Med hålmönster

Jag har varit ledig i fyra dagar, men imorgon blir det jobb igen. Har bland annat städat bort julen här hemma, och tvättat och sånt - handtvättat mina behåar, ett helt gäng! Vilket jag hatar. Vi köpte nyligen en ny tvättmaskin och det står så övertydligt och återkommande i handboken att man inte får tvätta bygelbehåar i den, så jag tänkte att OK, jag gör väl inte det då. (Gjorde jag ju alltid i den förra.) Men jag är väldigt lat när det gäller alla sorters hushållsarbete... så tråkiga saker har en tendens att dröja länge. I det här fallet tills behåförrådet var tomt.

Och så har jag hittat en hel bunt nya bloggar, och olika utlottningar och jubileer, titta här på sidan. Många verkar ha startat sina bloggar vid den här tiden på året.

Det är ju liksom tid att starta nånting nytt när det är nytt år och så.

Eller varför inte rensa upp och avsluta och göra klart saker och ting, ser många som gör det också. Jag var väldigt bra på sånt i min ungdom: att vara välordnad, och planera saker och sedan genomföra dem enligt planen... Nu för tiden händer det mesta lite hur som helst, helt utan plan eller ordning.

Och har jag virkat nånting då? Jo nu har jag tagit fram den svarta koftan från i höstas. Det är alltså inte en duk på bilden, fastän det kan se ut som det just nu. Garnet heter Duett från Sandnes garn, det är 45% merinoull och 55% bomull, det låter som en konstig blandning men det är mycket mjukt och skönt.

Mönstret är från Drops, så fastän svärmodern hade hittat det i en veckotidning så kan ni se det här. Likheterna mellan mönstret och min kofta är dock små... Den heter "kofta med hålmönster" men jag har råkat göra lite mer hål än det är i originalet... Jag använder mest mönstret som en guide. Får se hur det går, det vet man aldrig.

Ska man göra koftan i det tunna garn som är tänkt börjar man med att lägga upp mellan 267/417 maskor, beroende på storlek, puh, visst låter det jobbigt.

Men fin är den ju, ser somrig ut och så. Min kofta blir mera vintermodell.

Dags att sova. Ha det bra alla människor!

Virkad väska fordrar foder

Idag, till slut har det blivit gjort! Har det alltså blivit sytt ett foder till min virkade väska. Och jag hann klart innan solen gick ner så jag kunde ta ut den och fota i halvdagsljuset!

Jag ÄR verkligen ingen sömmerska, men jag tänkte att jag måste försöka få dit en dragkedja på ett eller annat sätt, hur krångligt det än kändes. För att det inte skulle bli för trångt i hörnen så fick dragkedjan komma en bit upp från kanten.



Alltså måste jag ha tyg med rätan både utåt och inåt, om man säger så, så jag gjorde från början som en krage runt dragkedjan.



Den sticker upp ovanför väskkanten, men går bra att knöla ihop när man stänger locket!

Jag är faktiskt nöjd.




Måste också berätta om den stora revolutionen som hänt här i Glesbygden! Vårat internet har uppgraderats, och det ganska rejält. Vi har nu nånting som heter "Net 1". Det var medan sonen/datanörden var här hemma under julen som den tröga internethastigheten kom på tal. Vi har använt ett trådlöst modem från Telia, som en mobiltelefon som man får internet genom: 235 kb/sekund fick vi med det. Vi var utanför 3G-täckningen, pga geografin, bergen. Då upptäckte alltså sonen en helt annan mast, som finns på ett annat ställe, som används av en annan och helt okänd internetleverantör, den som heter Net 1. På prov beställdes utrustningen, en liten antenn som placerades i ett rum på övervåningen. En dag ägnade han åt att rikta in antennen på rätt sätt. Och resultatet: nu har vi plötsligt en uppkopplingshastighet på 1,35 Mb/sekund.
Inte helt fel!

Det nya året börjar

Det nya året börjar... med en skidtur! Den första för den här vintern, även om det känns som om vintern redan har varat länge! Jag var ute tillsammans med maken/jägarn (denna dag utan bössa). Han en bit före, jag en bit efter.





Under julen har både virkandet och bloggandet legat ganska nere, i stort sett helt nere. Jag har firat jul och så har jag jobbat. Mat har lagats - och ätits upp - paket har slagits in - och öppnats - långa fikastunder har avsuttits och bara pratats bort. Så måste jag tala om att jag även är aktiv i kyrkan, så det blir en del extra aktiviteter just kring helgdagarna.


Min syster, hennes två barn och hennes karl var alltså här hos oss under julen, samt mamma. På julaftonskvällen kom även makens syster hit och två av hennes barn, just då var det faktiskt ganska fullt hus här!

För rättvisans skull har vi två systrar var, jägarn och jag.

På juldagen blev det ingen julotta i år (jo i församlingens huvudkyrka men inte här där vi bor) men i stället hade vi en julsångsafton på kvällen och då var jag där och sjöng tillsammans med kören.
Nyår jobbade jag, både nyårsafton och nyårsdagen. Höll mig inte ens vaken till tolvslaget - men det visade sig, när jag vaknade, att det gamla året övergått till det nya precis som vanligt alldeles utan min hjälp.

Nu har jag skjutsat mamma tillbaka till stan där hon bor, och systern har rest till utlandet för att slippa den svenska vintern ett par veckor. Här hemma är det lugnt igen, och allt är som vanligt, och ska man få uppleva något spännande får man hitta på det själv.

Vad hittar man då på? Jag hade en svag tanke på att försöka avsluta några av mina olika påbörjade projekt. Tog fram min svarta väska och tygbiten jag tänkt fodra den med, men insåg att jag inte har någon lämplig dragkedja, och jag vill absolut ha en dragkedja för att kunna stänga den - så i stället för att sy någonting så la jag bort den igen.

Och så gjorde jag det jag inte hade tänkt: började på en ny virkning igen.

Mia hade skickat mig en länk med ett virkmönster. Jag tog några udda nystan (som endast hade sin luddighet gemensamt) och satte bara igång. Det var ett superlätt mönster, och fort hade jag fått ihop början till något som skulle kunna bli en sitta-i-soffan-o-se-på-tv-sjal.
Färgerna är kanske inte riktigt återgivna på bilden här, men man kan få ett hum om dem. Det som ser vitt ut är inte så vitt och färgerna är överhuvudtaget mer åt det varma hållet, inte så isiga som de ser ut här. Någon dag när jag kommer mig ut i dagsljuset ska jag ta ett bättre kort. (?)

Denna dags korta dagsljus gick ju åt till skidåkningen.

GOD JUL!

En god jul önskar jag er alla!

Snabbvirkade klappar

Jag har städat ur gästrummet för att min mamma ska komma hit över julen och sova där. På sista tiden har rummet i stort sett använts som ett enda stort garnförråd, och när jag var där och rotade så insåg jag att med så mycket garn borde det räcka till åtminstone någon mjuk julklapp.

Stor del av lagret består dock av olika ullgarn och jag vågar inte riktigt göra så ylliga saker till vem som helst för jag har lärt mig att andra människor tycker att ull sticks - det tycker inte jag, utan har gärna vilket grovt ullgarn som helst mot kroppen.

Jag hade i alla fall liggande tre nystan av ett garn som heter Duett från Sandnes, det består av den ovanliga blandningen bomull och merinoull. Det är helt mjukt och lent och jag kan inte tro att någon kan känna något kliande av det. Köpte det en gång på en garnaffär som lades ner när de reade ut hela sortimentet, jag var helt enkelt där i slutet när det mesta redan var sålt. Jag tog det hon hade kvar: tio svarta och tre vita nystan av denna nya kvalitet. De svarta har jag tagit till koftan som jag började på för ett tag sedan, men vad kan man göra med tre 50-gramsnystan? Jo denna sjal, som är lång och bred som en halsduk. Här med katt!

Sen hade jag även en 200gramshärva akrylgarn, naturligtvis bara köpt just för den läckra blå färgblandningen, och utan att veta vad det skulle kunna bli. Nu blev det en snabbvirkad sjal till min syster, som också kommer hit i jul:




Och så har den röda halsduken blivit så här lång, och nu gör jag den inte längre. Den är tänkt till mamma, och hon är inte förtjust i långa halsdukar. Skulle hon ha ändrat sig sen sist så kan jag ju alltid virka vidare på halsduken senare så den blir precis så lång hon vill, det finns åtminstone lika mycket garn kvar som det jag har använt. Den här har jag gjort i Bambino ull, 100 % merinoull.



Nu blir det nog inte virkat så mycket mer innan jul, förutom att den grå halsduken måste bli klar förstås. Nu måste det städas och sånt också...

Den mörkaste tiden

Det är mörkt den här tiden på året.
Hela dagen går jag liksom och väntar på att jag ska bli pigg och börja orka något. Hela förmiddagen väntar jag på morgonen, sedan på eftermiddagen känns det som det redan är kväll och då orkar jag ingenting heller.

På jobbet gör man ju det man måste, men hemma blir det inte mycket gjort.
Så det känns som en bedrift, ett dagsverke!, att jag har fått ihop en pepparkaksdeg och en plåt hallongrottor. Att jag hittat adventsstjärnan! Nu ska jag också söka fram en adventsljusstake med fyra ljus.



Jag tyckte min röda virkning gick så sakta framåt att den började kännas som en meditation. En maska i taget liksom. Kanske som att brodera (fast det är en dålig jämförelse för broderat har jag i stort sett aldrig gjort).
Jag menar en del saker gör man ju mera på rutin, och de kan gå relativt fort att få ihop.
Jag såg framför mig en skala där den ena ändan hette "produktion" och den andra "meditation" - och nånstans mellan de ytterligheterna kan man placera in sina handarbeten! Försökte förklara denna mycket eteriska och filosofiska tanke för maken/jägarn, men jag tror inte han förstod vad jag menade.

Kunde inte låta bli att göra den abstrakta tanken mera konkret:






Den gråa halsduken: bara halvstolpar, rakt fram, inget mönster att hålla reda på, inga färgbyten. (Jo okej jag gjorde en svart rand.) Typisk "produktion"! Enkelt att göra men blir tråkigt efter en stund.
Såna här saker kan man ta med sig till syjuntan och jobba på medan man pratar. (Fast nu har ju juntan julledigt.)

Och motsatsen:





Den röda halsduken: jag måste räkna maskor för att få till mönstret, och dessutom titta noga var och hur jag sticker ner virknålen för rätt som det är kommer den ut på fel ställe på andra sidan. En typisk "meditation". Kräver uppmärksamhet och koncentration för att inte bli fel. Går långsamt. Blir "aldrig" färdig. Om någon pratar med en gör man fel. Men på något sätt är den ändå mycket roligare att göra än den tråkiga rakt-fram-virkningen!

Och jag vill alltid ha båda sorterna på gång, för att kunna byta efter en stund.

...

En adventsljusstake var det.

Flera halsdukar

Nästan som ett julmönster? En röd halsduk tänkt som en julklapp, om jag får till den i tid, detta är ju bara början.
(Jag är inte lika bra som frualbertsson på att utnyttja dygnets timmar och minuter och varje kafferast...)
Den röda halsduken virkas på samma sätt som jag gjorde min lila halsduk (varannan luftmaska, varannan fastmaska om luftmaskan på förra varvet). Bara för att det blir så mjukt och följsamt. Det går alltså också mycket bra att använda till att göra flerfärgade mönster!


Jag skulle bara ha haft ett rutat papper där rutorna inte ligger rakt utan snett ovanför varandra som tegelstenar. Det kanske finns. Då kunde man rita mönster på det.




Ingen fram- och baksida, båda blir lika.

Håller på med en grå halsduk samtidigt, i tjockare garn, den blir mera typ omönstrad.