torsdag 24 augusti 2017

Eftersläpande smygmaskvirkningsprojekt


När jag satt på kyrkhelgen i Skellefteå och smygmaskvirkade, så ville jag ha några olika projekt att jobba på. Jag påbörjade då bland annat den här jeansblå sjalen, som jag virkade med en 9 mm virknål. En av mina handsnidade!
 Det här garnet heter Soft Raggi, består av bambu och akryl - och 5% elastan. Det är nog tänkt till sockstickning, men den silkeslena känslan och bambuglansen gav mig idén att testa göra en sjal av det.
 Fastän jag använt en så grov virknål så blev det inga hål, det blev ingen spetsvirkning precis. Nej i stället har det blivit ungefär som en rätstickning. Tjockt och gosigt, och töjbart på längden och tvären. Och jag antar att det är det där elastanet som drar ihop virkningen. Det känns väldigt speciellt att jobba med det här garnet, liknar inget annat - som om det var gjort av gummiband.



Under de där dagarna i Skellefteå påbörjade jag också ett par randiga handledsvärmare och en mössa med flätmönster - nu till slut färdiga!





För att inte bli helt uttråkad av att bara virka fram och tillbaka på sjalen provade jag att göra några hålvarv och på slutet ett sorts strukturmönster bestående av aviga och räta maskor. 
Hålmönstret syns knappt alls pga garnets otroliga förmåga att dra ihop sig!
Jag har några nystan kvar av det där garnet, fast i en annan färg - jag måste verkligen testa att virka ett par sockar av det.




torsdag 17 augusti 2017

Som en sommargardin


Som en sommargardin fladdrar den i vinden, den tunna sjalen jag har virkat! För det är ju fortfarande sommar, fastän semestern är över. Jag plockade fram en hög med restgarn, som bara hade det gemensamt att de innehåller mer eller mindre bambu.
Bambugarn får ett fint fall tycker jag, och jag tror jag har sagt det förut. Dessutom är det liksom glänsande!
(En nackdel - det delar sig gärna, vilket kan vara lite jobbigt förstås.)
Nu har jag satt ihop de här garnresterna till en luftig sommarsjal.



Jag har gjort den lagom smal och på snedden. Började med ett mini-varv på sex maskor och ökade sedan varvens längd. Diagonaleffekten uppstår genom att öka två maskor på ena sidan och minska en på den andra. Alla garnändarna har jag sedan virkat in under kanten med det röda garnet.





På nära håll syns det luftiga mönstret som jag blev så förtjust i! Efter ett grundläggande startvarv virkas mönstret så: en fm i främre maskbågen, en lm, en fm i främre maskbågen, en fm omkring lm. Se bilden nedan. (Där syns bara grundmönstret, inte ökningarna.) Man virkar alltid omkring luftmaskan.



söndag 6 augusti 2017

Ofta kofta


Visst är det obehagligt med värmeböljan i södra Europa? De kallar den för Lucifer.
Man kanske ska vara glad att man semestrar på hemmaplan, men man får ju nästan dåligt samvete för att man klagar på det kalla semestervädret! Idag har vi haft 13 grader "varmt".
Så en kofta är väl inte helt fel klädsel?
Jag har alltså lyckts få den färdig, min sommarvirkning som jag kallar för "Ofta kofta" på projektsidan på ravelry. (Hoppades väl kunna använda den ofta...)



Jag hade 700 gram av garnet Drops Cotton Merino i blandade färger. Och ville göra en kofta. Hur vet man om garnet kommer att räcka, när man envisas med att virka efter eget huvud, utan mönster?
Och hur fördelar man färgerna lämpligast, om det råkar vara ett par nystan av varje färg?
Jag tänkte att "bättre blanda färgerna i små portioner än göra stora färgblock". Skulle garnet inte räcka, och jag skulle bli tvungen att köpa något extra nystan, så skulle det inte märkas att det inte hörde till samma färgbad, om färgerna var blandade i smala ränder och lite huller om buller.
Fast symmetri har jag åstadkommit ändå.
Randningen som jag beskrev i juli (i detta inlägg) hade jag hittat på redan i våras. Nu fick jag tillfälle att prova använda mönstret i stor skala.

Började med framstycke och bakstycke i ett, se bilden ovan. Jag har gjort så raka delar som möjligt, med endast små rundningar runt halsen och ärmöppningarna. Själva ärmarna är helt raka upptill.



Garnet visade sig räcka mer än väl, det blev tom ett par nystan över.
Och randmönstret visade sig ha en oväntad fin "stretch-kvalitet"!
Både kroppen och ärmarna är som synes virkade på längden - det bästa sättet för att åstadkomma bekväma klädesplagg, enligt min uppfattning.



Just nu hoppas jag bara på en liten, liten värmebölja, bara nån dag eller två - bara några grader mer på termometern skulle uppskattas innan semestern är slut!