Sommarläsning

Den här sommaren försöker jag läsa om virkningens historia. Det började med att jag läste den här uppsatsen av Pia Sandgren, Ursprung okänt: virkningens utveckling i Sverige fram till 1900-talet. Jag har läst den förut, men nu tog jag fram den igen. Sedan ville jag fortsätta med att läsa något av det som Pia Sandgren refererar till i sin uppsats.

Jag försökte börja att läsa A living mystery av Annie Louise Potter. Tyvärr en inte särskilt bra bok! Inget logiskt resonemang, ingen ordning i texten alls. Framför allt - handlar den om virkning? Eller om allt möjligt annat? Jag har läst nästan halva boken och det står sida upp och sida ner med högtravande meningar om knitting, netting, looping, lace... Det är nålbindning och knyppling och jag vet inte allt. Utom virkning.

Så jag lämnade den halvvägs och började med den andra: Lis Paludan: Crochet history and technique. Jag läser den på engelska för det var den jag fick tag på, jag antar att den finns på svenska också. Här finns i alla fall en röd tråd att följa! I början handlar det om virknålar, eftersom det är utformningen av de tidigaste virknålarna som författaren menar ger en ledtråd till hur virkningen startade för så där en tvåhundra år sedan. Virknålarna såg ut ungefär som de krokförsedda nålar som användes till tambursöm, virkningen skulle därför ha uppstått ur tambursömmen. Och med alla de bilder som visas för att underbygga den teorin så köper jag den.

Smygmaskvirkningen verkar ha funnits parallellt, utan att det två teknikerna har haft något samband. Snarare har det varit som två ytterligheter: Den tidigaste virkningen: spetstillverkning, något för överklassen att ägna sig åt, att göra spetsar att dekorera sina dräkter med... Smygmaskvirkningen: Med grovt ullgarn tillverkning av vantar och mössor för den arbetande befolkningen att värma sig med. Kontrasten kunde inte vara större.

När vi kom hem från vår lilla semestertripp till Skåne var "gobelänggräsmattan" i full blom! 

Vid den här tiden är det vitklöver som dominerar, jämte huvudsakligen fibblor, brunört och groblad. 

Jag tror humlorna hade en underbar vecka medan vi var borta!

 

Svenska färger

Ska Sverige försvara de svenska färgerna imorgon?

Vi får väl se men jag har i alla fall nånting blått och gult på gång,

en väldigt enkel långrandig blågul sjal.

Man måste ju ha en sommarvirkning!

Det blå garnet är Delfi bambuviskos (70% bambu och 30% bomull).

Det gula - guldfärgade! - är Sirdar Snuggly Babybamboo (80% bambu och 20% ull).

De är inte riktigt lika i tjocklek, men jag tror det här går ändå. Jag har som vanligt plockat ihop nånting ur garnlagret, en kombination som jag tyckte om, och det är bambu i båda.

Delfi har jag använt tidigare, till den rosa blommiga sjalen, och det är så perfekt mjukt.

...Hur är läget i gobelänggräsmattan då?

 

Smörblommor har avlöst maskrosorna...

Hundkex sticker upp över grässtråna strax efter att man klippt, otroligt hur fort de kan växa och att de kan blomma en decimeter över marken fast de annars blir meterhöga! 

Jag har inte namn på alla blommor jag hittar i vår gräsmatta, men det här är i alla fall ormrot: De små groddknopparna som sitter nedanför blommorna kan man äta, och de är faktiskt goda! Som mini-nötter.

Gobelängmatta

Gobelängmatta, vad är det, ett slöjdalster, vävt, broderat eller virkat nu då kanske? Fast ordet var om jag ska vara ärlig egentligen gobelänggräsmatta. Jag hörde det på ett trädgårdsprogram på radion härom sistens. Med det menades en gräsmatta som består av en massa andra växter än gräs. En trädgårdsarkitekt (eller var det landskapsarkitekt) hade kommit på denna nyhet. Nyhet?!

Men hallå, en sån gräsmatta har vi minsann haft här jämt! Jag brukar säga att jag skulle få ihop 100 arter på tomten om jag bara skulle räkna noga. Vet förstås inte om jag överdriver då eller.

Den ser grön ut, i stort sett, när man tittar på den. Men det finns små blå prickar om man tittar noga.

Tittar man närmare får man se hur vackra de är. Jag har försökt hitta namnet på denna i min flora och kommit fram till att den kan heta jordreva.

Andra små blå prickar vi har i gräsmattan just nu är de här pyttesmå blekblå-lila violerna, kärrviol kallar jag dem.

...Åkerviol...

 Och om man tittar lite utanför själva gräsmattan finns de här "vanliga" violerna, kanske heter de ängsviol.

Tussilago, fast det är ett hemskt ogräs, har redan blommat tidigare...

...så nu är det dags för maskrosorna. Även dem kan man ju försöka hålla efter, men de kommer igen ändå.

Nej det finns helt enkelt ingen skarp gräns mellan vilt och odlat i vår trädgård. Den här ganska tråkiga blomman brukar jag kalla åkersenap, fast när jag nu tittade efter i floran (för att inte sprida några felaktigheter!) så är det kanske hellre åkerkål.

Till sist den vackra gullvivan, den blommar också just nu i gräsmattan.

Och senare på säsongen blir det förstås andra sorter som avlöser dessa.

Ja, det är mycket att göra utomhus nu, därför blir det väldigt lite virkat...