En ribbtröja

Jag hade en idé om en enkel ribbtröja.

Enkel i betydelsen raka stycken och utan några särskilda dekorationer.

Jag repade upp ett par gamla tröjor (som jag inte kan ha längre tyvärr) i garnet Tropik (50% bambu, 25% bomull, 25% akryl). Svart och vitt. Lade till lite rött och lila för att få något intressant i det stora randiga.

Tropik tillverkas inte längre men jag tycker det är så mjukt och fint, därför kändes det extra bra att återanvända garnet till något som jag verkligen skulle kunna använda.

Jag ville göra tröjan i min briocheteknik. Dvs den teknik som jag beskriver i mönstret Late Vacation. Jag kallar maskorna "neck stitch" på engelska. Så kanske "halsmaska" på svenska då. 

Att virka en hel tröja med denna halsmaska skulle liksom bli som ett test. Hur bra skulle det funka? Hur stretchigt? 

När jag hade gjort bakstycket och framstycket fick jag för mig att tröjan - trots noggranna mätningar! - skulle kunna bli för kort! Så jag passade på att infoga ett litet axelstycke då jag sydde ihop delarna.

Ärmarna blev kanske lite väl vida i överkanten, men, måste jag säga, precis lagom längst ner vid handleden. Vida ärmar som fladdrar kring handlederna är kanske snyggt men man kan ju inte göra någonting med sådana! 

Jag vet att den ser inte märkvärdig ut, det är liksom inte en gåbort-tröja, men

den är SÅ himla mjuk och skön! 

.

Brokig grytlapp

Här är den brokiga kompositionen som var tänkt som ena sidan av kudden i förra inlägget. Jag tänker nu att det hade kanske gått an om jag sorterat bort ett par stycken av de mörkare rutorna - de andra går väl rätt så fint ihop som håller ungefär samma ljushet.

Hur som helst så blev det nu i stället så här. Jag vek in hörnen mot mitten och sydde ihop. Och voilà så blev det en grytlapp med två olika sidor!

Organiska geometriska kvadrater

Den 26 april hittade jag på ett utkast till en liten ruta virkad i fasta maskor. Jag tänkte mig någonting kvistliknande som man skulle kunna montera ihop till en helhet. En ganska organisk helhet, många små kvistar till en hel "växtlighet". Det var den första tanken. Att kanske lägga till blad eller blommor fanns också i den ursprungliga idén.

Sedan fick jag veta att Per Olov Enquist hade gått bort samma dag och då tänkte jag att det var "Enkvistar" jag virkat och fotade de virkade rutorna med lite enris.

Jag visste inte exakt hur de borde virkas bäst, provade med små variationer. 

Upptäckte att de kunde sättas ihop på mer än ett sätt. Genom att vrida på dem, på en del av dem, kunde nya mönster skapas! 

Mera geometriskt än organiskt blev det när jag fick fram ringar på det här sättet.

Orkade få ihop 16 bitar som jag sydde ihop till en större ruta, lagom för en kudde.

Mönstret passar ihop på både längden och tvären om man säger så. Nitton maskor brett, nitton varv högt. Fasta maskor om båda maskbågarna och med den oanvända färgen invirkad inuti maskorna.

 

För att få maskorna att se "räta" ut, som jag gillar, har jag använt mig av att virka avigt på tillbakavarven.

Jag bestämde mig för att göra en baksida till kudden med mera färg. Gjorde en med alla 16 rutorna i olika färg - blev missnöjd med helheten - började om. 

(Den alltför brokiga sidan sydde jag sedan om till en grytlapp.)

Försök nummer två - bara blått. Jag provade ut ännu fler geometriska kompositioner! De här två bilderna (ovan och nedan) är skapade i ett bildprogram i datorn av bilden av en enda virkad ruta.

Sedan, när jag faktiskt virkat sexton kvadrater i verkligheten, fortsatte jag experimentera och komponera!

De många olika möjligheterna fascinerar mig.

Så här blev den blå sidan till slut.

Slutligen idag har jag virkat ihop den blå och vita sidan och stoppat en innerkudde däri. De två sidorna består av små kvadrater med samma grundmönster hopsatta till två olika mönster. Nu får jag vara nöjd och lämna det här projektet. Jag har som vanligt huvudet fullt av andra virkningar.