Här, Lotta är din stjärnsjal! Hoppas du tycker om den. Nu när jag har fotat den vågar jag skicka iväg den. Bättre nu än senare så kan du ha den när det börjar bli kallt. Jag lovar, den här kan man ha mitt i vintern, även om det blir minus tjugo. Eller kanske allra helst då.
Det är så roligt att virka de här enkla
stjärnorna, det är verkligen ingen prestation. Varje stjärna virkas bara
i två varv, och eftersom man inte klipper tråden mellan dem så blir det
inga ändar att fästa heller. Jag har ett pågående sådant projekt också -
alltså ett där jag virkar varje del för sig. Det är den gröna filten. Den sortens arbete har förstås sina fördelar. Tex att man kan ta med
sig det på bussen utan att det tar jättestor plats i handväskan eller i
knät, man behöver ju inte ta med sig alla de redan färdiga bitarna! Man har bara en liten påse med ett nystan och en virknål. Den
här sjalen har däremot varit svårare att ta med sig och sitta och virka
på, särskilt mot slutet när den började bli stor.
Fast jag virkade faktiskt på den på flyget till Kroatien.
Angående de låga maskorna jag skrev om sist så hade jag inte förväntat mig att få höra särskilt många som provat. Om det inte var en så hemskt besvärlig teknik skulle man verkligen använda den ibland, för ni ser ju hur rakt och liksom prydligt mönstret blir. Men som sagt, om jag gjort som man ska, så är det ett väldigt besvärligt sätt att virka.
Stjärnsjalen mäter 185x80 cm. Jag fick lägga till några stjärnor av ett grått garn för jag tyckte inte storleken räckte när jag använt upp mitt Big Delight. De grå stjärnorna sitter jämnt fördelade längs nederkanten på sjalen. Jag gjorde också en tunn grå kant runtom samtidigt som jag virkade dit extrastjärnorna, den syns litegrann på den här bilden.
Vacker virkhöst på er allihop!