måndag 25 juli 2022

180 år av virkning

Jag har läst ett inlägg på Kungliga bibliotekets samlingsblogg: Virkning under pionjärernas tid, skriven av Linda Sörensen. Den handlar om virkböcker på svenska under virkningens första 100 år, dvs från 1844 till 1944. Jag tycker det är så roligt att någon mer än jag finner det här ämnet intressant! 

Läs Lindas virkbokshistoria! Den avslutas med tre virktrender efter 1945. Vad jag har tänkt göra idag är att ge en längre, och kanske alternativ, trendspaning över svenska virkböcker och mönster efter 1945. Det handlar om ett antal trender som jag som virkbokssamlare lagt märke till. För visst  har både män och vänsterhänta blivit inbjudna till virkgemenskapen efter 1945, men det finns även andra trender att uppmärksamma!


Så här nedan kommer min egen version av virkböckernas värld efter 1945. Jag generaliserar hejdlöst och redovisar mina helt personliga uppfattningar om snyggt och fult.


1950-talet. "Nyttospetsar"! Själva ordet innehåller en lustig motsägelse, eftersom spetsar alltid är något extra som tillsätts endast för dekorationens skull, de har ju inte någon nyttig funktion! Men de räknades ändå som självklara. Man hade spetsar på tex lakan och örngott.  Virkvännens innehållsbeskrivning låter så: "handvirkade dukspetsar, lakanspetsar, mellanspetsar, babyspetsar, spetstabletter, grytlappar m m" -  den beskrivningen kan nog sägas stå för alla böckerna från den här tiden. Husmorsböcker!

Böckerna på bilden är:

Grytlappar av Sara Lawergren 1959, Virka spetsar och smådukar av Holger Stjernström 1952, Mellanspetsen av Mattis Hörlén och Alfhild Salvén 1958, Nyttospetsar av Iris Markström 1955, Spetsskrinet av M Danielsson 1955 och Virkvännen av M Danielsson 1952.



1960-talet - de finaste virkade kläderna!   Förlåt denna mycket subjektiva åsikt, men det är verkligen så jag ser det.  Enkelhet och elegans! Stilrena dräkter och raka klänningar. 
Bilden ovan:  Marks mönsterkatalog nummer 36 (både framsida och baksida) och nummer 40.

Visst ÄR detta virkningens höjdpunkt i historien? 




1970-talet  - de fulaste virkningarna? Förlåt igen för detta är ju lika subjektivt naturligtvis! Och jag vet att det finns massor av folk som gillar de virkade sjuttitalsgrejerna. Själv gillar jag inte de bruna färgerna, inte heller de spräckliga, inte så kallad fri virkning, inte ponchos, inte mormorsrutor, inte fransar. Eller virkade plastmattor. 
Jag antar att man ville bryta med allt gammalt och skapa något nytt? Bryta mot gamla regler!

På bilden: Elefantens långa snabel av Leif Christophersen 1976, Kreativ Haekling av Vibeke Lind 1973, Marks mönsterkataloger nr 54 och 61, Virka av plastremsor av Lena Nessle 1971, Virkboken av Ellen Turkis och Sanna Dammann 1977, Roligt att virka av Vibeke Lind 1973, på svenska 1974 och Fri virkning av Lis Paludan 1980. 



Virkade plastmattor finns fortfarande kvar i gamla hem på landet... Jag har sett dem.



Och vad sägs om dessa "glada gubbar" från boken Fri virkning? Jag skulle då inte exempelvis våga visa dem för något barn pga mardrömsrisken!




1980-talet - romantiskt vitt, nu blir det spetsar igen!  Det är som om de gamla spetsarna från femtitalet dyker upp i ny version, nu i färgbilder och på glansigt papper och fina inbundna böcker. Och i större skala, mer av allt liksom. Virka dukar, sängöverkast, gardiner! Ja mest dukar, dukar... Det är romantiskt, det är drömmar om en svunnen tid.  Det är Virka-serien: Jag kollade, den sträcker sig  från ca 1970-1992 (om nummer 27 är den sista). 

De gula böckerna på bilden är delar av en serie som heter Sy och Handarbeta från  1977-1981.

Virkaböckerna i samma bild är nummer  16, 17, 21, 18, 19, 22, 23 och 24.

Jag har även en samling av "Allers stora handarbetsalbum": de är från 1978-1985 (kanske finns det någon senare som jag inte känner till). Där är också mycket dukar...




1990-talet: virkintresset avtar...   Inte så många virkböcker verkar ha getts ut. Ämnet börjar kännas uttömt? Man orkar väl inte virka fler dukar.

De här böckerna har jag hittat. Ingerlise Skjöldebrand:  Brodera & virka 1993 och Lapptäcken & virkat 1994.  Jeanette Jovik Skarpmo: Stora Virkboken 1999 och Mina bästa Virkbeskrivningar 2000.




2000-talets första år:  När någon vågar komma ut med en virkbok igen är det ljust, roligt och färgglatt. Och man får nu virka lite av varje, inte bara spetsar... Här finns mönster till olika saker som applikationer, armband, handledsvärmare och muddar, enkla sjalar och halsdukar, skärp, vantar, mössor! Även små och större väskor och korgar, nallar, kuddar och mormorsfiltar - allt i en glad, ljus och färggrann stil.

Böckerna på bilden är Virka! av Frida Pontén 2008, Virkade accessoarer av Jan Eaton 2006, på svenska 2007, Virka vackert av Tove Fevang 2010, Virka muddar av Maria Gullberg 2007, Virka rätt och slätt av Nicki Trench 2011, Kul och kaxig virkning av Sophie Britten 2005 och Galen i garn av Susanna Zacke och Sania Hedengren 2010.



Från 2008: En ny trend: amigurumi! Och den är stor, den trenden. Det här är inte alla böcker, endast ett urval. Det är virkade figurer. Djur, robotar och kakor. Det där med att virka kakor har jag aldrig riktigt förstått, då jag olyckligtvis föredrar de ätbara varianterna... 

På bilden: Amigurumihundar av Mitsuki Hoshi 2008 (på svenska 2011), Lär dig virka supersöta amigurumi av Annie Obaachan 2008 (på svenska 2009), 25 små gulliga amigurumidjur av Annie Obaachan 2009 (på svenska 2010), Virka robotar av Nelly Pailloux 2010, fyra amigurumiböcker av Mia Bengtsson 2009-2012, Välkommen till Virkligheten av Annika Messing 2010 samt Virkade kakor av Jennie Olsson 2012.



Slutligen har jag identifierat en trend som går ut på att kalla virkning för avslappning, meditation eller rentav terapi!

2016  kom de här: Mindful virkning av Carmen Hefferman, Virka dig lugn av Betsan Corkhill ochVirka mandalor av Haafner Linssen. Här är det viktiga inte att det blir något användbart av virkningen utan att man lugnar ner sig medan sitter och virkar.


Framtiden. 

Hur skulle jag då kunna säga något om framtiden? Tja, jag vet ju vad som ges ut på engelska, och en del av det kommer väl på svenska senare? Här är mina förslag:

Tunisisk virkning, alltså detsamma som krokning. Det är en virk-gren som funnits länge och ibland under perioder varit mer populär. Jag tror att den nu igen är på uppgående, ganska inne att hålla på med. Men en modern bok på svenska med de nya sätten att använda tekniken saknas än så länge!

Mosaikvirkning. Det finns ingen bok på svenska om den tekniken heller, men jag är övertygad om att den kommer, den också. På engelska finns en bok (kanske flera?) och det skrivs massor av mosaikvirkmönster nu - på engelska. Det är liksom redan stort. Det är en teknik som äter garn, så garnföretagen förespråkar och främjar den ohämmat.

Smygmaskvirkning då? Min egen mest älskade virkteknik som är så ofantligt bra till så mycket praktiska saker! Kommer det någon gång finnas en handbok på svenska för att lära sig denna teknik? Tyvärr inte inom överskådlig tid tror jag - jag är pessimistisk. Det är just det användbara som är provocerande verkar det som.

Time will tell, den som lever får se!


3 kommentarer:

Anna sa...

Quelle collection !!!!
Les éditions au crochet se font plus rares...La faute à internet peut-être...
Bonne journée !|
Anna

Mmatilda sa...

You are correct of course Anna, we get more of the information from the internet now, and more seldom from books...

Rachel Parmee sa...

I agree! the 1970's was the absolute worse time for crochet, what were they thinking?!