Under andra halvan av förra året ägnade jag mig mycket åt att studera Digitaltmuseum och andra källor, sökande efter virkningar och mönster från forna tider. Men jag virkade naturligtvis själv också, bara inte riktigt lika mycket som jag brukar.
Och nu är jag inne i ett halsduksstim.
Det började med ett stickmönster, måste jag erkänna. Jag fick se mönstret Gulf of Mexico av Kieran Foley. Idén med namnet var ju så humoristisk, man borde göra en halsduk bara för att hålla med om det idiotiska i idén om ett namnbyte. Sedan dess har det hänt så mycket värre saker så man vill inte tänka på det.
I stickmönstret är halsduken rätstickad. "Så enkelt det vore att smygmaskvirka den i främre maskbågen" tänkte jag. Sagt och gjort. Jag hade lite blått Bambu Raggi som jag blandade med några olika färger av Tropik, båda garnen från Järbo.
Nittigradersvinkeln på mitten (halsdukens "ryggrad") har jag åstadkommit genom att virka två smygmaskor med en luftmaska emellan i den mittersta maskan på varje varv.
Det gick så lätt med den mexikanska golfen att jag av bara farten gjorde några halsdukar till. Hm, har jag testat virkad flätstickning någon gång? Nej det har jag nog inte. Men här är mina försök. I stället för att virka tunisiskt, eller kroka som det också kallas, så har jag alltså gjort det med smygmaskor virkade i främre maskbågen. Man får ett mindre stelt och mer fluffigt resultat.
Den gulbruna halsduken är virkad i Verona Fine från Cewec, en liten snutt som jag hade kvar efter min Late Vacation.
De blålila halsdukarna är virkade i Järbos Cookie, färgen Bohemian.
Anledningen till att två av dessa är taggiga som draksvansar är att jag inte räknade ut hur kanterna skulle göras förrän på tredje försöket.
Jag gjorde också en ganska tråkig helt vit en. Men användbar hoppas jag.
Alla halsdukarna ovan har jag gjort i denna teknik - jag brukar kalla det ribbvirkning med smygmaskor i främre maskbågen (F/F).
