Bohusrutan - del två

För två veckor sedan skrev jag om Bohusrutan, och om mina upptäckter kring dess ursprung. Den verkar ju egentligen inte ha så mycket med Bohuslän att göra. Här är en inscannad bok från 1914 (cirka?) som heter "Old and new designs in crochet work" av Sophie Tatum La Croix. Hela boken finns med, sida för sida, och man kan bläddra fram och tillbaka. Bläddra ett par sidor så finns den där, bohusrutan! Den finns på bild både på sidan 5 och 6, utförd som två olika versioner av gardiner. Fast den ena ser för mig mera ut som en duk, där rutorna bildar en inramning av kanten och hörnet.

Beskrivningen av hur man gör rutan börjar med meningen:

 This design originated in Bohemia. Many beautiful things can be made as your fancy suggests with these squares as used in No 201.

Enligt författarinnan skulle mönstret alltså komma från Böhmen, dvs nuvarande Tjeckien ungefär. (Så intressant det vore att fara dit och gå husesyn i stugorna... Bara lite svårgenomförbart så där i all hast.)

Om Sophie Tatum La Croix kan man läsa att hon föddes 1862 i Belleville, Illinois, i USA, hon designade handarbeten och gav ut mönsterböcker (18 st) om olika handarbetsämnen i början av 1900-talet. Lapptäckesteknik, sömnad, broderi, pärlbroderier och frivoliteter arbetade hon sig igenom, men ingen stickning. Hon gifte sig aldrig, dog 1949, 86 år gammal.

Man kan hitta några av de scannade böckerna här i Antique Pattern Library. Titta under L (LaCroix).

Fanns det då ingen koppling alls till Bohuslän? undrade jag och skickade en fråga till Bohusläns museum. Vad jag då fick reda på var att det funnits en förening som hette "Bohusläns virkning". Nu tänker ni "efterföljare till Bohus stickning". Bohus stickning är ju ett begrepp med stort och flott rykte.

"Under sin glans dagar jämfördes Bohus stickning med minkpälsar och diamanter" skrev Malin Vessby i ett nummer av Hemslöjden förra året. Lika glamorös är inte historien om Bohusläns virkning.

Det var hårda tider, 1930-talet. Hårda tider i Sverige och tydligen inte minst i Bohuslän. Det var depression och arbetslöshet. Stenhuggeri och export av gatsten hade varit en stor industri som sysselsatt omkring 7000 personer 1920 - sedan gick exporten plötsligt ner nästan till noll när de utländska köparna började med egen produktion.

1934 startade en grupp kvinnor den lilla föreningen Bohusläns virkning. Så här skriver en av grundarna, Karin Sanne:

Bland alla försök att skapa hjälp till självhjälp åt den bohuslänska befolkningen var säkert föreningen Bohusläns virkning den minsta och obetydligaste.

Men det var ändå de där dåliga tiderna som var orsaken till att man startade. Föreningens medlemmar virkade spetsar för att sälja.

Hur kunde de komma på en sådan idé? Jag tror att de kände till historien om de irländska spetsarna, som utspelade sig ungefär hundra år tidigare i historien. Det var nämligen en relativt framgångsrik historia. Fattiga svältande kvinnor på Irland producerade spetsar som exporterades till andra delar av Europa, läs tex här om de irländska spetsarnas historia.

Men på hundra år hade ju saker och ting hänt, hela världen var ju annorlunda. Det blev inga stora vinster för de bohuslänska spetsvirkarna. Dock existerade föreningen bevisligen mellan 1934 och 1954. (Så de startade några år innan Bohus stickning, inte efter.) Och de hade till och med en affärslokal i Göteborg! Deras virkningar såldes även på NK i Stockholm och naturligtvis i första hand på badorter och hotell till sommargäster i Bohuslän.

En artikel i Bohusläningen från 1946 har rubriken "På jakt efter Bohusstjärnan hos fru Sanne på Morlanda". Men i texten står det ändå inget om mönstret, om det skulle vara något särskilt med det. Artikeln handlar i stort sett om föreningen Bohusläns virkning, om dess historia och om Karin Sanne och hennes uppfattning om god smak...

Det andra tidningsurklippet är från 1967. Då oroar man sig för importen av plagiat av virkade bohusstjärnor! Plagiaten kostar en krona medan de svenska produkterna går på sex kronor.

"I affärerna i Sverige är bohusstjärnan mycket eftertraktad speciellt av engelska och amerikanska turister. Dess mönster är mycket gammalt och speciellt i Bohuslän är det många äldre och handikappade som virkar stjärnan... - ...Något mönsterskydd av den urgamla bohusstjärnan finns det ej längre."

Så står det. Vid den tidpunkten har det blivit en "sanning" att mönstret är urgammalt bohuslänskt och egentligen borde mönsterskyddas...

Jag tycker det var intressant att läsa om föreningen. Men lika många svar som jag fått, lika många nya frågor har uppstått. Men jag är ju inte historieforskare, jag är faktiskt en praktisk virkare i första hand, som bara vill virka vidare! För att det är så roligt! Och det tror jag de där virkerskorna i Bohuslän tyckte också.