Mössa som tål en snöstorm

Jag har lyckats göra färdigt en grej - en mössa. Den är virkad i samma dubbelteknik som jag använt till halsdukarna från i höstas, fast med mindre virknål för ett tätare resultat.

Onödigt att göra en mössa just nu när våren är här (och snart sommaren också), tänkte jag först. Och när jag tog den här bilden hade ju också marken börjat synas. Tussilago lyste i dikena. Men det var då det! Igår fick jag minsann plötsligt användning för en varm mössa då vi fick en ordentlig snöstorm. (Och vart hade vi ställt undan snöskyfflarna?)

 Ett bakslag för våren, men jag hoppas att den kommer igen!

Det mörkblå garnet som jag använt till insida och uppvik är Drops Alpaca, färg 5575.

Det ljusare gråblå som jag använt till utsidan, och som jag tycker ser ut som slitna jeans, är Drops Fabel, färg 604.

Blooming scarf

Last year I made a scarf pattern called Blommig sjal, "blooming scarf". It was actually just a few handdrawn charts accompanied by some short notes in Swedish. Here is now an English translation of the notes! With the same charts.

Yarn: About 100 g of any fingering weight yarn. I made one scarf in a wool sock yarn (the white one) and one in a bamboo mix (the light pink one). With the bamboo yarn, the scarf got a lovely drape. You can naturally use any yarn, and adjust hook size according to the weight of the yarn and to the desired firmness/drape.

Hook 3,5 mm

Size:You can adjust the pattern to make the scarf shorter, longer or wider. I used 100 g of the sock yarn to get 170 x 21 cm. The bamboo scarf is 170 x 27 cm and used 105 g of yarn.

The shawl is crocheted in dc = double crochet (American crochet terms) in the front loop only. This makes the fabric thin and nice! The charts are naturally possible to read and follow also if you prefer to work in both loops.

The flowers in the pattern are alternating in two different constructions. One has two petals in the first row and one in the last (flower to the left) and the other one has one petal in the first row and two in the last (flower to the right).

The flowers are arranged in a mirroring order like this.

1. Beginning.
Start reading the chart at the arrow in the bottom left corner of the picture. The odd rows are not marked with numbers but they go from right to left in the picture.
You can see that one side of the work is straight while the other side is made wider and wider.
 For increase, work two dc in the same dc in the beginning of every odd row and in the end of every even row.
In the picture I have written "osv" at one point, which means "and so on". What I mean is to keep on increasing one stitch every row until you have reached row 10, which has 12 dc. The first flower appears on rows 11-13.

2. Transition to the middle-section
Beginning from row 40, no more increases are made.
If you want the scarf to be wider, you can keep on increasing (with longer and longer rows) until desired size. In that case, when you are starting a row with flowers, and you want to see how many stitches are made before the first flower, you look every other time at the beginning of row 31 and every other time at the beginning of row 35.

3. Middle
These 16 rows are repeated 4 times, or as many, or as few, times as you want. After row 57 start reading at row 42 again.

4. Decreasing in the other end and finish.
Here I have numbered the rows as if the middle was only crocheted once, I hope you understand what I mean. For decrease, work two dc together in the beginning of every odd row and in the end of every even row. The first decrease is in row 65 (corresponding).

In this part of the scarf, the first flower on a new flower-row is the same model every time. As you can see, the mirroring order is still kept. You can count stitches from the beginning of any flower-row you want, to determine where to put the first flower.
The number of flowers in the part of the scarf not seen in the chart is supposed to be the same as in the beginning of the scarf, but naturally in the opposite order: two flowers, two flowers, one flower, one flower, none. See also picture below.

Bohusrutan - del två

För två veckor sedan skrev jag om Bohusrutan, och om mina upptäckter kring dess ursprung. Den verkar ju egentligen inte ha så mycket med Bohuslän att göra. Här är en inscannad bok från 1914 (cirka?) som heter "Old and new designs in crochet work" av Sophie Tatum La Croix. Hela boken finns med, sida för sida, och man kan bläddra fram och tillbaka. Bläddra ett par sidor så finns den där, bohusrutan! Den finns på bild både på sidan 5 och 6, utförd som två olika versioner av gardiner. Fast den ena ser för mig mera ut som en duk, där rutorna bildar en inramning av kanten och hörnet.

Beskrivningen av hur man gör rutan börjar med meningen:

 This design originated in Bohemia. Many beautiful things can be made as your fancy suggests with these squares as used in No 201.

Enligt författarinnan skulle mönstret alltså komma från Böhmen, dvs nuvarande Tjeckien ungefär. (Så intressant det vore att fara dit och gå husesyn i stugorna... Bara lite svårgenomförbart så där i all hast.)

Om Sophie Tatum La Croix kan man läsa att hon föddes 1862 i Belleville, Illinois, i USA, hon designade handarbeten och gav ut mönsterböcker (18 st) om olika handarbetsämnen i början av 1900-talet. Lapptäckesteknik, sömnad, broderi, pärlbroderier och frivoliteter arbetade hon sig igenom, men ingen stickning. Hon gifte sig aldrig, dog 1949, 86 år gammal.

Man kan hitta några av de scannade böckerna här i Antique Pattern Library. Titta under L (LaCroix).

Fanns det då ingen koppling alls till Bohuslän? undrade jag och skickade en fråga till Bohusläns museum. Vad jag då fick reda på var att det funnits en förening som hette "Bohusläns virkning". Nu tänker ni "efterföljare till Bohus stickning". Bohus stickning är ju ett begrepp med stort och flott rykte.

"Under sin glans dagar jämfördes Bohus stickning med minkpälsar och diamanter" skrev Malin Vessby i ett nummer av Hemslöjden förra året. Lika glamorös är inte historien om Bohusläns virkning.

Det var hårda tider, 1930-talet. Hårda tider i Sverige och tydligen inte minst i Bohuslän. Det var depression och arbetslöshet. Stenhuggeri och export av gatsten hade varit en stor industri som sysselsatt omkring 7000 personer 1920 - sedan gick exporten plötsligt ner nästan till noll när de utländska köparna började med egen produktion.

1934 startade en grupp kvinnor den lilla föreningen Bohusläns virkning. Så här skriver en av grundarna, Karin Sanne:

Bland alla försök att skapa hjälp till självhjälp åt den bohuslänska befolkningen var säkert föreningen Bohusläns virkning den minsta och obetydligaste.

Men det var ändå de där dåliga tiderna som var orsaken till att man startade. Föreningens medlemmar virkade spetsar för att sälja.

Hur kunde de komma på en sådan idé? Jag tror att de kände till historien om de irländska spetsarna, som utspelade sig ungefär hundra år tidigare i historien. Det var nämligen en relativt framgångsrik historia. Fattiga svältande kvinnor på Irland producerade spetsar som exporterades till andra delar av Europa, läs tex här om de irländska spetsarnas historia.

Men på hundra år hade ju saker och ting hänt, hela världen var ju annorlunda. Det blev inga stora vinster för de bohuslänska spetsvirkarna. Dock existerade föreningen bevisligen mellan 1934 och 1954. (Så de startade några år innan Bohus stickning, inte efter.) Och de hade till och med en affärslokal i Göteborg! Deras virkningar såldes även på NK i Stockholm och naturligtvis i första hand på badorter och hotell till sommargäster i Bohuslän.

En artikel i Bohusläningen från 1946 har rubriken "På jakt efter Bohusstjärnan hos fru Sanne på Morlanda". Men i texten står det ändå inget om mönstret, om det skulle vara något särskilt med det. Artikeln handlar i stort sett om föreningen Bohusläns virkning, om dess historia och om Karin Sanne och hennes uppfattning om god smak...

Det andra tidningsurklippet är från 1967. Då oroar man sig för importen av plagiat av virkade bohusstjärnor! Plagiaten kostar en krona medan de svenska produkterna går på sex kronor.

"I affärerna i Sverige är bohusstjärnan mycket eftertraktad speciellt av engelska och amerikanska turister. Dess mönster är mycket gammalt och speciellt i Bohuslän är det många äldre och handikappade som virkar stjärnan... - ...Något mönsterskydd av den urgamla bohusstjärnan finns det ej längre."

Så står det. Vid den tidpunkten har det blivit en "sanning" att mönstret är urgammalt bohuslänskt och egentligen borde mönsterskyddas...

Jag tycker det var intressant att läsa om föreningen. Men lika många svar som jag fått, lika många nya frågor har uppstått. Men jag är ju inte historieforskare, jag är faktiskt en praktisk virkare i första hand, som bara vill virka vidare! För att det är så roligt! Och det tror jag de där virkerskorna i Bohuslän tyckte också.