Mera mössa

Snön vi fick förra veckan försvann redan nästa dag, sedan har vi haft töväder och regn och blåst - men inatt kom det lite snö igen! Lika lite som sist faktiskt, bara ett vitt puder på marken. Som florsocker siktat över en kaka.
Nu är inte jag en som absolut måste ha en halvmeter snö för att få julstämning, lite vitt på marken duger egentligen gott! Verkligheten blir vackert grafisk, med alla detaljer intakta - som en tavla av Brueghel eller ett engelskt julkort. För mig är denna lättsnöade vinter lika julig som de tunga drivorna man förväntas önska sig... Kanske är det för att jag upplevt så många gröna jular under min uppväxt, och senare också då jag firat jul hos föräldrarna i södra Sverige.

Nu är jag norrlänning sen cirka tjugo år i alla fall.

Jag har smygmaskat ihop en till mössa, en vit, lite luddigare sort. "Effektränderna" eller vad jag ska kalla det, syns dåligt, men är virkade med stjärnmaskor.

Smygmaskvirknålar råkade jag se hos Ullcentrum. Jag kan konstatera att de ser ut att vara lite rundare i formen än de som jag har här hemma (som jag dissade totalt pga deras vassa former som trasslade in sig i garnet). Kanske fungerar dessa - själv har jag just nu ingen anledning att prova  eftersom jag har min egenhändigt tillverkade. Den är spetsig framåt och trubbig bakåt.

Hoppas nu att alla sörlänningar har det bra, för den senaste stormen verkar ha slagit till ordentligt där nere.

Snö syjunta och slöjdsaker

Årets första snö och wow vilka mängder vi fick!!! Man blir ju rädd att få ryggskott av allt skottande som detta kommer att innebära. Mildaste höstvädret på hundra år eller hur var det.

Jag är ledig idag efter att ha jobbat hårt i helgen. Innan dess var jag på torsdagkvällen på syjunta hos Miastickar, och kolla denna goda kaka som vi fick smaka... Jag tog en andra bit fastän jag tagit en alltför stor förstabit...
Jag fick också prova en av de speciella virknålarna som hon gillar, de heter visst Clover, och jag håller med om att den kändes behaglig och stadig att virka med. Kanske jag skaffar en sån nån gång.

 

Jag blev så förtjust i det gröna och mörkgrå som jag hade i den senaste smygmaskade mössan, så jag började på ett par vantar med samma kombination. (De första mörkgrå vantarna var helgrå.) På det här paret är det en liten grön rand i mudden. Dessa ser nästan färdiga ut men måste nog göras om en gång till, det är längden/bredden som jag är bara 90 % nöjd med, och det duger ju inte.
(Och till MO i juntan kan jag säga: jag ljög ju när jag sa att de nya vantmuddarna var det enda jag hittills använt den hemmagjorda virknålen till. För jag hade ju hunnit göra mössan också, mellan vantparen. Det var de färdiga vantarna som jag mindes att jag gjort med vanlig plastnål och därför blev det visst en felkoppling i huvet just då.)

För övrigt går denna virkning sakta precis som mina andra bland annat för att jag ständigt avbryter mig själv med de där experimenten som oombedda dyker upp i mitt huvud. När jag kör bil. Eller på natten när katten väckt mig och jag inte kan somna om.

Att tälja egna virknålar var ju tex en ganska nördig idé, och helt otroligt att det gick så bra på första försöket. Jag har försökt en gång till, med inte riktigt lika bra resultat. Kanske för att jag hade varit slarvig (i vanlig stil) och tagit en pinne som inte var helt rak utan lite krokig. Men då har jag ju lärt mig det - välj en riktigt rak och fin kvist att utgå från!

Och det finns faktiskt andra som gjort sina egna virknålar!

På 365 saker du kan slöjda kan man se hur man gör.

Fast så som det står där har ju inte jag gjort - jag gjorde i stället som jag brukar: improviserade. Först efteråt kom jag på att kanske någon annan också har snidat sina egna virknålar? - googlade, och fick fram bland annat ovanstående.

Jag gjorde min virknål av eneträ, på inrådan av maken/Jägarn. Och jag började med en kvist med lämplig diameter och bara skalade av barken i stället för att börja med ett vedträ och gradvis hugga ut en smal pinne ur det, som beskrivs på sidan jag hittade. Kanske jag gjort helt fel, men det får i så fall framtiden utvisa! Just nu fungerar den utmärkt att virka med (det där första exemplaret i alla fall).

Jag använde de verktyg som fanns till hands vilket betyder att jag täljde mest med en universalkniv med inskjutbart blad (tittade efter i Slöjddetaljers katalog för att få veta vad den kallas) och sedan slipade med fint sandpapper tills jag fått den alldeles slät. Och den har blivit liksom blank och glansig av användningen.

Att tillverka nån smalare modell av virknål tror jag inte jag ger mig på - men så har jag ju aldrig heller haft nåt problem med dem. Det är just de här tjocka virknålarna som jag har tyckt inte riktigt dög då det kom till smygmaskvirkning. För man behöver ha en relativt sett tjockare virknål i förhållande till garnet, alltså tjockare än man normalt använder till den garntjockleken. Och samtidigt vill jag ha den smal i spetsen för att komma in rätt i maskorna. De vanliga trubbiga tjocka virknålarna har varit tungarbetade i den tekniken.
...

Nu måste jag nog gå ut en stund medan solen skiner! Siri, hunden, står här utanför och viftar på svansen menande.

 Tillägg:Mitt på dagen idag har jag skrivit detta, och sen publicerades det som om det var skrivet i måndags! Alltså förra måndagen, en hel vecka sen... Antagligen för att jag påbörjat ett utkast med länken till 365 slöjdsaker för att jag inte skulle tappa bort den. Snön har dock inte kommit förrän idag (inatt)...
Ha det bra alla!

Träslöjd!!!

En mössa. Ett par vantar.
100 % smygmaskor.

Fyra virknålar. De två till vänster är specialvirknålar för smygmaskvirkning - som jag beställt med posten en gång, provat - och övergett. Sedan ses här en vanlig virknål av plast, storlek 8, och till slut en träpinne från skogen. (Den är också storlek 8!)

En gång har jag sagt till någon "jag skulle virka med en pinne från skogen om det gick". Då var det ett sorts skämt, eller åtminstone en överdrift - ett sätt att demonstrera min anti-teknik-fixering. Det skulle betyda ungefär "jag bryr mig inte om att vara snobbig med mina grejer". Jag hade aldrig en tanke på att verkligen virka med en pinne från skogen, men nu har jag den ändå här! OCH jag har virkat med den. OCH den funkar bättre än de tre andra tillsammans!

Jag har gjort den lika tjock som plastvirknålen men spetsigare längst fram, det är det bilden här ska försöka visa, man ser båda nålarna från baksidan eller vad man ska kalla det. Det var själva anledningen till att jag hittade på att tillverka en över huvud taget: den tjocka virknålen har ju så svårt att komma igenom virkningen - jag började ju till och med hålla den uppochner, så som jag visat tidigare. Nu ska jag inte behöva göra det i fortsättningen.

Jag provade förra vintern att virka smygmaskribb (som kant på min svarta mössa) och tyckte det fungerade så himla bra. (Virka i bakre maskbågarna som vanlig ribbvirkning men med bara smygmaskor.) Nu har jag använt det till muddarna i vantarna - och så ville jag prova att göra en hel mössa på samma sätt. Skulle man kunna orka det?

Här är den ju.
Och med min nya egentillverkade virknål var det ett snabbt och smidigt projekt.

Mössan är alltså virkad på tvären, eller ska man säga på höjden? - i alla fall inte runt runt utan fram och tillbaka. Jag kan kanske ge en tydligare beskrivning senare om någon är intresserad.

Mössan läggs nog i julklappshögen så länge.

Bara några till

Kunde inte släppa det här med knapparna, var tvungen att göra några ytterligare modeller. Här har jag gjort en knapp till en väska, eller rättare sagt två. Dvs jag har satt två knappar ovanför varandra så att väskan kan stängas lite mer eller lite mindre beroende vad som passar bäst för tillfället. Väskan är ett äkta återbruk - gjord av en tröja, med ärmarna som axelband. Det som var nederkanten på tröjan är överkanten på väskan. Fodret är en bomullströja som jag också vuxit ur till min stora sorg för mönstret var ju så fint. Men nu har jag den ju kvar i alla fall!

Har haft denna liggande som ett äkta UFO hur länge som helst utan att ha motivation att göra den klar. När jag fick iden med knapparna räckte det som motivation och vips så blev det gjort.

 

Två till knappmodeller till sjalar har jag också fått ihop

- en med ett band och ögla för att samla ihop hela sjalen och en med en duffelknapp bakom för täta halsdukar eller annat som man inte kan trä en hel knapp igenom:

Virkade knappar

  

Hade syjunta här hemma hos mig igår kväll. Vi är ibland fler och ibland färre men vi har alltid trevligt! Och oj vad alla blivit stickintresserade, så har det inte varit alltid under de gångna åren. Det måste vara minst tjugo år vi hållit på vid det här laget. Varje gång skrapar vi en lott för att försöka vinna ihop lite pengar till en kommande nöjesresa, tyvärr blev det ingen storvinst igår kväll, bara tretti kronor. (Jag kan tala om för juntadamerna att det inte var nån vinst alls på den andra lotten, den som jag hade köpt åt mig själv och Jägarn, som vi skrapade då ni farit hem. Bara så ni inte behöver oroa er att vi skulle ha blivit miljonärer.) Hade framme mina vantar, det nya paret som jag nu hunnit fram till tumhålet på, men det blev inte så mycket virkat på dem igår kväll, då det var jag som stod för kaffekokningen. Visar vantarna nån annan gång när de blivit klara. Idag tänkte jag visa några andra bilder.

Jag har nämligen experimenterat med virkade knappar. Dvs jag har virkat in små plastbitar i garn! Gjorde dem av  plastlock från yoghurtpaket. De är lagom hårda för att duga som kärna att virka kring. Provade att sätta ihop två bredvid varandra med en virkad sträng mellan som bilden ovan.

Och två stycken mitt för varandra som här.

Genom att göra dem av samma garn som sjalen så matchar de liksom perfekt alldeles av sig själv!

Jag har gjort en beskrivning på hur jag gjort dessa knappar, den finns här nedan, hoppas den går att tolka.

Jag vill också passa på att önska alla en trevlig helg!

Virkade knappar, hur man kan göra

För att få en stabil kärna att virka kring har jag använt plastlock från yoghurtpaket. De är tillräckligt hårda och samtidigt så mjuka att det går att klippa i dem. Här har jag klippt bort kanterna så bara två runda platta plastbitar är kvar, ca tre cm i diameter.

 

 Virka en tät rundel, lite större än plastbiten. Sedan virkas ett varv till utan nån ökning eller minskning.

 

Stoppa in plastbiten och minska maskorna genom att hoppa över först ungefär var tredje och sen varannan maska. Se till att virkningen blir spänd. Blir det för löst så riv upp en bit och gör om med kraftigare minskning.

Hela "knappen" invirkad. Detta är baksidan, här gör det ingenting att det ser lite glest ut.

Virka ett par maskor mot kanten, alltså så de sitter fast i knappen. Virka inte helt fram till kanten utan lämna en liten bit. Därefter virkas några luftmaskor. Klipp av garnet men lämna några decimeter.

 Gör en till knapp på samma sätt. Virka sedan med garnet från den högra knappen fasta maskor på den vänstra knappens fria luftmasksnutt och vice versa så knapparna kommer att sammanlänkas sida vid sida.

Fäst trådarna. Knapparna har förbundits med en liten "bro".

Det har blivit två knappar som sitter ihop bredvid varandra.

Man kan också sätta två knappar mitt för varandra, från mitt till mitt, med framsidorna utåt. Båda sidorna går då att använda som framsida.

Vidare finns det naturligtvis hur många variationer som helst på detta tema, "det är bara den egna fantasin som sätter gränserna", om man får använda en gammal klyscha!