måndag 26 oktober 2020

Samma igen men ändå inte

 
Mera kuddar!




I somras skrev jag om mina geometriska kvadrater. Som jag kombinerade på olika sätt till olika mönster. Jag lekte verkligen och hade roligt!



Men det var ju det där vanliga trixandet med små virkade rutor: hopsyningen. Jobbigt. 

Så jag har utvecklat mönstret litegrann. Helt enkelt virkat rutorna från mitten så att det finns ett sista varv som löper runt varje ruta och kan användas för hopvirkning!

SÅ SOM MAN BRUKAR ALLTSÅ MED VIRKADE RUTOR. (Varför måste jag alltid gå omvägar innan jag kommer till målet?)



Rutan ser alltså ut ungefär som förut, men virkas från mitten och utåt. Lite pyssel var det förstås innan jag fick detaljerna rätt, men såna utmaningar är ju till för att övervinnas!

Den virkas därmed också från rätan hela tiden, en extra fördel. Ja faktiskt precis som de projekt jag skrev om sist. 



Och rutan fungerar precis likadant som tidigare att skapa olika mönster med. 




fredag 16 oktober 2020

Några flerfärgsvirkade projekt




"Fågel blå"




Fler fåglar! Jag har virkat en hel babyfilt med fåglar, både blå och rosa.








Den här tekniken kallas ju för flerfärgsvirkning, jag har använt den mycket och återkommer till den igen och igen i olika varianter. Man virkar med två (eller flera) färger och virkar in den färgen som för tillfället inte används.

En enkel och bra grundbeskrivning har Annette Petavi gjort.

De här fåglarna har jag inte utformat helt själv, utan hittat grundmodellen i en gammal virkbok, Corticellis "Lessons in Crochet" från 1917. Där ingår fåglarna i ett filévirkningsmönster, men jag ville hellre göra en någorlunda tät babyfilt.



Flerfärgsvirkningen görs traditionellt i rundvirkning, det blir snyggast så. Jag har funderat mycket på det där under åren, provat olika modeller för att få till ett fint resultat  även i fram-och-tillbakavirkning. 
(Tex att virka avigt.)

Här är två exempel på hur jag lyckats virka bara från rätan fast jag gjort platta saker. Förklaringen är att jag börjat från mitten och virkat mig utåt.





Babyfilten har jag börjat med en luftmaskkedja som jag sedan virkat runt. Varven blir större och större ju längre ut jag kommer. Den är helt och hållet virkad i fasta maskor i bakre maskbågen. Hörnen består av tre maskor i samma maska.






Jag gjorde också en fyrkantig kudde på samma vis. Började där med åtta fasta maskor i en ring. Hörnen är gjorda på samma sätt som i filten med tre maskor i samma maska.

Jag ville få den här kudden att krylla av figurer litegrann som om den var en gammal bonad, det skulle se oplanerat och folkloristiskt ut. Jag använde hela tiden bara två färger i taget, dvs bakgrundsfärgen och en annan färg. Virkade några varv i taget med varje mönsterfärg. Mellan de föreställande figurerna fyllde jag ut med geometriska former och blommor.

Jag vet att alla figurerna inte ser perfekta ut på nära håll, men jag gillar ändå helheten.






Älgar!




Katt och hund!






Ett par!  Ja, för det är en bröllopspresent! Gjorde den till en av sönerna som har gift sig i sommar, corona till trots. Det var naturligtvis planerat som ett stort arrangemang med många inbjudna gäster, men i slutändan blev det en liten familjetillställning med endast de närmaste två familjerna, tolv personer. 







söndag 4 oktober 2020

Virkade spetsar


Jag har botaniserat lite mer bland min mors efterlämnade textilier. Här är några exempel på virkade spetsar jag hittat i diverse lådor. Sånt här virkade de förr! Som prydnad för lakan och örngott. Nu för tiden ses väl lakan närmast som förbrukningsvaror - att använda en tid och sedan slänga. De nöts ju också upp ganska snabbt. Man lägger inte ner möda på sådana saker - men annat var det förr, med kraftiga hemvävda lakan i linne, skulle hålla många år... Då kunde man virka en spetsremsa att sy dit som dekoration.

Tråden är som sytråd! Jag skulle aldrig klara av att virka något så litet, har inte ögon eller handlag för det. Remsan på bilden ovan är 3 cm bred och jag vet inte hur lång. Den är hoprullad till en rulle omknuten av en liten tråd  (och jag har inte velat rulla ut den).


Närbild av samma.





Här är två bredare remsor i olika längd. Jag tror att de har varit tänkta att sys på ett lakan och ett örngott. Texten tyder väl på det kan man säga...  Den längre är 125 cm och den kortare 60 cm. Båda är 10 cm breda.

De här är med all säkerhet inte virkade av min mamma, utan mer troligt av mormor, eller en moster. En liten papperslapp är fastsatt på den ena med texten Obs! Ca 100 år!  Men jag vet inte när lappen är skriven. Aldrig har mamma visat mig de här sakerna, bara haft dem liggande i något skåp.

På den andra en motsvarande lapp: Obs! Gamla texten!  Ja stavningen är onekligen gammalmodig, både i SOF och i GODT! 



Denna är jag mer osäker på. Fint mönster med en sorts bladranka med klöverliknande blad  Den är 10 cm bred och hopsydd till en ring. Kanske skulle den också sitta på ett örngott? Jag vet inte. Den totala längden är ca 90 cm. Den är lite sliten på ena kanten, skulle kunna tyda på att den varit fastsydd på någonting en gång.








En del av dessa har tydligen suttit fastsydda på någonting, andra ser bara ut som provbitar av ett mönster. 



Här en virkad spets som faktiskt sitter på ett örngott. Det har jag satt upp på väggen. 
Nedan syns mönstret i en förtydligad version. Det är ju ett fint rosmönster - skulle man kunna kopiera till någonting.







Och så har jag hittat de här, som också är virkade med den sytrådstunna tråden! Det måste vara kragar. Det finns några lite längre och några lite kortare. 


Oj så pilligt att göra dessa! Att de orkade. Att titta på dem nu idag är som att titta på fornfynd. Jag ser maskorna, förstår hur de är virkade men kan ändå inte sätta mig in det.