Snabbvirkade klappar

Jag har städat ur gästrummet för att min mamma ska komma hit över julen och sova där. På sista tiden har rummet i stort sett använts som ett enda stort garnförråd, och när jag var där och rotade så insåg jag att med så mycket garn borde det räcka till åtminstone någon mjuk julklapp.

Stor del av lagret består dock av olika ullgarn och jag vågar inte riktigt göra så ylliga saker till vem som helst för jag har lärt mig att andra människor tycker att ull sticks - det tycker inte jag, utan har gärna vilket grovt ullgarn som helst mot kroppen.

Jag hade i alla fall liggande tre nystan av ett garn som heter Duett från Sandnes, det består av den ovanliga blandningen bomull och merinoull. Det är helt mjukt och lent och jag kan inte tro att någon kan känna något kliande av det. Köpte det en gång på en garnaffär som lades ner när de reade ut hela sortimentet, jag var helt enkelt där i slutet när det mesta redan var sålt. Jag tog det hon hade kvar: tio svarta och tre vita nystan av denna nya kvalitet. De svarta har jag tagit till koftan som jag började på för ett tag sedan, men vad kan man göra med tre 50-gramsnystan? Jo denna sjal, som är lång och bred som en halsduk. Här med katt!

Sen hade jag även en 200gramshärva akrylgarn, naturligtvis bara köpt just för den läckra blå färgblandningen, och utan att veta vad det skulle kunna bli. Nu blev det en snabbvirkad sjal till min syster, som också kommer hit i jul:




Och så har den röda halsduken blivit så här lång, och nu gör jag den inte längre. Den är tänkt till mamma, och hon är inte förtjust i långa halsdukar. Skulle hon ha ändrat sig sen sist så kan jag ju alltid virka vidare på halsduken senare så den blir precis så lång hon vill, det finns åtminstone lika mycket garn kvar som det jag har använt. Den här har jag gjort i Bambino ull, 100 % merinoull.



Nu blir det nog inte virkat så mycket mer innan jul, förutom att den grå halsduken måste bli klar förstås. Nu måste det städas och sånt också...