Barnbarn?

Barnbarn?

Jo det är sant, jag har blivit farmor.

Så jag har fått anledning att virka små babysaker. Har varit urusel på att fota dem, de flesta saker har jag hunnit ge bort utan att ens komma ihåg att jag brukar fota mina alster.

Babyfilten med fågelmönster har jag visat, den var naturligtvis till barnbarnet.

Bilden ovan: smygmaskvirkad kofta i Bambu Raggi, improviserat mönster.

En sak har jag i alla fall virkat efter mönster. Eller två faktiskt, och nästan identiska. Det är de här nallarna. Ja, det har fötts en till bäbis i bekantskapskretsen, så därför blev det två nallar!

Mönstret är från boken Virka rätt och slätt av Nicki Trench. Jag har den både på svenska och engelska, på engelska heter den Cute and easy crochet.

 Byxorna är min egen modell, smygmaskvirkade förstås. 

Omlottkofta i Järbo Tropik - mera bambu alltså. Ett av mina favoritgarner, men det finns inte längre. (Jag har några nystan liggande kvar här hemma.)

 50% bambu, 25% bomull och 25% akryl.

Ett annat favoritgarn som jag tror jag nämnt några gånger är det mjuka Viking Alpaca Storm. Det är 40% alpaca 40% merino och 20% nylon. Här har jag använt det till en mössa.

Och här är huvudpersonen själv! Med mössan på. Även tröjan har jag virkat (i samma garn), men någon bild på den tog jag visst aldrig (varför?).

Den här bilden är väl två månader gammal så barnet är lite större idag! Om vädret är bättre imorgon har vi tänkt åka och hälsa på. Från början hade vi tänkt göra det idag, men vädret är helt fruktansvärt så det är bäst att stanna hemma. Var det inte nog med de snöstormar vi fick i januari-februari? Måste vi ha samma i april? 

Japp, så här ser det ut nu på morgonen! Och det snöar och blåser fortfarande...

Vad man kan ha en rulle guldtråd till

 Jag fick för ett tag sen en kasse med blandade gamla garn. I den fanns bland allt annat denna intressanta rulle med ett guldfärgat garn. Det ser inte lika glittrigt ut på bilden som i verkligheten. (Sånt som glänser gör sällan det, har jag märkt, tex garnet till hundväskan, det glänsande syns ju inte alls på de bilderna.) Vad kan man göra av ett guldgarn? Nu till jul kan det ju gå att använda tänkte jag. Först blev det en ängel.

Katten Jama

Min hjärtekatt är färdig! Jag vill inte påstå att det gick helt lättvindigt, och det passar inte riktigt mina händer att virka hårt på det här sättet. Men när jag till slut fått ihop delarna var jag i alla fall nöjd.

Jag kallar katten för Jama. (Tittade i almanackan och fann John och Jane som dagens namnsdagsbarn, men var inte riktigt nöjd med något av dessa, däremot kom variationen Jama helt logiskt!)

Katter gillar som ni vet att klättra i träd. Det har alla våra katter gjort. Men här i glesbygden ringer man ju precis inte brandkåren om en katt har klättrat upp i ett träd. (Det är väl mest i filmens värld man gör det.) En gång hade vi en katt uppe i ett träd i flera dygn. Kallt var det, men den bara satt kvar där och jamade. Till slut gick jag dit med en stege som jag lutade mot trädet och klev upp på och lockade på katten. Trodde att jag skulle komma så nära att den skulle våga börja klättra neråt. Men så liten stegen visade sig vara i jämförelse med trädet! Jag ansträngde mig verkligen för att få ner den där katten. Öppnade en burk kattmat som jag satte fast på en lång stör och höll upp mot katten för att den skulle känna lukten och bli så sugen att den skulle börja klättra ner... Ni förstår ju att den bör ha varit ganska hungrig vid det laget! Jag minns inte alla detaljer, men till slut började den i alla fall klättra, gren för gren, jag minns att det var en tall, och att katten jamade förskräckligt hela tiden som om den var jätterädd. (Men klättra uppåt, det går bra det!) När det var så där en två meter kvar mellan katten och mig slutade den klättra och hoppade helt enkelt sista biten ner på min axel - naturligtvis med alla klor utspärrade för att kunna ta fast sig i landningen. Jag fick några långa snygga rivmärken i kinden...

Nästa gång den klättrat upp i ett träd orkade jag inte med samma långdragna procedur, utan då fällde Jägarn trädet mot en stor sten så att katten skakades ner på marken. Och den gick därifrån som om ingenting hänt!

Hjärtekatt

Japp - jag virkar en hjärtekatt! Mitt hårda hjärta har veknat. Jag tittade i mitt garnlager och visst fanns det några nystan där som ändå inte var ämnade till något nyttigt!

Så här är nu början till en ganska rosa hjärtekatt.
Jag har kvar benen och svansen.