Snö syjunta och slöjdsaker

Årets första snö och wow vilka mängder vi fick!!! Man blir ju rädd att få ryggskott av allt skottande som detta kommer att innebära. Mildaste höstvädret på hundra år eller hur var det.

Jag är ledig idag efter att ha jobbat hårt i helgen. Innan dess var jag på torsdagkvällen på syjunta hos Miastickar, och kolla denna goda kaka som vi fick smaka... Jag tog en andra bit fastän jag tagit en alltför stor förstabit...
Jag fick också prova en av de speciella virknålarna som hon gillar, de heter visst Clover, och jag håller med om att den kändes behaglig och stadig att virka med. Kanske jag skaffar en sån nån gång.

 

Jag blev så förtjust i det gröna och mörkgrå som jag hade i den senaste smygmaskade mössan, så jag började på ett par vantar med samma kombination. (De första mörkgrå vantarna var helgrå.) På det här paret är det en liten grön rand i mudden. Dessa ser nästan färdiga ut men måste nog göras om en gång till, det är längden/bredden som jag är bara 90 % nöjd med, och det duger ju inte.
(Och till MO i juntan kan jag säga: jag ljög ju när jag sa att de nya vantmuddarna var det enda jag hittills använt den hemmagjorda virknålen till. För jag hade ju hunnit göra mössan också, mellan vantparen. Det var de färdiga vantarna som jag mindes att jag gjort med vanlig plastnål och därför blev det visst en felkoppling i huvet just då.)

För övrigt går denna virkning sakta precis som mina andra bland annat för att jag ständigt avbryter mig själv med de där experimenten som oombedda dyker upp i mitt huvud. När jag kör bil. Eller på natten när katten väckt mig och jag inte kan somna om.

Att tälja egna virknålar var ju tex en ganska nördig idé, och helt otroligt att det gick så bra på första försöket. Jag har försökt en gång till, med inte riktigt lika bra resultat. Kanske för att jag hade varit slarvig (i vanlig stil) och tagit en pinne som inte var helt rak utan lite krokig. Men då har jag ju lärt mig det - välj en riktigt rak och fin kvist att utgå från!

Och det finns faktiskt andra som gjort sina egna virknålar!

På 365 saker du kan slöjda kan man se hur man gör.

Fast så som det står där har ju inte jag gjort - jag gjorde i stället som jag brukar: improviserade. Först efteråt kom jag på att kanske någon annan också har snidat sina egna virknålar? - googlade, och fick fram bland annat ovanstående.

Jag gjorde min virknål av eneträ, på inrådan av maken/Jägarn. Och jag började med en kvist med lämplig diameter och bara skalade av barken i stället för att börja med ett vedträ och gradvis hugga ut en smal pinne ur det, som beskrivs på sidan jag hittade. Kanske jag gjort helt fel, men det får i så fall framtiden utvisa! Just nu fungerar den utmärkt att virka med (det där första exemplaret i alla fall).

Jag använde de verktyg som fanns till hands vilket betyder att jag täljde mest med en universalkniv med inskjutbart blad (tittade efter i Slöjddetaljers katalog för att få veta vad den kallas) och sedan slipade med fint sandpapper tills jag fått den alldeles slät. Och den har blivit liksom blank och glansig av användningen.

Att tillverka nån smalare modell av virknål tror jag inte jag ger mig på - men så har jag ju aldrig heller haft nåt problem med dem. Det är just de här tjocka virknålarna som jag har tyckt inte riktigt dög då det kom till smygmaskvirkning. För man behöver ha en relativt sett tjockare virknål i förhållande till garnet, alltså tjockare än man normalt använder till den garntjockleken. Och samtidigt vill jag ha den smal i spetsen för att komma in rätt i maskorna. De vanliga trubbiga tjocka virknålarna har varit tungarbetade i den tekniken.
...

Nu måste jag nog gå ut en stund medan solen skiner! Siri, hunden, står här utanför och viftar på svansen menande.

 Tillägg:Mitt på dagen idag har jag skrivit detta, och sen publicerades det som om det var skrivet i måndags! Alltså förra måndagen, en hel vecka sen... Antagligen för att jag påbörjat ett utkast med länken till 365 slöjdsaker för att jag inte skulle tappa bort den. Snön har dock inte kommit förrän idag (inatt)...
Ha det bra alla!