I virkstaden virkas det, virkställande direktören Mmatilda basar över virksamheten och hittar på nya virksamhetsområden hela tiden.
fredag 24 december 2010
söndag 19 december 2010
Snabbvirkade klappar
Jag har städat ur gästrummet för att min mamma ska komma hit över julen och sova där. På sista tiden har rummet i stort sett använts som ett enda stort garnförråd, och när jag var där och rotade så insåg jag att med så mycket garn borde det räcka till åtminstone någon mjuk julklapp.
Stor del av lagret består dock av olika ullgarn och jag vågar inte riktigt göra så ylliga saker till vem som helst för jag har lärt mig att andra människor tycker att ull sticks - det tycker inte jag, utan har gärna vilket grovt ullgarn som helst mot kroppen.
Jag hade i alla fall liggande tre nystan av ett garn som heter Duett från Sandnes, det består av den ovanliga blandningen bomull och merinoull. Det är helt mjukt och lent och jag kan inte tro att någon kan känna något kliande av det. Köpte det en gång på en garnaffär som lades ner när de reade ut hela sortimentet, jag var helt enkelt där i slutet när det mesta redan var sålt. Jag tog det hon hade kvar: tio svarta och tre vita nystan av denna nya kvalitet. De svarta har jag tagit till koftan som jag började på för ett tag sedan, men vad kan man göra med tre 50-gramsnystan? Jo denna sjal, som är lång och bred som en halsduk. Här med katt!
Sen hade jag även en 200gramshärva akrylgarn, naturligtvis bara köpt just för den läckra blå färgblandningen, och utan att veta vad det skulle kunna bli. Nu blev det en snabbvirkad sjal till min syster, som också kommer hit i jul:
Och så har den röda halsduken blivit så här lång, och nu gör jag den inte längre. Den är tänkt till mamma, och hon är inte förtjust i långa halsdukar. Skulle hon ha ändrat sig sen sist så kan jag ju alltid virka vidare på halsduken senare så den blir precis så lång hon vill, det finns åtminstone lika mycket garn kvar som det jag har använt. Den här har jag gjort i Bambino ull, 100 % merinoull.
Nu blir det nog inte virkat så mycket mer innan jul, förutom att den grå halsduken måste bli klar förstås. Nu måste det städas och sånt också...
lördag 11 december 2010
Den mörkaste tiden
Det är mörkt den här tiden på året.
Hela dagen går jag liksom och väntar på att jag ska bli pigg och börja orka något. Hela förmiddagen väntar jag på morgonen, sedan på eftermiddagen känns det som det redan är kväll och då orkar jag ingenting heller.
På jobbet gör man ju det man måste, men hemma blir det inte mycket gjort.
Så det känns som en bedrift, ett dagsverke!, att jag har fått ihop en pepparkaksdeg och en plåt hallongrottor. Att jag hittat adventsstjärnan! Nu ska jag också söka fram en adventsljusstake med fyra ljus.
Jag tyckte min röda virkning gick så sakta framåt att den började kännas som en meditation. En maska i taget liksom. Kanske som att brodera (fast det är en dålig jämförelse för broderat har jag i stort sett aldrig gjort).
Jag menar en del saker gör man ju mera på rutin, och de kan gå relativt fort att få ihop.
Jag såg framför mig en skala där den ena ändan hette "produktion" och den andra "meditation" - och nånstans mellan de ytterligheterna kan man placera in sina handarbeten! Försökte förklara denna mycket eteriska och filosofiska tanke för maken/jägarn, men jag tror inte han förstod vad jag menade.
Kunde inte låta bli att göra den abstrakta tanken mera konkret:
Den gråa halsduken: bara halvstolpar, rakt fram, inget mönster att hålla reda på, inga färgbyten. (Jo okej jag gjorde en svart rand.) Typisk "produktion"! Enkelt att göra men blir tråkigt efter en stund.
Såna här saker kan man ta med sig till syjuntan och jobba på medan man pratar. (Fast nu har ju juntan julledigt.)
Och motsatsen:
Den röda halsduken: jag måste räkna maskor för att få till mönstret, och dessutom titta noga var och hur jag sticker ner virknålen för rätt som det är kommer den ut på fel ställe på andra sidan. En typisk "meditation". Kräver uppmärksamhet och koncentration för att inte bli fel. Går långsamt. Blir "aldrig" färdig. Om någon pratar med en gör man fel. Men på något sätt är den ändå mycket roligare att göra än den tråkiga rakt-fram-virkningen!
Och jag vill alltid ha båda sorterna på gång, för att kunna byta efter en stund.
...
En adventsljusstake var det.
tisdag 7 december 2010
Flera halsdukar
Nästan som ett julmönster? En röd halsduk tänkt som en julklapp, om jag får till den i tid, detta är ju bara början.
(Jag är inte lika bra som frualbertsson på att utnyttja dygnets timmar och minuter och varje kafferast...)
Den röda halsduken virkas på samma sätt som jag gjorde min lila halsduk (varannan luftmaska, varannan fastmaska om luftmaskan på förra varvet). Bara för att det blir så mjukt och följsamt. Det går alltså också mycket bra att använda till att göra flerfärgade mönster!
Jag skulle bara ha haft ett rutat papper där rutorna inte ligger rakt utan snett ovanför varandra som tegelstenar. Det kanske finns. Då kunde man rita mönster på det.
Ingen fram- och baksida, båda blir lika.
Håller på med en grå halsduk samtidigt, i tjockare garn, den blir mera typ omönstrad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)