Och plötsligt blev det vår

Har firat påsk. Haft mycket solsken, värme och fint väder, haft mamma boende här hemma hos oss, och båda pojkarna, sjungit i kyrkan flera gånger, firat femtiårskalas (Jägarns nu igen, tidigare var det bara födelsedag, nu fest på riktigt). Tranor och svanar och alla småfåglar har kommit hit och sjunger på mornarna så man inte kan sova. Snön smälte bort på ett par dagar och avslöjade en stenlagd gård som tidigare varit vår gräsmatta. Stenarna har alltså följt med snöskopan från den grusade uppfarten till gräsmattan, och detta i en omfattning som ingen av oss varit med om tidigare!!! Jag menar: plocka sten från gräsmattan är vi vana vid på våren, suck och stön, men så ofantligt mycket, nej detta år var värre än nånsin.



Så därför är dessa två stolar tomma: för vi har allihop legat på knä på gräsmattan och plockat sten, dag efter dag.

Jag har inte läst bloggar på hela veckan, ska ta igen det en bit i taget framöver!

Helt virkledigt har jag inte haft utan har alltså fått ihop dessa sittunderlag, virkade av ullgarn och tovade i maskin. 100 % ull kunde det ha varit men bara för att jag är som jag är så var jag tvungen att på prov virka in ett par ränder av andra gamla garnstumpar. Bara för att se effekten - jag menar hur bra skulle det fastna ihop? Och det har faktiskt fastnat ihop alldeles tillräckligt bra, vi kan väl säga att det beror på att inget varv är gjort i enbart det "otovbara" garnet utan det är bara en eller två maskor i taget av varje färg och de olika garnen är snodda om varandra hela tiden.


En intressant sak som visade sig, helt otippat, var att de två ganska avlånga bitar som jag gjort, blev efter maskintvättningen så gott som kvadratiska!





Och en kattleksak uppstod (nästan) helt av sig själv då jag knöt ihop avklippta garnändar till en totalt oformlig klump och lät dem också följa med i maskinen. De bruna och röda garnen är alltså av okänd kvalitet, syntetgarn eller superwash-ull, och nu sticker de ut ur den släta bollen som läskiga ben på denna ull-mus!
Har försökt att ta ett kort på katten och leksaken, men det verkar omöjligt. Jag vill ju få både katten och musen att synas... Men alla andra som har katt känner väl igen det där att katter dirigerar man inte så lätt - i stället kommer han som bekant med på bild när man fotar något helt annat!



Jag har också virkat ett svart och gult kamerafodral till den nya digitalkameran som jag gav Jägarn med baktanken att jag skulle få ha den här gamla Ica-kameran för mig själv i fortsättningen...




Nu har jag några nya somrigare virkprojekt på gång, hm, vem vet vad det kan bli...