En trendspaning i virkvärlden

Jag är en sockvirkare. Och ganska stolt över det. Jag känner inget behov av att börja sticka sockar. Det går precis lika bra med selleri... alltså smygmaskvirkning.

Och nu till slut finns mitt mönster på Ravelry för den som vill prova!

Jag är väldigt tacksam till den som hjälpt mig med att testvirka det här mönstret. Det är kvinnan bakom bloggen the pulled stitch, Rachel Parmee.  

Jag har nämnt hennes blogg tidigare, se här. 

Hennes blogg är som en hel virkbok. Grundligt och med tydliga bilder går hon igenom olika virktekniker i tur och ordning. Mitt eget virkande, och bloggande, är verkligen en mer ostrukturerad historia... Hur som helst, där på sommaren 2022 tog hon upp smygmaskvirkning, och det råkade jag upptäcka, jag vet inte hur.

Och nyligen medan jag höll på med det här sock-mönsterskrivandet hade jag kvar minnet av hennes smygmaskvirkade prover. Hon skulle kunna testvirka sockmönstret. Ja, inte bara skulle kunna - hon gjorde det. Tack Rachel!

Jag menar: hur många smygmaskvirkare känner jag? Här fanns en som bevisat att hon kunde i alla fall. Tacksamt tog jag emot hjälpen.

Minns någon den här gamla slagdängan, som jag nyligen hörde någon prata om på radion:

Du ska göra som svenssons gör

och inte skilja dej från mängden

för att jämt vara den som stör

kan inte löna sig i längden

(Ulf Peder Olrog)

Man kan följa med strömmen eller man kan gå sin egen väg. Det snackas mycket om det, att gå sin egen väg, "follow your heart" och liknande. Men. Det går ju bra att snacka! I realiteten gör ju alla tvärtom, jag menar följer den rådande trenden i stället. För om man väljer den där egna vägen, då får man också vara beredd att vandra där i ensamhet. 

Om man hakar på den trend som råder, då är man i alla fall i sällskap med många. Och det är ju mänskligt att vilja vara tillsammans med andra, höra till liksom. Mänskligt. 

Varför tjatar jag nu om det här? Vad är trenden? Trenden är tunisisk virkning. (En trend inom den kanske lite snäva virkvärlden då, inte i världen i stort...)

På skoj sökte jag på  nätbokhandeln Adlibris efter "tunisian crochet" och fick 58 träffar.

Ändrar man i sökrutan till "slip stitch crochet" får man noll träffar.

58 - 0 till tunisisk virkning alltså.

Söker man på svenska i stället är resultatet mer jämställt. Tunisisk virkning - 0 och smygmaskvirkning - 0. Ändrar man stavningen till tunesisk så hittar man några norska och danska böcker.

Det är inget fel med tunisisk virkning, det är ju inte det jag menar. Jag menar bara att det är tråkigt att alla drar åt samma håll. Varför ge ut en till bok om samma ämne som det redan finns så mycket av? Jo just därför, gissar jag. "Det här är inne, folk känner igen det, det går att sälja". Det är väl så man tänker.

Men jag i min enfald, jag fortsätter med det som jag gillar och det som jag tycker går att ha användning för.. Det som jag kan virka sockar med, alltså smygmaskvirkning.