Det är tuffa tider nu. Vi som jobbar i den omhändertagande sektorn kan inte jobba hemifrån, sitter inte hemma i karantän, utan jobbar på som vanligt. Varje dag tar vi till oss nyheter om Coronaviruset, dess verkningar och nya instruktioner om hur vi bör bete oss. Nu gör jag här en liten verklighetsflykt och tittar på en gammal virkad duk.
Med undantag för min 120 centimeters blåa blomma har jag aldrig virkat dukar.
Inte ens för länge sedan, när många andra gjorde det. Jag har aldrig haft lust för just den typen av handarbete. Kanske för att just dukar ändå har kommit till vårt hushåll från flera håll, vävda och virkade.
Det betyder ju inte att jag inte kan beundra ett fint handarbete när jag ser det.
I februari gick min mamma bort, 90 år gammal. Hon var framför allt intresserad av vävning.
Därför finns det bland hennes kvarlåtenskap meter efter meter av vävda mattor, dukar och gardiner.
Men jag har också hittat några virkade alster.
När jag såg den här stjärnduken (ovan) kände jag omedelbart igen mönstret.
Jag tror inte att det är hon som har virkat den, visst skulle hon ha nämnt det någon gång då (???). Det kan helt enkelt vara så att eftersom hon har varit den textilintresserade i släkten så har hon fått ta hand om textilier som andra har lämnat efter sig.
Jag tror detsamma om tex dessa:
Så tunt garn! Så liten virknål man måste ha använt!!! Sånt imponerande tålamod som ska ha behövts för att slutföra en hel duk.
Stjärnmönstret då. Se här var jag sett det! På utsidan av min Mary-Olki-bok Virka rutor och rundlar från 1969.
Men mönstret är mycket äldre än så. Det verkar vara/ha varit ett mycket populärt mönster och finns publicerat på ett otal ställen.
Se ravelrys sida där det heter Queen Anne's Lace Tablecloth.
Inte mindre än 21 källor till mönstret finns noterade där!
Man kan även hitta det som ett gratismönster på Free Vintage Crochet.
