Virka kypert

Jag fick en fråga om att virka kypert. Det var ett av mina påhitt för ganska länge sedan, faktiskt nästan precis tio år sedan när jag tittar efter! Mars 2014.

Vad jag menar med att virka kypert: det är en variant av mossvirkning. Mossvirkning finns beskrivet i nästan varenda virkbok. Det kan något förenklat beskrivas så: på första varvet virkas varannan fast maska och varannan luftmaska, på andra varvet och alla följande varv virkas en luftmaska ovanför varje fast maska och en fast maska omkring varje luftmaska. 

Men då tänkte jag: vad händer om man gör två luftmaskor mellan varje fast maska? Det var då det blev kypert. Maskorna la sig i diagonala ränder. Jag gjorde en väska.

Veckan därpå gjorde jag även en disktrasa och en förenklad beskrivning på hur denna kypert skulle kunna virkas. Ja den förenklade beskrivningen var i stort sett bara ett diagram.

Disktrasan finns faktiskt kvar! Se ovan. Om än den tappat formen en del.

Så här kommer en ny fräsch bildserie som bör gå att följa för att virka "kypert"!

Principen är att virka två luftmaskor mellan varje fast maska, och de fasta maskorna virkas över två varv i stället för bara ett, alltså omkring luftmaskbågarna på de två varven nedanför.

Som kantmaska gör jag en smygmaska i början på varje varv och en fast maska i slutet på varje varv.

Börja med en luftmaskkedja med ett maskantal delbart med tre plus två. Tex 20, 23, 26, 29 osv. Gör man ännu mindre framträder inte mönstret så tydligt. Jag har börjat med 20. Jag kallar detta för varv 1. Vänd och börja i andra maskan från nålen:

Varv 2: 1fm,[2 lm, hoppa över 2 m, 1fm] 6 ggr.

Gör en vändmaska och vänd.

Varv 3:   1sm i första m, 1fm om första lmb (=luftmaskbågen), [2 lm, hoppa över 2 m, 1 fm om nästa lmb] 5 ggr, 1lm, hoppa över 1m, 1 fm i sista m, vändmaska, vänd.

Från och med nu ska de fasta maskorna virkas omkring två luftmaskbågar varje gång, både förra varvet och förrförra varvets luftmaskbåge rakt under. 

Här kan det börja kännas besvärligare, så jag har markerat med pilar var virknålen ska stickas in. (Som synes blir det så här i början i samma hål som vi stack i på förra varvet.) 

På de kommande varven kan det se otydligt ut på bilderna men i verkligheten när du har virkningen i handen känner du ganska bra var det finns en glipa att sticka nålen i.

Varv 4: 1sm, [1 fm om 2 lmb, 2 lm, hoppa över 2 m,] 5 ggr, 1 fm om 2 lmb, 1 lm, hoppa över en m, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.

Resultatet på bilden nedan.

Varv 5:   1sm, [2 lm, hoppa över 2m, 1fm om 2 lmb] 5ggr, 2 lm, hoppa över 2 m, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.

Resultatet på bilden nedan.

Varv 6:   1sm, 1 lm, hoppa över 1 m,  [1fm om 2 lmb, 2 lm, hoppa över 2 m] 5ggr, 1 fm om 2 lmb, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.

Resultatet nedan.

Varv 7:   1 sm, 1 lm, hoppa över 1m, [1fm om 2 lmb, 2 lm, hoppa över 2 m] 5ggr, 1fm om 2 lmb, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.

Resultatet nedan.

Varv 8:   1 sm, [2 lm, hoppa över 2 m, 1fm om 2 lmb] 5ggr, 2 lm, hoppa över 2 m, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.

Resultatet nedan.

Varv 9:   1 sm, [1fm om 2 lmb, 2 lm, hoppa över 2 m,] 5 ggr, 1fm om 2 lmb, 1 lm, hoppa över 1m, 1 fm i sista m. Vändmaska, vänd.

Resultatet nedan.

Efter detta kan man upprepa varv 4-9. 

Det ser krångligare ut än det är när man gör så här många bilder.  Det går intuitivt efter ett tag.

För alla som gärna läser virkdiagram har jag ritat ett nytt sådant. Det visar exakt samma 9 varv som bilderna ovan.

Vartannat varv läses från vänster till höger och vartannat från höger till vänster.

Ringarna är luftmaskor, de fyllda ringarna är smygmaskor, plussen är fasta maskor och plussen med lång svans är de fasta maskor som virkas om två luftmaskbågar. "Svansen" visar då precis vilken luftmaska du ska virka runt två varv längre ner.

Nu är ju risken att detta gick lite för fort, så om någon upptäcker ett fel, bara meddela mig så försöker jag rätta till det!

Colorwork I

Naturligtvis finns det andra intressanta jämförelser man skulle kunna göra än den jag gjorde för någon vecka sedan mellan tunisisk virkning och smygmaskvirkning. Jag kollade hur många böcker det finns på Adlibris som dyker upp om man i deras sökruta skriver in "tunisian crochet" respektive "slip stitch crochet".

Så om man då tänker vidare, hur många titlar finns det just nu som innefattar tex ordet mosaikvirkning? Svaret är 5 stycken - dvs om man söker på engelska, "mosaic crochet". På svenska ingenting alls.

Andra sökningar jag testat:

"granny squares":  90 träffar

"amigurumi": 239 träffar.

"crochet mandala":  28 träffar

"easy crochet": 133 träffar

Det där sista fick jag för mig att testa för att jag då och då reagerat på att virkböcker ofta har ett "easy" inklämt i sin titel, oftare än stickböcker. Men är det sant? Om man jämför med stickning alltså. Jag kollade det också. 

"knitting" - 2435 träffar, och "easy knitting" - 73 träffar   = 3% 

"crochet" - 2131 träffar, och "easy crochet" - 133 träffar   = 6%

Så det stämmer till viss del då, det är inte enbart min subjektiva misstanke! Tydligen finns även stickböcker som vill sälja sin idé genom att kalla den för enkel, men det är alltså vanligare bland virkböckerna.

Jag testade också att söka "colorwork crochet" eftersom det var vad jag egentligen hade att berätta något om idag. En träff fick jag, och den boken sägs beskriva tre färgtekniker inom virkning: tapestry, intarsia och fair isle.

'På Adlibris finns ingen bok med "flerfärgsvirkning" i titeln. När jag söker på den engelska motsvarigheten "tapestry crochet" får jag 6 träffar. Ungefär på samma nivå som mosaikvirkning alltså.

Tofflorna (tevesockarna) med stjärnmönster på de två bilderna här ovan är både smygmaskvirkade och flerfärgsvirkade. Det är rutan uppepå som är gjord i flerfärgsvirkning. Det är ju den teknik som jag brukar ägna mig åt förutom smygmaskvirkning.  Jag tycker det är ett så himla bra sätt att göra mönster! Det blir inte extra tjockt och klumpigt, inga dubbla lager, utan slätt och fint. 

En video som visar hur man gör är denna. Där virkas under båda maskbågarna, men man kan alltså göra det även under bara den bakre maskbågen, som jag gjort både med tevesockarna och dessa nyss färdiga vantar:

Kontrasten mellan det grå och det rosa är lite för dålig egentligen för att mönstret ska komma fram, särskilt på bild, jag är medveten om det. Som vanligt var jag för ivrig och började omedelbart när andan föll på. och med det garn som jag hade hemma.

 

Man kan flerfärgsvirka med stolpar eller andra maskor också om man vill. Min svärmor gjorde det med alla mönstrade dukar och löpare hon virkade.

De här är gamla böcker som jag hittat på andrahandsmarknaden. De är skrivna av Carol Ventura,  en som verkligen nördat ner sig i tekniken. (Hon hette Norton innan hon gifte sig, därför är det inte samma namn på alla tre böckerna.) Hon har en egen sida dedicerad till flerfärgsvirkning. Jag såg där att hennes artikel om hur tekniken använts i olika länder nu publicerats i Piecework. Jag har läst den tidigare, man kan hitta den här. Där nämner hon bland annat lite om de finska Korsnäströjorna, de som är både stickade och virkade. De är virkade längst ner och längst upp, medan mittendelen är stickad. Jag är övertygad om att det har med virkningens hållbarhet att göra. Virktekniken i Korsnäströjornas är fasta maskor i bakre maskbågen. Så är det även med det mesta av de flerfärgsvirkade mössor sjalar med mera som finns på museum i Sverige, från bland annat Dalarna. 

Carol Ventura har också tänkt ut ett sätt att göra vad hon kallar för flat tapestry crochet. Hon gör det genom att virka med vänster hand, från vänster till höger, virka baklänges liksom. Resultatet blir detsamma som jag gör med aviga maskor. (Jag har skrivit om denna upptäckt för ganska länge sedan, se här!)

Sök gärna på Youtube på "tapestry crochet" och "flat tapestry crochet", nu för tiden finns det flera bra videor som visar sånt som jag var tvungen att uppfinna själv för tjugo år sedan...

En trendspaning i virkvärlden

Jag är en sockvirkare. Och ganska stolt över det. Jag känner inget behov av att börja sticka sockar. Det går precis lika bra med selleri... alltså smygmaskvirkning.

Och nu till slut finns mitt mönster på Ravelry för den som vill prova!

Jag är väldigt tacksam till den som hjälpt mig med att testvirka det här mönstret. Det är kvinnan bakom bloggen the pulled stitch, Rachel Parmee.  

Jag har nämnt hennes blogg tidigare, se här. 

Hennes blogg är som en hel virkbok. Grundligt och med tydliga bilder går hon igenom olika virktekniker i tur och ordning. Mitt eget virkande, och bloggande, är verkligen en mer ostrukturerad historia... Hur som helst, där på sommaren 2022 tog hon upp smygmaskvirkning, och det råkade jag upptäcka, jag vet inte hur.

Och nyligen medan jag höll på med det här sock-mönsterskrivandet hade jag kvar minnet av hennes smygmaskvirkade prover. Hon skulle kunna testvirka sockmönstret. Ja, inte bara skulle kunna - hon gjorde det. Tack Rachel!

Jag menar: hur många smygmaskvirkare känner jag? Här fanns en som bevisat att hon kunde i alla fall. Tacksamt tog jag emot hjälpen.

Minns någon den här gamla slagdängan, som jag nyligen hörde någon prata om på radion:

Du ska göra som svenssons gör

och inte skilja dej från mängden

för att jämt vara den som stör

kan inte löna sig i längden

(Ulf Peder Olrog)

Man kan följa med strömmen eller man kan gå sin egen väg. Det snackas mycket om det, att gå sin egen väg, "follow your heart" och liknande. Men. Det går ju bra att snacka! I realiteten gör ju alla tvärtom, jag menar följer den rådande trenden i stället. För om man väljer den där egna vägen, då får man också vara beredd att vandra där i ensamhet. 

Om man hakar på den trend som råder, då är man i alla fall i sällskap med många. Och det är ju mänskligt att vilja vara tillsammans med andra, höra till liksom. Mänskligt. 

Varför tjatar jag nu om det här? Vad är trenden? Trenden är tunisisk virkning. (En trend inom den kanske lite snäva virkvärlden då, inte i världen i stort...)

På skoj sökte jag på  nätbokhandeln Adlibris efter "tunisian crochet" och fick 58 träffar.

Ändrar man i sökrutan till "slip stitch crochet" får man noll träffar.

58 - 0 till tunisisk virkning alltså.

Söker man på svenska i stället är resultatet mer jämställt. Tunisisk virkning - 0 och smygmaskvirkning - 0. Ändrar man stavningen till tunesisk så hittar man några norska och danska böcker.

Det är inget fel med tunisisk virkning, det är ju inte det jag menar. Jag menar bara att det är tråkigt att alla drar åt samma håll. Varför ge ut en till bok om samma ämne som det redan finns så mycket av? Jo just därför, gissar jag. "Det här är inne, folk känner igen det, det går att sälja". Det är väl så man tänker.

Men jag i min enfald, jag fortsätter med det som jag gillar och det som jag tycker går att ha användning för.. Det som jag kan virka sockar med, alltså smygmaskvirkning.