onsdag 29 februari 2012

En tropisk giftorm



 Häromdagen lyckades jag göra färdigt min "eldsjal" - fast på den här bilden ser färgerna visst inte så särskilt eldiga ut. Och den randiga slingan i mitten, visst ser den ut som en tropisk giftorm?


Nedan - något bättre färgåtergivning:



Jag tänker mycket på giftormar nuförtiden. Och det kanske har något att göra med en annan sak, som jag bara är tvungen att skriva om, och ni kommer antagligen inte att tro mig, utan tänka att det har "snurrat om" för mig.

.

Det har uppstått lite av en kris i virkstaden den här sista veckan. Kanske känner någon igen dessa tre sjalar, jag gjorde dem ifjol.



Jag höll på länge och jobbade med mina "båtrattar", gjorde sedan en variant som blev en stjärna - och till slut blev det även en blomma. De här tre mönstrena har något gemensamt. De är gjorda blomma för blomma, stjärna för stjärna, båtratt för båtratt, utan att klippa av garnet emellan. Jag la ut bilder här på bloggen och visade precis hur jag hade gjort. De finns fortfarande kvar under etiketten "flerfärgat garn-experiment".

 Det finns ju en del virkbeskrivningar som kallas join-as-you-go. Det betyder oftast att man gör smådelar typ mormorsrutor som man virkar fast i varandra allt eftersom. Det kan gå till så att man virkar fast den rutan man håller på med i den senast virkade rutan samtidigt som man gör det sista varvet. Det finns många exempel, det är bara att googla. Men man klipper av garnet mellan varje ruta och börjar om från början med en ny garnände. (Inget fel på den metoden, borde fungera utmärkt tycker jag för övrigt!)

Vad jag var ute efter när jag höll på med mina "experiment" var att kunna använda de fina flerfärgade garnerna som finns nu för tiden till ett mönster som inte bara blev randigt. Inte för att det är något fel på randigt, och min senaste virkning tex, giftormen här ovan, den är ju randig - men som omväxling borde man också kunna använda garnet på andra sätt. Och så hittade jag på det här sättet att bara fortsätta från den ena båtratten till nästa utan att klippa av garnet.

Vad är då problemet?

Eftersom det här har intresserat mig så länge blev jag även väldigt intresserad av en bok som heter "Seamless crochet" av amerikanska virkdesignern Kristin Omdahl. Den har kommit ut precis nu, i år. Jag blev så intresserad att jag var tvungen att köpa den.
Vad ska jag säga.

Boken beskriver min egen teknik, näst intill exakt.

Nu låter det som att jag anser att Kristin Omdahl stulit en idé från mig, men det är inte det jag påstår. Hon kan ju mycket väl ha råkat se en bild i ett "gammalt japanskt virkmagasin" som hon själv säger i nån intervju. Jag har frågat efter det där gamla virkmagasinet. Hon har svarat att hon inte minns i vilken publikation hon hittade bilden, eller var det kanske en text? - och hur som helst har hon inte kvar den tidningen. Boken. Eller vad det var.

Hon kan också mycket väl ha sett mina bilder, det är ju meningen, de är ju helt offentliga!!! Men i så fall erkänner hon inte det.
I all reklam för den här boken kallas metoden för unik och one-of-a-kind, kallas för hennes egen. Och hon håller kurser och lär ut denna nya spännande teknik.

Det är detta som är så retsamt.
Jag är en blåögd och intet ont anande amatör. Glatt har jag delat med mig av mina erfarenheter, stora som små, saker jag lärt mig av andra och saker jag upptäckt själv. Men det är slut med det nu.
Jag försöker tänka positivt: "Aha! - Min idé var alltså så bra att man kan göra en hel bok om den!"
Hon har gjort den boken, inte jag. Det är som i alla andra sammanhang i livet att det är nån annan som tjänar pengarna.

Jag ansåg eller insåg ju inte ens att det var en speciell idé eller speciell "teknik". Jag skulle väl då ha lagt in den i min samling av "särskilda virktekniker" som finns här i högerspalten... Nej jag hoppade bara vidare till nya projekt, hade ju utforskat färdigt det där området.

Skulle den gamla japanska förlagan verkligen finnas så förändrar det ingenting. Det förändrar inte det faktum att idén tydligen var tillräckligt bra för att exploateras i större skala. Jag menar även om min idé fanns någon annanstans också. Jag har dock inte själv hittat något sådant mönster fastän jag sökt ganska mycket, särskilt då medan jag höll på med båtrattarna och det.

Så därför kommer jag inte att visa några bilder av de nya projekt jag håller på med för tillfället. De är ju också saker som jag tänkt ut för att jag inte hittade det jag sökte... Bara damerna i syjuntan vet ungefär vad jag håller på med, och de är vänner som jag litar på.



För resten så har mitt sätt sätt att virka "sömlöst" en liten fördel jämfört med Kristins, det finns en liten skillnad, men för säkerhets skull så nämner jag inte närmare vad jag menar.
...

fredag 17 februari 2012

Lite virkat


Virkas det nånting i den här virkstaden nån gång? Jo det händer förstås även om det varit mycket annat på sista tiden. Jag kan väl visa den här påbörjade väskan. Den är ett projekt som jag haft i huvudet ganska länge, och nu till slut startat med. Den är grå, grön och vit, och virkas i soft cotton bomullsgarn.

Det är alltid spännande att överföra en vision som finns inne i huvudet till en fysisk sak. Tex att se hur ett ritat mönster gör sig som virkat. Det här mönstret har jag ritat på rutat papper som jag hela tiden måste ha framför mig och titta på när jag virkar. Ja ok inte exakt hela tiden förstås men titta ner då och då i alla fall. Varför blir alla mina projekt just såna som behöver dessa stora mönsterpapper (i det här fallet en gånger en halv meter)? Det gick åt typ ett halvt kollegieblock med skisser innan jag hade fått till det som jag ville. Nu har jag kommit till en punkt då jag funderar på om jag verkligen ska genomföra hela mönstret som det var tänkt från början, eller om jag ska ge upp och avsluta det på nåt förenklat sätt. Det ser nämligen inte riktigt ut som jag tänkt mig. Det gör det nästan aldrig, men oftast duger det ändå på ett ungefär. Den här gången vet jag inte.
De vita ränderna är virkade med reliefstolpar, på samma sätt som mönstret på både sjalen och mössan i "eldgarnet". Jag tyckte flätmönstret på sjalen blev runt och fint i formen, även fast den såg kantig ut på rutpappret. Ja den är också ett sånt projekt som måste ha ett meterstort papper när jag jobbar på den. Det blir så besvärligt att ta med sig såna projekt tex på syjuntan. Man fyller hela bordet med det där stora pappret. Den är fortfarande inte färdig den där sjalen heller.
Nu tycker jag att de vita ränderna är för kantiga i formen på det här väskprojektet.
Kanske för att den här virkningen är hård stel och tät, sjalen är mer lösvirkad, och stolparna blir inte så spända.

Jag ska låta tiden gå och fundera på saken.


Jag har gjort en till egen virknål - lite smalare än den första. Den här är i björk.


 För att ingen ska tro att det var så himla tvär-enkelt, så visar jag samlingen av eventuellt-blivande-virknålar och burken med halvdana till dåliga exemplar. De sistnämnda borde egentligen kastas.
Det visar sig ibland att en pinne som först ser rak och fin ut blir krokig när den torkar och då är den inget att ha. (Jag formar dom i färskt tillstånd, har fått för mig att det är lättare då.)
 Sen är dom från början sträva och det går trögt att virka med dom och det är först när man använt dom ett tag som dom blir så där släta och glansiga som man vill ha dom.



Den grönaktiga stickningen blev en tröja till sonen. Han ligger gärna på soffan trots att soffan är för liten.

Andra som tycker om att ligga:


Siri.

Hanibal.

.

söndag 5 februari 2012

Virkbok! - ett boktips




Gårdagens solnedgång, visst är det fint.

 
Och dagens solljus.
Idag är det inte lika kallt som igår då vi faktiskt hade ner till -36,9. Det har man som tur är inte behövt prova på så många gånger. Ett år då vi hade liknande temperaturer minns jag att det blev ett stort och långvarigt strömavbrott. Då hann det bli kallt i huset innan strömmen kom tillbaka.

Den gångna veckan har varit mer varierad än vanligt. Jag har hunnit med att vara både till Skellefteå och Umeå. I Skellefteå träffade jag mina "lunch-kompisar" - vi kan väl kalla oss det eftersom vi brukar äta lunch ihop? En kväll fick jag förmånen av en fantastisk konsert med två fantastiska musiker, nämligen bröderna Näsbom, som spelade både Bach och folkmusik på fiol och nyckelharpa. På jobbet har jag hunnit med både medarbetarsamtal med chefen och första delen av en kurs i arbetsteknik. Mycket givande faktiskt. Igår var det meningen att jag skulle ha farit till Umeå igen för ett bonsaimöte, men pga kylan ville jag inte fara någonstans alls.


 .
I Umeå, den dagen jag faktiskt var där, snurrade jag runt och tittade på det ena och det andra, handlade mest till Jägarn, men (nästan) ingenting till mig själv. Sen tänkte jag på allt som jag inte hade köpt - ju mer man har tittat på desto mer har man ju avstått, eller hur? Och så hittade jag en stor tjock virkbok och köpte den. Den är mer färggrann och inte så blek i färgen som det ser ut på bilden. Här finns det mesta från grunderna till diverse specialtekniker. Faktiskt väldigt roligt att se det. Författarinnan Margaret Hubert bekräftar saker som jag listat ut själv, och saker som jag googlat  fram på internet. (Och läst i andra böcker naturligtvis.)
Jag har inte lusläst den ännu men bläddrat flitigt.
Förutom alla grundmaskor och grundtekniker så innehåller den tex beskrivning av hur man virkar flätor - mormorsrutor o andra motiv o rutor - sicksackmönster, snäckmönster, flerfärgade mönster - korgflätningsmönster - olika blommor - korkskruvar - Catherines hjul - en fyrfärgad spiral - en upppifrånonerkofta (barn-) - några sidor om krokning - ett antal kanter o bårder - gaffelvirkning - bruggespetsar - fri virkning - mm mm!!! Ett vändbart tvåfärgat snäckmönster som jag tycker är jättefint.
Och så står det om dubbel filévirkning! Aha! Det är nämligen detsamma som interlock filet stitch, tydligen. Så då har jag fått en svensk översättning av det, vilket känns bra.
Jag har nu ändrat på min sida med beskrivning av interlock filet stitch, så den får det svenska namnet i stället!



När det gäller översättningen i övrigt så finns det en sak som jag blev lite fundersam över. Hon har döpt om reliefstolparna till "stolpe upphöjd från framsidan" resp "stolpe upphöjd från baksidan". Är det för att förvirra eller är det meningen att detta ska gälla framöver?

...undrar amatörvirkaren.

Men obs! jag tycker att boken är jättebra och att den är verkligen värd att skaffa om man vill prova olika virkningar.