Lite virkat

Virkas det nånting i den här virkstaden nån gång? Jo det händer förstås även om det varit mycket annat på sista tiden. Jag kan väl visa den här påbörjade väskan. Den är ett projekt som jag haft i huvudet ganska länge, och nu till slut startat med. Den är grå, grön och vit, och virkas i soft cotton bomullsgarn.

Det är alltid spännande att överföra en vision som finns inne i huvudet till en fysisk sak. Tex att se hur ett ritat mönster gör sig som virkat. Det här mönstret har jag ritat på rutat papper som jag hela tiden måste ha framför mig och titta på när jag virkar. Ja ok inte exakt hela tiden förstås men titta ner då och då i alla fall. Varför blir alla mina projekt just såna som behöver dessa stora mönsterpapper (i det här fallet en gånger en halv meter)? Det gick åt typ ett halvt kollegieblock med skisser innan jag hade fått till det som jag ville. Nu har jag kommit till en punkt då jag funderar på om jag verkligen ska genomföra hela mönstret som det var tänkt från början, eller om jag ska ge upp och avsluta det på nåt förenklat sätt. Det ser nämligen inte riktigt ut som jag tänkt mig. Det gör det nästan aldrig, men oftast duger det ändå på ett ungefär. Den här gången vet jag inte.
De vita ränderna är virkade med reliefstolpar, på samma sätt som mönstret på både sjalen och mössan i "eldgarnet". Jag tyckte flätmönstret på sjalen blev runt och fint i formen, även fast den såg kantig ut på rutpappret. Ja den är också ett sånt projekt som måste ha ett meterstort papper när jag jobbar på den. Det blir så besvärligt att ta med sig såna projekt tex på syjuntan. Man fyller hela bordet med det där stora pappret. Den är fortfarande inte färdig den där sjalen heller.
Nu tycker jag att de vita ränderna är för kantiga i formen på det här väskprojektet.
Kanske för att den här virkningen är hård stel och tät, sjalen är mer lösvirkad, och stolparna blir inte så spända.

Jag ska låta tiden gå och fundera på saken.

Jag har gjort en till egen virknål - lite smalare än den första. Den här är i björk.

 För att ingen ska tro att det var så himla tvär-enkelt, så visar jag samlingen av eventuellt-blivande-virknålar och burken med halvdana till dåliga exemplar. De sistnämnda borde egentligen kastas.

Det visar sig ibland att en pinne som först ser rak och fin ut blir krokig när den torkar och då är den inget att ha. (Jag formar dom i färskt tillstånd, har fått för mig att det är lättare då.)

 Sen är dom från början sträva och det går trögt att virka med dom och det är först när man använt dom ett tag som dom blir så där släta och glansiga som man vill ha dom.

Den grönaktiga stickningen blev en tröja till sonen. Han ligger gärna på soffan trots att soffan är för liten.

Andra som tycker om att ligga:

Siri.

Hanibal.

.