Till alla som undrar

Till alla som googlar och undrar...

och funderar på om det finns några hjortron i år.

Jodå, de finns!

Kunde inte låta bli att visa denna skörd som plockades av sonen/datanörden och maken/Jägarn nu på kvällen medan jag pustade ut och tog igen mig efter dagens kaffeservering.

 Det blev fyra burkar.

Fint besök

Sommaren är ganska fin just nu, vi har haft några dagar utan nederbörd. (Jag har fått vattna i stället.) De utländska fiskegäster vi har hos oss denna vecka hamnade i lokaltidningen. Mest (tror jag) för att kommunen är så mån om att visa upp turistmöjligheterna. Det är en barnfamilj och barnen blev i alla fall glada att se sig själva på bild.

Svärfadern är på lasarettet igen och nu verkar det som om han inte kommer hem till bostaden mera utan kommer att flytta någon annanstans.

Imorgon ska jag servera mat och fika på hembygdsföreningens årliga evenemang på kvarnen. Jag gruvar redan för det brukar vara en riktigt svettig insats.

Igår fick jag i alla fall trevligt besök av Miastickar.

Förutom visst handarbetsintresse har vi ju några andra saker gemensamt. Som tex erfarenhet av arbete med äldre människor, och för att inte tala om: "ganska" jaktintresserade äkta hälfter, ett bostadsläge "något utanför centralortens kärna", ett "visst" beroende av bil, med mera.

Jag virkade något varv på min evighetsvirkning, den runda duken. Samtidigt stickades det på andra sidan bordet på en pläd som nog kommer att bli klar långt innan min duk. Pläden är jättemysig, och ser precis ut som ett fårskinn!

I alla fall. Vi tittade även på mitt hemliga virkprojekt. Och helt oväntat men mycket välkommet fick det plötsligt en kick framåt. Det var precis vad som behövdes! Tack! Inspirationen kom tillbaka och det känns som jag klev upp på nästa trappsteg.

Och så nästa...

"Jag uppskattar att du har en tyst hobby", sa maken/Jägarn häromdagen. För jag stiger ofta upp tidigt och sitter i köket och dricker kaffe och virkar medan han sover i rummet intill. (En morgonmänniska och en kvällsmänniska.) "Tur att det inte är vävning" sa han också, och tänkte väl att det skulle vara svårt att sova om jag satt i rummet intill och vävde trasmattor.

Och en gång på ett antikvariat när jag letade gamla virkböcker var det också just vävning som ägaren ville att jag skulle intressera mig för. Han hade så många vävböcker. Jag tackade artigt nej. Nog för att det skulle vara intressant att börja väva - och när jag utforskat virkningens alla sidor kanske jag gör det också! Men för tillfället tycker jag det är jättepraktiskt att pyssla med mina små handarbeten.
Något som är tyst.
Och som man kan ha i väskan och ta fram och påta med var som helst, när som helst.
Och som kan bli något som man kan använda, och till och med ge bort!
Och som inte kostar särskilt mycket pengar.
Och som ändå ger mig utlopp för den där mystiska skaparlustan som man inte vet varifrån den kommer eller vad den är bra till.

Här är en sån grej som jag gjorde och gav bort, det är ett tag sen. Med halsduksmönstret från förra inlägget som utgångspunkt gjorde jag den här sjalen en kort tid senare. I stället för luddigt mohairgarn är det tungt, mjukt bambugarn. (Ja det var höst när jag gjorde den.)

Mönstret är lite modifierat, och framför allt gjorde jag det på andra ledden så att det ska se ut som kungakronor. Eller ja, det var det det råkade se ut som, tyckte jag, när man tittar på mönstret och försöker se något i det...

Och jag ville ha kungakronorna uppåtvända på båda sidor samtidigt så jag virkade sjalen i två halvor.

 

Sedan virkade jag även ett mittparti i samma mönster men på andra hållet och virkade ihop delarna.

 

En bild uppifrån...

 ...och en bild med fotografen med på ett hörn (ja skuggan av mig alltså).

Bilderna här är lite tråkiga i färgen, men de är de enda jag har kvar efter att ha gett bort sjalen.  I verkligheten var den inte så vit som jag tycker den ser ut här utan mera beige. Och framför allt var den mjuk och tjock och skön, sånt som inte riktigt syns på bild.

Och rolig att göra förstås!

Sommarhalsduk?

Titta en sommargardin!

Nej, egentligen inte.

Men mönstret syns fint mot himlen tycker jag.

Det är ju en halsduk:

Sanningen är att jag inte har gjort den just nu, jag har i stället grävt fram den ur en låda där det ligger en massa saker som jag virkat tidigare och aldrig fotat eller visat. Där finns fler grejer.

Jag virkar annars som en galning på mitt hittills hemliga projekt som jag hållit på med sen nån gång i våras. Det tar mycket tid, och jag vågar inte ens visa en liten smygtitt av det ännu.

Men så småningom...

Sommarfägring

 Den norrländska sommaren är inte bara mygg och knott. Jag måste ju få visa att den också kan vara hur vacker som helst! Ja just nu är det som allra vackrast - allting vill liksom blomma samtidigt.

Jag lärde mig ett nytt uttryck häromdagen: darwinistisk trädgårdsskötsel. Dvs att de starkaste överlever... Det är ju precis det jag alltid sysslat med utan att ha ett ord för det!

 I vår darwinistiska trädgård blommar rufsiga vildrosor. De är kanske inte så eleganta att se på, men de doftar helt underbart.

 

En annan växt som doftar är denna: nattviol. Jag hittade några exemplar växandes vid vägkanten bara några hundra meter från vårt hus. Man ska gå förbi på kvällen, det är då doften känns. Tidigare kände jag bara till en enda plats här i trakten där den finns, men nu vet jag alltså även om den här platsen, helt nära. Jag blev verkligen alldeles salig.

Vägkanterna för övrigt, de blommar helt vansinnigt.

Och så några fler bilder från vår darwinistiska trädgård:

På hjortronmyren

Igår kväll var vi ute, jag och Jägarn, för att spana om det skulle bli några hjortron i år. Vi fick också tillfälle att prova våra nyinköpta mygghattar. Högsta mode i år.

En hel del hjortronkart såg vi att det fanns - frågan är om någon kommer att vilja gå ut och plocka dem?

 

Stockholm

Har varit på besök i huvudstaden.

 

 Man kan konstatera att den är väldigt lik Umeå: gator och vägar är nämligen avspärrade för ombyggnad mest överallt...

 Jag har fått se de tvåtusen löven. Intressant och utmattande med så många, så olika intryck på en gång!

När man ser den här bilden verkar fåglar vara ett vanligt tema för lövskaparna. Annars tyckte jag att maskar som åt av löven var ett anmärkningsvärt vanligt motiv...

 Vi hann med ganska mycket annat också, tex Drottningholm...

...och en färd upp på toppen av Globen.

Hälsade även på hos kompisar som lustigt nog bor lika nära naturen som vi gör här hemma. Det är bara höghusen på andra sidan sjön som avslöjar att detta ligger mitt i Stockholm...
 ...

 Som ni ser har bloggen plötsligt "tappat färgen". I ett anfall av kreativitet började jag göra om den, och vips var bakgrunder och alltihopa borta. Vilket inte gör mig så hemskt mycket, mina texter och bilder finns i alla fall kvar. Nästa gång jag får lust att pyssla en stund kanske det kommer tillbaka lite färg...

Nu ska jag se om det hänt något här i bloggvärlden medan jag varit borta... Ha det gott!

Västerbottensväska

Lyckades jag förvirra alla häromsistens? Det var faktiskt inte meningen. Jag visade en detalj av en virkning och skrev om en helt annan. Min egen virkning hade ju ingenting att göra med den där "blusen", men jag hade just sett den och var verkligen imponerad av det fina mönstret. Och jag vet inte om jag skulle ha tålamod att göra en sån heller för den var virkad i tunt garn med smal nål.
Vad jag har gjort i stället är att ha tagit dubbelt garn och en stor virknål, och gjort en ... väska!

Mönstret som eventuellt kunde vara möjligt att känna igen kallas för västerbottensstjärna. Jag hittade det hos Tant Grön för länge sedan och tänkte så där lokalpatriotiskt att man borde göra något av det. (Men det blev ingenting, inte då alltså.)

Senare blev jag påmind igen om fenomenet landskapsstjärnor när jag såg hur fint Christel använt Skånes landskapsstjärna.

Den här väskan består av 26 rutor: varje sida 6 st, "gavlarna" 4 st och botten 6 st.
Garnet heter FLOX Star (68% bomull, 32% viscose) - det hade jag köpt på rea för ganska länge sedan utan att veta vad jag skulle ha det till.

Jag har fodrat väskan med ett rött tyg för kontrastens skull.

Knappen - en träpinne (avancerad träslöjd).

Axelband eller handtag: Kan man virka handtag/axelband utan att de töjer ut sig? Man kan virka dem på längden. Luftmaskor och smygmaskor är de otöjbaraste maskorna, drar ut sig mindre än högre maskor. Här har jag virkat ett varv luftmaskor, ett varv smygmaskor, sedan ett varv stolpar för att få lite bredd, sedan två varv smygmaskor. Ska töja sig mindre än virkade på tvären i alla fall.

Så jag tycker jag kan kalla den Västerbottensväska.