jag - jag är pessimistisk. Det är just det användbara som är provocerande verkar det som.

Time will tell, den som lever får se!