Bohusrutan

Det här virkmönstret känner nästan alla igen. Man har sett det så många gånger, i så många versioner och så många sammanhang. Som dukar, kuddar, gardiner och sängöverkast och säkerligen något mera som jag inte kom att tänka på just nu.

Och många vet att det kallas Bohusruta eller Bohusstjärna på svenska. En gammal svensk klassiker. Ska symbolisera fisknät och hummertinor!

Eller?

Jag själv var också säker på detta, tills jag råkade se en bohusruta som kallades för Venetian square i något sammanhang. Jaså? Har den svenska klassikern utvandrat till Italien?... Nja, eller nä, så var det nog inte. På ravelry hittade jag en notering om att mönstret först skulle ha dykt upp i en engelskspråkig mönsterbok från 1915, "Handbook of Needlecraft".

Så här ser den venetianska rutan ut, virkad efter det gamla mönstret från 1915. Här kan ni hitta det.
Jag gillar den.

Nu har jag botaniserat lite i några gamla häften och böcker av olika årgång och letat efter mönstret.

Det här enkla mönsterhäftet är från 1952, jag har ärvt det av min virkande svärmor. Rutan finns med redan på framsidan! Och där har den samma utformning som i det gamla mönstret från 1915, dvs med en massa picoter. Det har den inte i alla andra mönster av senare datum, utan det är lite olika med den saken.

Inuti häftet finns mönstret tillsammans med denna bild. Den heter varken Venetiansk eller Bohusruta, kallas bara nr 34! På bilden syns som sagt att den har lika många picoter som den venetianska rutan. Men när man läser mönstret så ser man att beskrivningen av picoterna har förenklats. Den gamla engelska beskrivningen låter så här: "ch 3, sl st in same sc just made for picot". Om man har virkat bara litegrann så känner man igen det som en picot. I det svenska mönstret görs i stället för varje picot bara 3 lm. Inget om att ta ihop dem på något sätt. Och visst syns det också på bilden?

Mitt nästa nedslag i virkhistorien är en virkbok från Ica-förlaget, "Virkat", från 1967. Bilden med sängöverkastet ovan kommer från den. Här har rutan fått namnet "Bohusstjärnan". Så här står det i texten:

Av "Bohusstjärnan" -  det gamla förnäma spetsmönstret från norra Bohuslän - har detta förtjusande sängöverkast samt festremsan och dukningsservetterna på nästa sida virkats.

När jag läser själva mönstret (och tittar på bilden) konstaterar jag att den inre rutan har fått 7x7 smårutor i stället för de ursprungliga 5x5. Picoterna beskrivs på samma sätt som i det förra exemplet, bara 3 lm. Men! Det finns faktiskt en beskrivning av en picot i början av boken. Där står:

En picot (p, pct) = 3 lm, 1 fm tillbaka i den första lm.

Så om man bara kommer på att "3 lm" syftar på en picot, så finns det en beskrivning i början av boken!

Antalet picoter har krympt lite. Där det var två på samma luftmaskbåge på yttersta varvet är det nu bara en.

Jag tycker det ser ut som att duken i min första bild längst upp är virkad efter det här mönstret. Det skulle också kunna stämma med åldern på personen som jag fotade den hos.

Ett tredje exempel är den här bilden från "Virka stjärnor 7", (Året Runts handböcker 2) som verkar vara tryckt 1973, den upplagan som jag har. Rutan kallas Bohusruta, här har den 6x6 smårutor i mitten. Picoterna är helt bortrationaliserade på yttervarvet, och rutorna virkas ihop helt och hållet så att det yttersta varvet bildar en helt fyrkantig ram runt varje ruta. De snygga stjärnorna/korsen som annars bildas i mellanrummen mellan rutorna försvinner faktiskt på det sättet.

En annan sak som skiljer mellan olika mönster och årgångar är hur mellanvarvet är gjort. Alltså de bågar som sitter fästade på den inre fyrkanten. I de äldre versionerna är de mer hopsnörade längst ner och i den här senaste ser de mer ut som grytöron - handtag. Med en vid öppning längst ner.

Jag vet inte vad olikheterna i mönstren beror på. Om det bara är viljan att göra något nytt med jämna mellanrum (men ändå kalla mönstret gammalt och klassiskt)? Eller att förenkla för att inte avskräcka läsarna? Är det tidsandan som slår igenom, att det skulle vara flärdfritt och enkelt och rationellt? Allt krimskrams bortskalat. (Varför virka alls i så fall?) Jag har ingen aning.

Här är ravelrys mönstersida för Venetian square. Där finns många fina exempel på hur den använts. Titta på "projects"! Tex finns där också en större variant av rutan som kallas Ornate Venetian Square.

Och för rättvisans skull: ravelrys sida för den svenska Bohusrutan. Samma version som mitt sista exempel, med 6x6 smårutor och helt rak ytterkant.

Till sist måste jag få visa en oväntad version av Bohusrutan: som stickad kofta! Den hittade jag hos Cottemor. Visst är den ganska fantastisk? Jag tycker detta är att ta vara på och utveckla en tradition på ett roligt sätt.
Gå in och titta på Cottemors blogg, där finns en kofta till och det lär visst bli mönster också snart.


 ...
Nu trodde jag att jag gått till botten med detta mönster. Men just när jag skulle publicera detta, så hittade jag en sak till. Fortsättning följer, läs fortsättningen här!

Små framsteg är också framsteg

Två steg fram och ett tillbaka blir det ibland. Då går det inte fort framåt. Det gör det ju inte heller om man försöker göra många saker samtidigt. "Multitasking" är bara dåligt enligt alla experter, jag hörde det senast för en stund sedan på nån nyhetssändning. Man tappar fokus och koncentration, och känner stress.

Men att ha flera virkprojekt pågående samtidigt kan förstås inte räknas in under den rubriken, eller att ha andra intressen i livet som tar tid. Jag ser att det gått en månad sedan mitt senaste inlägg, och då skrev jag om ett mönster till den där halvvanten. Det är alltså fortfarande inte färdigt. Jag skriver några rader då och då - och däremellan handlar det som vanligt om att ta instruktiva bilder. Det är jättesvårt. Att förklara en teknik som inte finns förklarad nån annanstans - ingen gammal teknik som "alla" lärt sig redan i skolan eller av farmor. Det är ju det som är grejen med det här mönstret, att det handlar om något nytt.

Samtidigt har det blivit årstid för att omplantering av bonsaier som håller på och vaknar, en efter en, därute i vårt garage. Då måste jag ta in dem, plantera om dem och ägna dem mera daglig uppmärksamhet. Vattning och sånt.

Här har jag i alla fall ett bakstycke till en kofta som jag ska virka likadan som den blågröna som jag gjorde förra året. Jag ska göra den till en kompis. Det är en utmaning - att få rätt storlek fast jag inte använder samma garn. Jag har gjort en provlapp och jag mäter och mäter...

Vill gärna visa något helt annat. När jag läste om Yulia Ustinova tidigare råkade jag hitta ytterligare ett par konstnärer som använder virkning som sin konstart. Och de här två virkar platta bilder, inte skulpturer. Bilden ovan är virkad av Patrick Ahern. Läs också en intervju med honom. 

Bilden nedan är virkad av Jo Hamilton, och här kan du läsa mer om henne.

Jag är så imponerad, helt häpen över båda två, hur de gör, hur de faktiskt målar med garn!